Posts Tagged: Veckan som gick


27
Mar 11

Veckan som gick – Vecka 12

Oroligheter
Den japanska regeringen verkar ha svårigheter med att hitta rätt sätt att kommunicera ut med sitt folk i tider av oroligheter. Rätt väg att gå i sammanhang som dessa är att säga som det är, att ta till vara på det förtroende som redan finns och försöka bygga det starkare. Att “skydda” folk från obekväma sanningen är sällan en framgångssaga. Det verkar också vara svårt att få ordning på korrekta fakta kring strålningens spridning.

Siffrorna för döda och skadade efter tsunamin har nu under helgen uppmätts till närmare 17 000 personer. Men solsken finns då man fortfarande finner överlevande bland söndertrasade hus.

Det är, i alla fall enligt mig, svårt att hålla reda på all information gällande Libyen och var vi befinner oss när det gäller flygzonen, ledarskapet och allt det andra. Mycket i de svenska medierna kretsat kring huruvida Sverige ska ställa upp om eller när frågan kommer. I början av veckan var alla partier försiktigt positiva till ett svenskt deltagande, utom SD som hellre ville lägga pengarna på flytingarna. Oväntat? Idag säger sig flygvapnet vara redo och väl förberedda i händelse av insats. Något som är säkert är att det sedan upprorets början inte har varit säkert att vara journalist i landet. Kommitén för skydd av journalister, CPJ har registrerat över 60 fall av attacker mot medier. 

De fyra journalisterna från New York Times som hållits fångna i Libyen släpptes under måndagen och så även två journalister från AFP och en fotograf från Getty Image.

Flygattackerna fortsätter och så gör också striderna. Rebellerna som har västs stöd har dock anklagats för övergrepp och det finns en problematik när beteendet från även detta håll börjar likna det som man slåss för att slippa undan.

Ett amerikanskt plan störtade i veckan i Libyen.

Och det fortsätter även att vara oroligt på flera andra ställen i världen. Massgripanden i Syrien där det finns en möjlighet att det 48 år långa undantagstillstånd som rådit i landet upphävs, sprängdåd i Jerusalem och fortsatta oroligheter i Jemen. För att nämna några.

Det är inte bara i dessa delar av världen som missnöje med regeringar visar sig. I London protesterade under lördagen 250 000 personer mot de stora planerade nedskärningarna. Och, tyvärr inte helt oväntat, tar vissa tillfället i akt att slå sönder och vandalisera. Tips via @JohanHedberg om det här flickerkontot fullt med bilder från händelserna.

I världen
Apple godkände en app som tydligen ska ”bota” homosexualitet. Behöver jag ens kommentera vilken nivå av korkat vi befinner oss på i det här sammanhanget? Nej, tänkte väl inte det… Den stötte ju givetvis på motstånd och togs bort. Hade man verkligen inte tillräcklig med vett hos Apple att dels se den uppenbara idiotin?

Till något trevligare. Vårt älskade Twitter fyllde fem år i måndags (i och med att den första tweeten postades på för dagen fem år sedan). Tänk om man vetat vid starten  det man vet idag. Svindel! Här är de mest minnesvärda tweetsen enligt Metro teknik (som i sin tur hämtat dem från ABC News). Vad sägs om en tweet från rymden? Också bra läsning om då, nu och framtiden. I Sverige har inte tjänsten slagit stort än, men det växer.

Hollywoodstjärnan Elisabeth Taylor har avlidit  under veckan, 79 år gammal, vilket känns som en bit äkta glamour av den gamla skolan har lämnat oss. Lika känd, om inte mer, för sitt skandalösa privatliv som för sina skådespelarinsatser. Det är sorgligt. Och lite underligt att man kan tycka något är sorgligt även om man själv inte alls kände personen i fråga. Men ändå… Och för att hålla på sin image blev hon även faschionabelt sen även till sin egen begravning.

Här hemma
Ny ledare för Scocialdemokraterna är alltså Håkan Juholt. Officiellt från och med i fredags. Paul Ronge skriver om Juholts linjetal och inledande ord på Socialdemokraternas extrakongress. Carin Jämtin har också idag söndag installerat sig som partisekreterare. Nu återstår bara att se hur det går för dem.

FI, Feministiskt Initiativ, har även de haft kongress i helgen där man sa tack och hej till Gudrun Schyman och välkomnade tre nya talespersoner, varav en man. Man behåller också namner FI och byter inte till Feministerna, vilket varit uppe för diskussion.

Kanal 5 program Jobbjägaren har rört upp en del känslor . “Cynisk underhållning” och “Satir över arbetslinen” har det bland annat kallats. Själv har jag svårt att se skillnaden mellan detta program och sådana som Lyxfällan eller liknande, och jag kan inte minnas att vi var lika kritiska när det kom? Var vi det? Julia Rosqvist, som programledaren heter mötte grundaren av en Facebook-grupp vid namn “Bojkotta kanal 5s program Jobbjägaren” i en debatt.

Pratradion ska ju göra en satsning i Sverige i form av Radio 1 med bland annat Robert Aschberg som dragnamn. Star FM är den kanal som får ge upp sin plats i etern på frekvensen 101,9 mhz från och med 4 april då den nya kanalen har premiär. Satsningen på pratradio inkluderar nu också centerpartiets Fredrik Federley, som föga förvånande kommer ägna sitt radioutrymme åt politik. Han tänker sig diskutera ämnen som kanske inte alltid tas upp i de traditionella forumen med en gästlista från både höger och vänster på den politiska skalan. Jag för min del välkomnar satsningen med nyfikenhet eftersom jag hellre lyssnar på prat än musik och hoppas att de kommer att göra det bra. Åsikter är spännande.

Vidare. Det här med en “otrohetssajt” är bara så konstigt alltså så jag vet inte vad jag ska säga. Jag kan också förstå att in-your-face-reklamen upprört en hel del människor. Att uppmuntra till otrohet så öppet är minst sagt kontroversiellt i parrelationernas tidevarv. Men man kan också se på det som den ultimata befästelsen av normen, snarare än en utmaning av den.

På ämnet Sörmlands Nyheter och den upphettade stämningen kring Sörmlands landsting skriver bland annat Staffan Dopping, om journalistiken, informationsavdelningens arbete och om Paul Ronges roll som av landstinget anlitad PR-konsult. Sörmlands nyheter, som anklagats för att ha drivit en kampanj i sina artiklar har också valt att själva lägga ut allt de skrivit kring det hät för att läsarna själva ska kunna bedöma huruvida de bedrivit kampanjjournalistik eller inte.

I korthet
Onsdagens Uppdrag Granskning inleddes med ny vinjett. Och Janne Josefsson och Nils Hansson från Uppdrag Granskning kammade hem Guldspaden i kategorin RiksTV vid grävgalan för sit program “Korruptionen i Göteborg”.

Högskoleverket granskar utbildningar inom journalitstik och medie- och kommunikationsvetenskap.

Stort skalv i Burma under torsdagen.

Jan Svanlund, någon som jag varit van vi att ha i TV-rutan i samband med sportsändningarna har avlidit efter en tids sjukdom. Han blev 69  år gammal. 

Publicitet till varje pris?” Tänkärt från DN.se.

Anonym på nätet? Sättet du skriver på säger mycket om vem du är.

Twitter förbättrar nu sin prestanda och tillgänglighet.

Earth Hour - Skadligt jippo eller inspiration till handling? I lördags genomfördes den i alla fall efter flitig reklam lite överallt. 

Alla vill ha appar, men vad ska man göra med dem?

LinkedIn passerar 100 miljoner användare.

Årets bild något kontroversiell.

Och det här tycker jag bara att man ska läsa. Ge mycket, få mycket. Ett vanligt namn behöver inte betyda att man är osynlig och det är alltid skönt att höra när man heter Johansson…

/Caroline
@millionesse


23
Jan 11

Veckan som gick – Vecka 3

I ett smått febrigt tillstånd och med en mycket tveksam uppkoppling har jag efter bästa förmåga komponerat ett ganska kort veckobrevet för vecka 3.

 Vi börjar med Tunisien
Med det som kommit att kallas i Jasminrevolutionen och som vi nu i efterhand kan konstatera att västerländska medier varit hopplöst sena på bollen med.  Var det en revolution som skedde på grund av/tack vare sociala medier, eller var det en del av rapporteringen och inte en huvudaktör i själva händelserna? Nätet sägs i alla fall ha spelat roll. Dock var det så att det var de sociala medierna som var först med att sprida nyheterna kring vad som hände och de traditionella medierna låg efter. Den diskussionen har nog än så länge bara sett sin början och det verkar finnas olika svar och perspektiv. Som allt annat när det kommer till vad som egentligen hänt och varför.
 

Det som borde vara självklart när det kommer till hyfs och respekt kan kanske till och med snyggt sammanfattas i fyra korta ord, vilka för mig personligen är mycket vettiga. Hur gärna man vill kunna lämna detta område obevakat så är det helt enkelt så att man inte kan tillåta vad som helst. Vilken typ av regelverk man väljer är upp till var och en, men sanningen är att detta förekommer och måste hanteras på ett eller annat sätt. Hur?

För att stanna kvar i tyckandets och de sociala plattformarnas värld ett litet tag kan vi konstatera att Facebook dundrar på i fortsatt takt och var också huvudämnet i Staffan Heimerssons krönika i Aftonbladet i veckan där han deklarerar att det är ”trams med nacissistisk prägel”. Detta utlöser givetvis reaktioner och det skrivs långt och ifrågasättande kring liknelser och mötet mellan analoga och digitala värderingar och hur detta påverkar vår syn på gränser, vad som är privat och vad som är personligt.

Teleoperatörerna har också varit ämne för uppmärksamhet under veckan. Operatörerna reagerar mot populariteten hos IP-telefoni och tjänster som Skype, Tango och Vibr och inför begränsningar kring vad vi får och inte får göra med våra abbonnemang. Man kallar det för gratistelefoni, vilket starkt kan ifrågasättas eftersom vi faktiskt betalar dem för surfen. Lyssna och läs de goda argument och synpunkter på detta som framförs av Joakim Jardenberg, där du också hittar vidare länkar på ämnet.

Diskussion 
Lite blåsigt har det varit kring porren i Canal + vilket har fått journalistklubbens ombud på TV4 att lämna sina uppdrag i protest. Kanalen har alltså valt att ha kvar sina nattliga sändningar med hänvisning till lönsamheten. Ett beslut som delar koncernen eftersom det uppstår frågor kring om det verkligen ligger i enighet med kanalens profil. Debatten pågår för fullt på bland annat Newsmill där man kan läsa bland annar det här intressanta inlägget om vilka det faktiskt är som deltar i sagda debatt. 

Diskussionen som uppstått kring Primegate utvecklas vidare med ett resonemang kring källskydd och meddelarfrihet, samt kritik mot jämförelsen mellan läckande socialdemokrater och soldater som avslöjar övergrepp i Irak .  

Detta var också upp i debatten på Publicistklubben som den här veckan har diskuterat världen efter Wikileaks. En värld som är komplex och med en ny iställning till whistleblowers?

Lite blandat
Aftonbladet och SvD delar hus, vilket tydligen kan medföra mindre problem och oklarheter över var man får vistas och inte.

Heja, heja internet! Det största som hänt oss efter livet självt!

Resumé gör om och gör (förhoppningsvis) rätt gällande sin app.

Lars Ohly gillar Svd, om man bortser från ledarsidan.

Aftonbladet rapporteras nå rekordsiffror i sina digitala utgåvor, med mobilen som mest växande kanal. Men också med besöksrekordhemsidan under förra veckan.

Annorlunda inspiration i form av Jimmie Åkesson skrivs det om på inspirationssidan me&do, vilket i mina ögon visar på att man kan se möjligheter även i sådant som vid första anblick upplevs som enbart negativt. Olika åsikter kan utgöra inte bara förskräckelse och trötthet, utan också inspiration till att arbeta ännu mer för en rörelse i rätt riktning istället för i fel. Och sådant gillar jag

Tidningen Okej går i graven efter 30 år.  

P 3 guld. Robyn kröntes till kvällens drottning efter att hon kammat hem tre priser. 

Och till sist…
Att säga tack till sina läsare på det här viset är väl ett underbart initiativ!

Hoppas ni är friskare än jag och får en skön och avkopplande söndagskväll!
/Caroline


19
Dec 10

Istället för veckobrev – #prataomdet

Vissa rörelser kan inte förutses.
Några få personliga tweets kan utlösa jordskred, öppna dammluckor, släppa ut odjur.

Det är precis vad som hände den gångna veckan, och det är anledningen till att det inte blir någon veckosammanfattning i vanlig ordning.
Jag har helt enkelt hamnat någonstans i stormens mitt, och ägnat all min vakna tid de senaste dagarna åt #prataomdet. Därför har jag inte lyckats ha den koll på mitt övriga flöde som jag brukar och som är nödvändig för att kunna ge er relevanta länkar om branschhändelser. För det ber jag om ursäkt.
Istället ber jag att få låna er tid några minuter, för att berätta vad det är som har hänt. Försöka förklara vad #prataomdet handlar om. Från mitt perspektiv.

Det började i tisdags kväll. Johanna Koljonen – @jocxy på Twitter – twittrade om sina erfarenheter. Minnen som väcktes till liv då hon funderade över anklagelserna mot Julian Assange, och smutskastningen av de anmälande kvinnorna.
Hon berättade öppet och naket om hur hon haft sex med äldre man, att hon ville, men att han någonstans i mitten bröt deras gemensamma överenskommelse om att använda kondom.
Hon resonerade kring bristen vi har på ett språk för att faktiskt prata om sex. Om bra sex, om dåligt sex, om gråzonerna mellan övergrepp och ömsesidig sex.

Hon fick mängder av respons. Hejarop, pepp och rekommendationer. Och någonstans där, sent i tisdags kväll, föddes idén att skriva om detta. På många ställen, samtidigt. I etablerade medier. Under onsdagen började ett löst nätverk att ta form. Skribenter och redaktörer försökte samordna publicering av artiklar på temat #prataomdet. Vi började skriva och läste och kritiserade varandras texter.
Många av oss var rädda, men i det större sammanhanget blev det lättare att berätta om våra egna upplevelser, det kom inte längre att handla om oss var och en, eftersom våra upplevelser sattes i ett sammanhang. Vi var också eniga om att de personliga berättelserna behövdes. De personliga berättelserna är vad som skapar igenkänning. Det är först när läsaren kan identifiera sig med det berättade som budskapet riktigt når fram.

På torsdagen twittrade även jag. Jag delade med mig av mina erfarenheter av sexuella trakasserier, främst i mediebranschen. Jag använde taggen #prataomdet. Dammluckorna var öppna. Odjuret utsläppt. Parallellt med att jag twittrade om mina upplevelser började många, många andra att berätta. De använde taggen #prataomdet och de berättade om sexuella övergrepp, våldtäkter, trakasserier, dålig sex, och om skuld och skam.

Vi satte upp en blogg för att kunna länka till våra texter, och till andras. För det inte bara twittrades. Det bloggades också. Våra mejlboxar började fyllas med berättelser från personer som kände igen sig, som hade liknande erfarenheter, människor som ville #prataomdet.

Jag satt halva natten och läste texter, vi kontaktade olika tidningar och sajter för publicering av texter och på fredagen började journalisterna ringa. Alla ville skriva om #prataomdet. Vi flyttade bloggen till prataomdet.se, fortsatte ha koll på twitterflödet och fångade upp och länkade till bloggposter som skrevs. Vi pratade med medier och vi fortsatte fila på våra egna personliga texter. Vi påbörjade också översättning av texter till engelska eftersom #prataomdet rönte internationellt intresse, genom hashtaggen #talkaboutit.

Igår lördag, satte vi upp en sida på Facebook, som fick över tusen fans under gårdagen. Och mejlen fortsatte att strömma in. Bloggposterna, twittrandet och kommentarerna kom i en aldrig sinande ström.

Samtidigt publicerades Johanna Koljonens artikel i Dagens Nyheter. Den text vi hade trott skulle vara startskottet för den eventuella rörelsen.

Men den var redan igång. Den lever sitt eget liv. Det pratas om #prataomdet långt utanför Twitter och det står alldeles klart att det finns ett stort mörkertal, att det finns ett uppdämt behov av att prata om sex. Om sin egen roll, om skuld, om preferenser, och om svåra övergrepp.

Idag, i morgon och resten av veckan kommer texter att publiceras som handlar om att #prataomdet, i mängder av svenska medier. Vårt nätverk består av ett flertal skribenter. Kvinnor, män, homosexuella, heterosexuella, med erfarenheter av olika slag. Vissa är offer, andra förövare, andra har alldeles vanliga erfarenheter i gråzonen.
Mina egna texter kommer att publiceras i morgon på Dagens Arena, Medievärlden och i Tidningen Ångermanland/Örnsköldsviks Allehanda.

Om du är redaktör för en tidning och vill publicera en artikel – hör av dig, vi levererar.

Jag kan ärligt säga att jag för stunden är alldeles för insyltad för att kunna se nyktert på eller ha någon vettig analys om det som händer. Det enda jag vet är att det är stort. Att det är unikt, det som händer nu. Att gå från ingenting till folkrörelse på ett par dygn, på grund av människors behov av att #prataomdet.

Vi i nätverket är alla individer, som talar för oss själva. Det vi gör är inte att ta ställning i en rättsprocess. Vi försöker hitta ett språk, sätta ord på sådant som trots det öppna samtalsklimat vi tror oss leva i ändå är så svårt att prata om.
Eftersom vi fått sådana enorma, helt oförutsedda mängder respons jobbar vi på att organisera oss. Definiera vår roll. Förutom att naturligtvis förvalta de kanaler vi redan figurerar i. Håll koll, all information kommer att finnas på prataomdet.se.

Sist vill jag tacka alla fantastiska, modiga och starka människor som #prataromdet. Mina superlativ räcker inte för att uttrycka det jag känner för er. Tack.

Prataomdet.se
Prataomdet på Twitter
Prataomdet på Facebook


Flattr this


18
Apr 10

Veckan som gick – vecka 15

Ännu en vecka till ända, som präglats en hel del av vulkanutbrottet på Island.
Johan Ronnestam har redan bloggat om nyhetsrapporteringen utifrån tanken att traditionella medier är oslagbara vid riktigt stora nyhetshändelser. Men alla håller inte med honom. Personligen så tror jag att vi måste sluta tala i termer av vi och dom, det nya och det gamla. Jag föredrar en mix och tror på samarbete och korsbefruktning.
Kullin tipsar om hur du kan hålla koll på flyget med hjälp av Twitter, och Lars Johansson på HD resonerar kring naturkatastrofer och hur skonade vi ändå är. Med en del historiska tillbakablickar.
Här ett annat tips om koll på flygtrafiken.

Hemma i Sverige har det varit Guldäggsgala, här är hela listan. För mer kuriosa kring utdelningen, spana in Guldäggsbloggen.

I måndags var det debatt på Publicistklubben under rubriken Press under Press. Vågorna har gått höga i debatten kring debatten, om Årsboken och om Pressombudsmannen. Jag följde debatten via Bambuser men fick faktiskt ut mer av Twitterkommentarerna till densamma.
Mikael Zackrisson har skrivit den i mitt tycke bästa texten kring stormen, en verklig aha-upplevelse. Han länkar också till andra bra texter i ämnet.
Relaterat är Martin Ahlquists text i Fokus, Vilken tidningskris? Också Karin Olsson på Expressen har skrivit mycket bra om eländiga medier. Thomas Mattsson kommenterar.
Mattsson som verkar vara helt Bambuserfrälst, och under veckan bland annat intervjuat sin konkurrent Jan Helin.
(Här måste jag få ställa en fråga helt off topic; varför är det så många som säger att de bambusrar, och säger bambusning eller bambusring? Vad är det för fel på bambusar och bambusing?)

Apropå PO så har Staffan Dopping skrivit en debattartikel där han läxar upp de svenska medierna för att de inte lever upp till de etiska regler de själva formulerat.
PO själv, Yrsa Stenius, har också skrivit om kritiken mot sig.
Samtidigt inleds en utredning om framtiden och införandet av en Medieombudsman. Jag var på TU i veckan och deltog i ett seminarie kring de pressetiska konstellationerna i Sverige, som ett avstamp för utredningen.
Samtidigt slås Biografbyrån och Medierådet ihop till en myndighet, och Granskningsnämnden avskaffas till förmån för Myndigheten för radio och tv, så man kan lugnt säga att medielandskapet är i omvandling på fler än ett sätt.

Lars Johansson på HD har skrivit om papperstidningens styrka. Han menar att papperstidningen överraskar på ett sätt som inte nätet gör, eftersom på nätet vet han oftast vad han söker. Jag håller inte med. Jag blir överraskad varje dag på nätet, och ramlar in i texter och artiklar jag inte visste att jag var intresserad av, framförallt blir jag mycket mer engagerad i de nyheter jag tar del av på Twitter som jag annars aldrig skulle reflekterat över.
(I Norge är internet på väldigt god väg att ta ledningen över papperet)

När vi ändå är inne på Twitter vill jag tipsa om Jan Gradvalls eminenta text där han som nybliven twittrare beskriver vad man ska med Twitter till.
Mattias Boström har genomfört ett näst intill överambitiöst projekt för att försöka räkna ut hur många aktiva svenska twittrare det finns.
Twitter har för övrigt lanserat ett nytt annonsformat, med sponsrade statusuppdateringar. Precis som Wille har jag inte sett några sponsrade tweets, men jag har inte heller haft tid att twittra så mycket under veckan som gått.
Emanuel Karlsten tipsar om roliga karaktärstwittrare att följa. Själv har jag skrivit kort om replies, en funktion som många inte har riktigt koll på hur den fungerar.
Och så har jag samlat ett gäng svar på frågan om vad som är det bästa med Twitter. Läs, och registrera ett konto om du inte redan gjort det!

Det har också blivit enklare att hitta i Twitterarkivet med den nya tjänsten som Google lanserat. En mindre användbar men kanske lite rolig funktion är followfinder, som ska tipsa om bra tweeps att följa. Jag blev föreslagen att följa Alex Schulman som blockat mig, och Jocke som nog var en av de första jag började följa. Som sagt, inte så användbart…

Veckans nylansering står Sydsvenskan.se för. Jag har inte hunnit fördjupa mig men efter en första anblick tycker jag dels att det är modigt, och kul att de vågar. Men. Utveckling och förnyelse syftar väl till att förenkla, åtminstone i min värld, och sajten kändes inte alls användarvänlig. Vid en första anblick alltså. Det är fler som tycker till, och Sydsvenskan lyssnar på kritiken.
Trelleborgs allehanda har också fått nytt utseende och snart följer Kristianstadsbladet efter.

Det fortsätter att storma kring DN, och nu sägs flera medarbetare upp. Facket är föga förvånande mycket kritiska till det hela, och det sägs vara dålig stämning på redaktionen.
Samtidigt visar kvartalsrapporten att besparingarna lönat sig.

En positiv nyhet från DN är Riksdagskollen.se, en bra tjänst där man kan hitta politiker och få reda på var de står i olika frågor som intresserar. Men den är inte helt klar, utveckling pågår. Björn Hedensjö berättar mer.

Att jag älskar internet och sociala medier är knappast någon hemlighet för er som läser här. Inte heller att jag tror att det som händer på nätet är utomordentligt bra för demokratins och journalistikens utveckling. Inte minst för att traditionella medier för första gången i historien genomlyses, granskas och kritiseras som aldrig tidigare skådat, av läsare, tittare, medborgare, nyhetskonsumenter. Och av villebråden. ett av dem är Magnus Betnér, som jag tipsat om att följa på Twitter.
Jag gillar hans blogg också, som till stora delar handlar om just medier och då framförallt pressen. Denna vecka har han skrivit om Trelleborgs allehanda.

Det har stormat i helgen kring en debattartikel som Aftonbladet först publicerade och sedan drog tillbaks, jag har inte satt mig ordentligt in i det, men artikelförfattaren Rick Falkvinge gör en bra folkbildande insats när han förklarar skillnaden mellan censur och publiceringsbeslut. För vem som jobbar med media på ett eller annat sätt är inte trött på de skallande ropen om censur så fort man väljer att inte publicera en kommentar, ett debattinlägg eller för den delen väljer att inte gå vidare med vissa nyhetstips?
Mer folkbildning i frågan står Thomas Mattsson för, som börjat chatta med läsarna. Också Björn Hedensjö förklarar för läsarna på DN.se hur kommentarshanteringen fungerar, och tar upp problemet med rasistiska kommentarer.
För er som inte hängt med i turerna kring Sverigedemokraterna.de rekommenderar jag Nikkes rekapitulering av vad som hänt.

Det är ju inte heller nödvändigt för de traditionella medierna att publicera precis allt, för den som vill finns alltid information och skvaller att ta del av.

Upphovsrätt är ett alltid lika spännande ämne att diskutera. Särskilt intressant är det när traditionella medier struntar i avtal och regler kring publicering av andras material, som Kyrkans tidning. Eller Journalisten. Mer komiskt blir det när en Piratpartist kräver Piratpartiet på ersättning för olovlig användning av bilder. Å andra sidan är det så att även pirater är väldigt noga med att credda varandra och andra, faktiskt ofta betydligt duktigare än traditionella medier. En tankeställare för någon kanske?

Apropå lagstiftning ska nu Datainspektionen utreda vad som egentligen gäller i sociala medier, där det tydligen är osäkert hur exempelvis PUL ska eller om den kan tillämpas. Och vad gäller pirater så är det intressant att forskare visar att piratkopiering inte alls är ett stort problem för dem som vill tjäna pengar på diverse immateriella rättigheter. Snarare tvärtom.

Jag tror (eller snarare vet) att det finns en ganska utbredd uppfattning i journalistkåren att nätet svämmar över av skit, dålig moral och oetiska publiceringar åt alla håll. Det är förvisso sant, men ingenting som de traditionella medierna kan svära sig fria ifrån. Thomas Hartman skrev en debattartikel i Aftonbladet om just pöbelmentalitet hos journalistkåren, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Bloggarna fick dessutom vatten på sina kvarnar då Littorins skilsmässa och tvister i samband med den hamnat i nyhetsrapporteringen.
Många har skrivit om det, men jag väljer att länka till Erik Laakso, en av dem som upprörs över snaskandet i Aftonbladet. Sedan har begreppet “Ren Blogg” spridits i bloggvärlden, ett sätt för bloggare att markera att de skiljer på sak och person. Opassande skriver som vanligt väldigt bra.

I veckan kom nya uppgifter om att Dawit Isaak ska ges en rättegång, uppgifter som det dock råder delade meningar om. Thomas Mattsson är som vanligt engagerad och ställer en spännande fråga.

Besöksstatistik är en ständigt aktuell fråga för nyhetssajterna, men Jardenberg pekar på det faktum att allt fler surfar från sina mobiler och att den trafiken oftast går förlorad i statistiken.

Slutligen tipsar jag om några spridda skurar, men väldigt läsvärda sådana:
Jerry Silfwer har skrivit om tio egenskaper för en bra företagsblogg.
Alltid läsvärde Micco Grönholm – Du har ingen aning om varför dina kunder köper.
Kristin Heinonen om vikten av att ha ett bra innehåll.
Gert Frost om hur sociala medier kan och bör användas i föreningslivet.
Mashable med en lysande postning om sociala medier i journalistiken, med konkreta exempel.
Allra sist tipsar jag om att köpa en timme med Anton Johansson. Och undrar hur det går, är det någon rusning?


15
Nov 09

Veckan som gick – Vecka 46

I onsdags korade Internetworld Sveriges 100 bästa sajter. Det är en märklig lista att ta del av och av någon anledning känns den inte så 2009. Jag förstår inte alls förstaplatsen, omvård.se. Visst, den är enkel, överskådlig och användarvänlig. Ungefär som vilken blogg som helst. Nuff said.

Betydligt mer spännande har varit att under veckan följa SvD:s realtidsgräv. Egentligen är det inget särskilt med det. Jag har tidigare bloggat om det som nätdriven journalistik, där man tar hjälp av läsarna och alla möjligheter internet ger som att kunna länka till källor, fånga upp kommentarer och låta läsarna delta. Hundra hjärnor kan mer än en. Något som också Audi har förstått.
Dessutom slipper man kampen mot deadline, och kravet på att “fylla tidningen”. Ändå är det ytterst få svenska medieföretag som testat sättet att jobba, det enda konkreta jag kommer på är Fattigbloggen. Här berättar Kristian Lindquist mer och här kan du själv följa hela det öppna grävet.

Jag tror att det som nu görs på SvD.se kommer att vara journalisters vardag inom en inte alls avlägsen framtid. Det är om inte annat ett måste för överlevnad.
Ett relaterat och något mer innovativt och vågat förslag kommer från Daniel Kjellsson som vill starta ett bloggkonglomerat, eller en svensk Huffington Post. Han vill också utbilda framtidens journalister, för den verklighet de kommer att möta.
Här en annan talande historia, om framtidens journalistik. Och när jag skriver det bannar jag mig själv för att jag använder ordet framtid om något som i allra högsta grad är en realitet. Ska vi komma överens om att lägga av med att prata om nutiden som om den vore något långt borta?
Här en mycket intressant text om journalistikens utveckling, och ja – den tar upp pengarna också. Och jag tror i dagsläget något mer på crowdfounding än på Murdochs idéer som fortsatt debatteras. Själv undrar jag om det inte är dags för Murdoch att skaffa en gungstol och dra sig tillbaks, inte minst efter hans senaste utspel om att blockera och stämma Google.
Journalist är förresten världens coolaste jobb, ifall nån inte hade det klart för sig.
Det är också intressant att läsa hur de som inte är i branschen, det vill säga mediekonsumenterna, ser på utvecklingen.

Michael Karlsson har kommit fram till det vi redan visste – att läsarmedverkan och kommentarer tvingar journalister att skärpa sig.
Läs också How Social Media is Taking the News Local, och How Twitter is Changing the Face of Media.

Om ett par veckor är det dags att dela ut Stora Journalistpriset och en av de nominerade i kategorin förnyare har varit i blåsväder under veckan. Lisa Bjurwald och Jonathan Leman skriver i en debattartikel att Newsmill inte bör få priset, citat;

“Bör Newsmill belönas med svensk journalistiks tyngsta utmärkelse, efter att ansvarslöst ha släppt in extremister i den offentliga debatten och dessutom vitmålat dem? Vi anser inte det.”

Också Jan Guillou riktar kritik mot Newsmill. PM Nilsson skriver själv och utlovar nya rutiner. Och gläds samtidigt åt ännu en nominering.

Sydsvenskan siktar mot nollresultat nästa år och presenterar ett sparpaket där 90 tjänster försvinner. SJF är oroade.
Turbulensen på DN sedan Gunilla Herlitz tog över chefredaktörsstolen fortsätter. Ytterligare 90 personer måste söka om sina tjänster, och nyhetsredaktionen ska bantas.
Täby Danderyds tidning läggs ner, sju tjänster berörs enligt något motstridiga uppgifter. Brunegård menar att nedläggningen borde genomförts för ett halvår sedan.
Förra veckan kom det allra sista numret av Medievärlden på papper ut, och nu pågår arbetet för fullt med att planera framtiden för medievarlden.se.

Rolf van den Brink har startat bolaget Dagens Opinion, men är väldigt förtegen om detaljerna.

Här en trendspaning från 24 hour businesscamp. Här finns en Twitterlista för den som är nyfiken på Sveriges mest spännande entreprenörer just nu.
Johan Groth har översatt femton förutsägelser om internets framtid på Mindpark, spännande läsning.
Mindpark fortsätter såklart sin listning över de hundra viktigaste mediehändelserna, och med tanke på allt som hänt bara det senaste året är det här fascinerande läsning. Det är alltså bara fem år sedan det bråkades om broadsheet eller tabloid, och det stora formatet av vissa ansågs riktigare och mer seriöst än tabloiden.
Mer läsvärt från Mindpark – När författarna tog makten från förlagen.

TU har som bekant varit i Tokyo och här delar Jon och Lena med sig av sina spaningar.

Minns ni Dagen och Emanuels Facebookdilemma som gällde profil eller fan page? NRKBeta reder ut begreppen.

Sören Karlsson på hd.se konstaterar att Realtidsrapportering drar besökare till sajten.

Att göra papperstidning av bloggar – är det en trend i antågande? Underbara Clara blir i varje fall tidning, jultidning, utan reklam.

Under veckan har Malou von Sivers dag efter dag pratat om bloggar. Jag har sett delar av programmen och tänkt skriva något smart, men det behövs inte eftersom Alex Schulman redan sagt vad som behöver sägas.

Allra sist ett bloggtips. Johanna Karlsson och Jonas Grönlund på Sydsvenskan listar decenniets 25 viktigaste låtar, och skriver matnyttiga motiveringar.