Posts Tagged: johan ronnestam


26
Apr 10

Veckan som gick – vecka 16

Ingen kan väl ha undgått mediestormen kring prinsessan Madeleine och numera ex-fästmannen Jonas. Spektakel på skattebetalarnas bekostnad och med journalistiken i sin allra sämsta högform? Eller ett stycke nutidshistoria med extremt högt allmänintresse? Sannolikt något där emellan. Men bra PR för Sverige? Ett kungahus är exotiskt, men skandalerna får hållas på någon sorts nivå om inte skattebetalarnas tålamod ska ta slut.

Fint i alla fall att Joakim Jardenberg poängterar för Lena Mellin att vi inte kan göra skillnad på folk och folk hur som helst.

Vi tittar på mer och mer video på webben. Till stor del gör vi det på bästa sändningstid. Jag går och väntar lite på att indie-tv-revolutionen ska komma i gång. Geek-programmet Sweet Sunday Web Crunch har ju kommit i gång bra, men Bella & Tyra Show som blev nästa stora webb-tv-snackis är ju faktiskt rätt proffsigt och inte så mycket indie alls. Men senaste avsnittet av CubeCup TV är ju väldigt indiecharmigt, eller hur? I det ljuset – vad tror vi om Moderaternas tv-showande?

Apropå politiker så har ju Bodstr… förlåt, Ask ställt till det för sig. Och apropå 1984-lagstiftning så publicerar Rick Falkvinge en debattartikel hos Aftonbladet som sedan tas ned innan den publiceras igen. Behållningen är bra läsning om att vi ska akta oss för att skrika censur när det handlar om publicistiska beslut.

TT startar en desk i Almedalen som ska knyta ihop de gamla medierna med de nya. Många satsar rejält på den där veckan och många idéer är riktigt bra. Men TT kanske kunde ha samarbetat med Martina Lind på något sätt?

Veckans galnaste kanske är idén om att betalning för webbartiklar skulle fungera, bara alla kunde göra det samtidigt. Hur i hela friden ska det gå – amerikanerna som är så sociala? Nåväl, lycka till – you guys lär behöva det. Eller fundera över vad kunden är beredd att betala för först.

Nej, glöm Staterna ett tag. Visste ni att grönt är det nya blågula? Allas vår Super-Twingly-Anton har koll, som vanligt.

Vi som håller ett nära öga på den sociala webben kan just nu inte undgå hur aktiva Facebook är med sin produktutveckling. Läs Niclas Strandh för fördjupning och funderaPå företagssidan har SAS utmärkt sig på Facebook, förresten.

“Det är tjänstefel att inte finnas på Facebook.” Sofia Mirjamsdotter lägger inga fingrar emellan.

Apropå det: Tillsammans med Morris Packer och Paula Marttila gästade jag Sofia Mirjamsdotters föreläsning för Sundsvalls Tidning. Väckelsemöte, kallades det.

I övrigt är det i vanlig ordning mycket som händer i SSBD-universumet:

Björn Hedensjö diskuterar kommentarshantering. Julia Skott skriver alldeles förträffligt och svåremotsägligt om varför vi behöver tolerera det som är så svårt att tolerera (läs upprinnelsen i DN). Ola Henriksson har i en gästblogg svarat på Mikael Zackrissons En svindlande tanke. Jag har teoretiserat om accelerationen och dess betydelse. Johan Ronnestam har gjort en checklista för marknadsföring i sociala medier. Emanuel Karlsten hittar något om hur de anställda på Länstidningen i Södertälje behandlas.

Andra grejer i veckan:

Och så var det ju den där jäkla vulkanen och det askmoln som till och med förärats med en egen #ashtag. Emanuel Karlsten skriver om Twitters förtjänster som nyhetsförmedlare. Newsmill säger (sågar) upp sitt TT-abonnemang eftersom “Twitter visat sig vara en pålitligare leverantör av news“. Mjau!

journalism.co.uk skriver välgrundat om journalism och sociala nätverk:

“Tools used by social networks to harvest new members can threaten the privacy of confidential sources and put journalists’ careers in jeopardy, our research has found.”

Det här är coolt: “Johannes Wahlström möter Julian Assange, en före detta hackare som på ständigt resande fot driver Wikileaks med hjälp av några bärbara datorer och telefoner.

Gunilla Kinn har hittat ett skönt Jan Helin-citat. Det virtuella samtalet frågar sig om vi nu ser en ny vår för expertrollen? Jesper Strömbäck tycker att regeringens kommunikatörer får ta och skärpa till sig.

Reflektion: Visst kan det vara tröttsamt att lyssna på de marknadsförare som tror att Den Heliga Graalen på webben är en ” Den Virala Kampanjen”. Då i synnerhet kan det vara skönt att se Dagens Industri slå ett slag för den traditionella printannonsen!

Först hittad via Markus Welin.

Är du journalist och behöver ha snabb hjälp, förresten? Som när Lisah Pettersson snabbt behövde kontaktuppgifter till stockholmare som blivit strandsatta utomlands på grund av askmolnet. Hon frågade efter case på Twitter och fick 20 namn på en halvtimme.
Så, har du som journalist en fråga och vill använda Twitter som verktyg? Lägg till ordet #jourtips till din tweet så upptäcks den av många fler än bara de som följer dig! Per-Ola Mjömark hjälper mig att förklara hur det går till.

Så. Lät oss nu hoppas att vi fixar en vecka utan ytterligare brutna förlovningar i kungahuset och mörka vulkanmoln över Europa. Men för säkerhets skull, utifall mer märkliga saker inträffar; på inrådan av både Joakim Jardenberg och Stephen Hawking – undvik att snacka med rymdvarelser. Frågor på det?


18
Apr 10

Veckan som gick – vecka 15

Ännu en vecka till ända, som präglats en hel del av vulkanutbrottet på Island.
Johan Ronnestam har redan bloggat om nyhetsrapporteringen utifrån tanken att traditionella medier är oslagbara vid riktigt stora nyhetshändelser. Men alla håller inte med honom. Personligen så tror jag att vi måste sluta tala i termer av vi och dom, det nya och det gamla. Jag föredrar en mix och tror på samarbete och korsbefruktning.
Kullin tipsar om hur du kan hålla koll på flyget med hjälp av Twitter, och Lars Johansson på HD resonerar kring naturkatastrofer och hur skonade vi ändå är. Med en del historiska tillbakablickar.
Här ett annat tips om koll på flygtrafiken.

Hemma i Sverige har det varit Guldäggsgala, här är hela listan. För mer kuriosa kring utdelningen, spana in Guldäggsbloggen.

I måndags var det debatt på Publicistklubben under rubriken Press under Press. Vågorna har gått höga i debatten kring debatten, om Årsboken och om Pressombudsmannen. Jag följde debatten via Bambuser men fick faktiskt ut mer av Twitterkommentarerna till densamma.
Mikael Zackrisson har skrivit den i mitt tycke bästa texten kring stormen, en verklig aha-upplevelse. Han länkar också till andra bra texter i ämnet.
Relaterat är Martin Ahlquists text i Fokus, Vilken tidningskris? Också Karin Olsson på Expressen har skrivit mycket bra om eländiga medier. Thomas Mattsson kommenterar.
Mattsson som verkar vara helt Bambuserfrälst, och under veckan bland annat intervjuat sin konkurrent Jan Helin.
(Här måste jag få ställa en fråga helt off topic; varför är det så många som säger att de bambusrar, och säger bambusning eller bambusring? Vad är det för fel på bambusar och bambusing?)

Apropå PO så har Staffan Dopping skrivit en debattartikel där han läxar upp de svenska medierna för att de inte lever upp till de etiska regler de själva formulerat.
PO själv, Yrsa Stenius, har också skrivit om kritiken mot sig.
Samtidigt inleds en utredning om framtiden och införandet av en Medieombudsman. Jag var på TU i veckan och deltog i ett seminarie kring de pressetiska konstellationerna i Sverige, som ett avstamp för utredningen.
Samtidigt slås Biografbyrån och Medierådet ihop till en myndighet, och Granskningsnämnden avskaffas till förmån för Myndigheten för radio och tv, så man kan lugnt säga att medielandskapet är i omvandling på fler än ett sätt.

Lars Johansson på HD har skrivit om papperstidningens styrka. Han menar att papperstidningen överraskar på ett sätt som inte nätet gör, eftersom på nätet vet han oftast vad han söker. Jag håller inte med. Jag blir överraskad varje dag på nätet, och ramlar in i texter och artiklar jag inte visste att jag var intresserad av, framförallt blir jag mycket mer engagerad i de nyheter jag tar del av på Twitter som jag annars aldrig skulle reflekterat över.
(I Norge är internet på väldigt god väg att ta ledningen över papperet)

När vi ändå är inne på Twitter vill jag tipsa om Jan Gradvalls eminenta text där han som nybliven twittrare beskriver vad man ska med Twitter till.
Mattias Boström har genomfört ett näst intill överambitiöst projekt för att försöka räkna ut hur många aktiva svenska twittrare det finns.
Twitter har för övrigt lanserat ett nytt annonsformat, med sponsrade statusuppdateringar. Precis som Wille har jag inte sett några sponsrade tweets, men jag har inte heller haft tid att twittra så mycket under veckan som gått.
Emanuel Karlsten tipsar om roliga karaktärstwittrare att följa. Själv har jag skrivit kort om replies, en funktion som många inte har riktigt koll på hur den fungerar.
Och så har jag samlat ett gäng svar på frågan om vad som är det bästa med Twitter. Läs, och registrera ett konto om du inte redan gjort det!

Det har också blivit enklare att hitta i Twitterarkivet med den nya tjänsten som Google lanserat. En mindre användbar men kanske lite rolig funktion är followfinder, som ska tipsa om bra tweeps att följa. Jag blev föreslagen att följa Alex Schulman som blockat mig, och Jocke som nog var en av de första jag började följa. Som sagt, inte så användbart…

Veckans nylansering står Sydsvenskan.se för. Jag har inte hunnit fördjupa mig men efter en första anblick tycker jag dels att det är modigt, och kul att de vågar. Men. Utveckling och förnyelse syftar väl till att förenkla, åtminstone i min värld, och sajten kändes inte alls användarvänlig. Vid en första anblick alltså. Det är fler som tycker till, och Sydsvenskan lyssnar på kritiken.
Trelleborgs allehanda har också fått nytt utseende och snart följer Kristianstadsbladet efter.

Det fortsätter att storma kring DN, och nu sägs flera medarbetare upp. Facket är föga förvånande mycket kritiska till det hela, och det sägs vara dålig stämning på redaktionen.
Samtidigt visar kvartalsrapporten att besparingarna lönat sig.

En positiv nyhet från DN är Riksdagskollen.se, en bra tjänst där man kan hitta politiker och få reda på var de står i olika frågor som intresserar. Men den är inte helt klar, utveckling pågår. Björn Hedensjö berättar mer.

Att jag älskar internet och sociala medier är knappast någon hemlighet för er som läser här. Inte heller att jag tror att det som händer på nätet är utomordentligt bra för demokratins och journalistikens utveckling. Inte minst för att traditionella medier för första gången i historien genomlyses, granskas och kritiseras som aldrig tidigare skådat, av läsare, tittare, medborgare, nyhetskonsumenter. Och av villebråden. ett av dem är Magnus Betnér, som jag tipsat om att följa på Twitter.
Jag gillar hans blogg också, som till stora delar handlar om just medier och då framförallt pressen. Denna vecka har han skrivit om Trelleborgs allehanda.

Det har stormat i helgen kring en debattartikel som Aftonbladet först publicerade och sedan drog tillbaks, jag har inte satt mig ordentligt in i det, men artikelförfattaren Rick Falkvinge gör en bra folkbildande insats när han förklarar skillnaden mellan censur och publiceringsbeslut. För vem som jobbar med media på ett eller annat sätt är inte trött på de skallande ropen om censur så fort man väljer att inte publicera en kommentar, ett debattinlägg eller för den delen väljer att inte gå vidare med vissa nyhetstips?
Mer folkbildning i frågan står Thomas Mattsson för, som börjat chatta med läsarna. Också Björn Hedensjö förklarar för läsarna på DN.se hur kommentarshanteringen fungerar, och tar upp problemet med rasistiska kommentarer.
För er som inte hängt med i turerna kring Sverigedemokraterna.de rekommenderar jag Nikkes rekapitulering av vad som hänt.

Det är ju inte heller nödvändigt för de traditionella medierna att publicera precis allt, för den som vill finns alltid information och skvaller att ta del av.

Upphovsrätt är ett alltid lika spännande ämne att diskutera. Särskilt intressant är det när traditionella medier struntar i avtal och regler kring publicering av andras material, som Kyrkans tidning. Eller Journalisten. Mer komiskt blir det när en Piratpartist kräver Piratpartiet på ersättning för olovlig användning av bilder. Å andra sidan är det så att även pirater är väldigt noga med att credda varandra och andra, faktiskt ofta betydligt duktigare än traditionella medier. En tankeställare för någon kanske?

Apropå lagstiftning ska nu Datainspektionen utreda vad som egentligen gäller i sociala medier, där det tydligen är osäkert hur exempelvis PUL ska eller om den kan tillämpas. Och vad gäller pirater så är det intressant att forskare visar att piratkopiering inte alls är ett stort problem för dem som vill tjäna pengar på diverse immateriella rättigheter. Snarare tvärtom.

Jag tror (eller snarare vet) att det finns en ganska utbredd uppfattning i journalistkåren att nätet svämmar över av skit, dålig moral och oetiska publiceringar åt alla håll. Det är förvisso sant, men ingenting som de traditionella medierna kan svära sig fria ifrån. Thomas Hartman skrev en debattartikel i Aftonbladet om just pöbelmentalitet hos journalistkåren, och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Bloggarna fick dessutom vatten på sina kvarnar då Littorins skilsmässa och tvister i samband med den hamnat i nyhetsrapporteringen.
Många har skrivit om det, men jag väljer att länka till Erik Laakso, en av dem som upprörs över snaskandet i Aftonbladet. Sedan har begreppet “Ren Blogg” spridits i bloggvärlden, ett sätt för bloggare att markera att de skiljer på sak och person. Opassande skriver som vanligt väldigt bra.

I veckan kom nya uppgifter om att Dawit Isaak ska ges en rättegång, uppgifter som det dock råder delade meningar om. Thomas Mattsson är som vanligt engagerad och ställer en spännande fråga.

Besöksstatistik är en ständigt aktuell fråga för nyhetssajterna, men Jardenberg pekar på det faktum att allt fler surfar från sina mobiler och att den trafiken oftast går förlorad i statistiken.

Slutligen tipsar jag om några spridda skurar, men väldigt läsvärda sådana:
Jerry Silfwer har skrivit om tio egenskaper för en bra företagsblogg.
Alltid läsvärde Micco Grönholm – Du har ingen aning om varför dina kunder köper.
Kristin Heinonen om vikten av att ha ett bra innehåll.
Gert Frost om hur sociala medier kan och bör användas i föreningslivet.
Mashable med en lysande postning om sociala medier i journalistiken, med konkreta exempel.
Allra sist tipsar jag om att köpa en timme med Anton Johansson. Och undrar hur det går, är det någon rusning?


15
Feb 10

Veckan som gick – Vecka 6

Oj, det är faktiskt måndag redan när jag börjar med det här veckobrevet. Jag fick hoppa in som gäst på Sweet Sunday Web Crunch (ett sorts garage-tv för geeks), så det räknar jag som giltig frånvaro. Well, here goes:

Många parallella debatter den här veckan.

Walter Naeslund hänger ut en “anonym” kommentator med IP-nummer, vilket möts av stark kritik från Magnus Bråth. Nikke Lindqvist sammanfattar det hela bra. Relaterad kommentar från Erik Fors-André som skriver om den anonyma bloggen Totalstyrelsen.

Jag vill lägga till – gör inget på webben som du inte kan stå för publikt. Var anonym om du vill, men ta aldrig för givet att du rör dig på webben utan att synas.

Att vi rör oss i ett samhälle där alla bär omkring på mobila inspelningsapparater blir allt mer uppenbart – ofta med kapacitet att distribuera rörlig bild i realtid. De två poliserna i t-banan som trakkasserade en journalist blev tagna på bara gärning av en mobilkamera. Det här sevärda Kalla fakta-inslaget har bevis från ljudupptagningar och reaktionerna har resulterat i att Facebook-grupper växt sig starka.

Till detta kan läggas att våra kopplingar till varandra, våra digitala sociala cirklar, blir allt synligare – som här i Google Social Search. Det är nog inte lönt att försöka kategorisera vår tids utveckling som vare sig ond eller god, utan som i alla tider lägga kraften på att anpassa sig.

En annan debatt – för övrigt den som i ursprunget gav upphov till kommentarsdebatten – är den om Fredrick Federley och som käckt kallats för Ursulagate. Jag tycker inte att det här är jätteintressant själv, så jag nöjer mig med att ställa Fredrick själv mot Paul Ronge för att ge två perspektiv.

Konsumentkraft, måste man ju gilla. Därför kommer jag att hjälpa till att puffa för den här idén från Joakim Jardenberg, där vi använder Twitter-taggarna #gladkund och #surkund.

Det var också i något av Joakims flöden som jag hittade Clay Shirkys underbara citat:

“It’s not information overload, it’s filter failure.”

Julia Skott triggade på samma undersökning som jag, där det framkommer att vår tillit till våra vänner på de digitala nätverken minskar kraftigt, allt enligt Edelman Trust Barometer 2010. Hur går det ihop? Enligt Steve Rubel så ökar vårt förtroende för auktoriteter kraftigt, så det ser ut som om alla dessa social media naturals kommer att bli än viktigare som opinionsbildare.

Lägg till detta det som Daniel Chow och Patrik Lockne för några veckor sedan rapporterade från Kina och Adtech, att man där sett tendenser på att antalet inflytelserika noder i de kraftigt växande nätverken inte blir fler i samma takt som nätverken växer i storlek.

Dunbars nummer, någon?

Reflektion: För mediehusen gäller i allt detta att fokusera på relationer med ge och ta och byggande av trust över tid för att kunna få fortsätta vara en del av den sökande människans kunskapsinhämtning.

De som hellre väljer att se den sociala medieutvecklingen som hajp och värdelöst tjatter, ja de kan ju åtminstone erkänna att de olika fälten, de traditionella medierna och de mer nymodiga tvåvägsmedierna, faktiskt inte är två seperata fält, utan väl sammanflätade redan i detta nu.

Nåväl, i väntan på detta får vi väl hålla till godo med allt det hopp som ställs till (de gräsligt fula?) läsplattorna. Så länge de går att surfa på så tycker jag personligen att läsplattor är intressanta, men då hade ju benämningen “flatbook” (jfr netbook) varit mer rättvisande.

Och sedan är ju frågan – vad ska vi ta betalt för vår digitala litteraturintag?

Apropå hur cashen ska tas: SSBD har fixat med Flattr, en sinnrik mikrodonationstjänst. Gillar ni oss, show us some love! För övrigt är Flattr en briljant idé om mikrodonationer signerad Peter Sunde. Och så måste vi ju bara gilla SVT Play, eller hur?

Mer cash: Jag gillar Neville Hobsons tanke om att tidningarna borde ta betalt för oändlig access. Sedan tolkar jag in att det är fri access utan reklam, mendet är bara jag…

Ännu mera cash: Social cash är temat för nästa Disruptive Media-konferens. Jag sitter själv med i en panel tillsammans med min SSBD-kollega Johan Ronnestam för att snacka mätbarhet. Hörde jag någon säga “räkna hem investeringen”? #floskel

Och Fredric Karén kan berätta om fina besökssiffror för SvD. Han antar att det är det redaktionella innehållets förtjänst, men jag tror att det mer handlar om webbens solidifiering som gör att vi – våra mänskligt irrationella klickstigar till trots – ändå i större utsträckning hittar till det innehåll vi söker, lite enligt idén om att “alla vägar bär till Rom”. Med andra ord – SvD borde kredda och ge trafik tillbaka till alla dem som länkar människor i sina nätverk fram till deras innehåll. Ett tydligt exempel på detta är hur Facebook fullkomligt sprutar trafik över de digitala medierna. Apropå att allt hänger ihop, liksom. Innehåll är viktigt, men antagligen inte en trovärdig förklaring till SvD-siffrorna.

En mer historisk grej är dock att strömmad video nu har gått om nedladdning – trots att fildelningen ökar. Med ett förflutet som pirat kan jag bara glädjas över att kunskap flödar friare och friare än någonsin tidigare mellan människor.

Apropå strömmad video var jag här i veckan och spelade in ett avsnitt av Internetkunskap.se, ett projekt signerat Annika Lidne, Therese Göterheim, Björn Falkevik och allas vår Sofia Mirjamsdotter. Idén föddes under Sweden Social Web Camp och idén är att med internet hjälpa svenks skolungdom (och indirekt lärare) att bättre förstå och utnyttja kraften. Jag tar lite kredd som förmedlade kontakten till .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) som så fint backar projektet ekonomiskt. Det här är ett viktigt projekt – stötta, länka, dela!

Den här veckan har jag hört rapporter överallt om olika Facebook-förbud. Jag tycker det är lustigt att man som Sats väljer att se problem med sociala medier när problemet egentligen handlar om ledarskap, organisation och styrning – eller brist på. Klarar vuxna människor inte av Facebook, hur ställer sig då företag som Sats till att de anställda har mobiltelefoner med internetsurf och möjlighet till “okynnespratande”?

Eller med Joakim Jardenbergs ord:

“Givetvis är det ingen rättighet att facebooka på jobbet, givetvis får företagen göra som de vill. Men med de här åtgärderna sätter man maskeringstejp över symptomen istället för att lösa problemet. Det är faktiskt lite scary. Personalen i barnpassningen är kanske fortfarande lika ointresserade av sitt jobb, men nu syns det iaf inte via deras surfande. Undrar vad de gör istället?”

“Därför tar Expressen ställning för svenskarna,” förklarar Thomas Mattsson.

The Guardian presenterar statistik om att internet äter upp annonskakan för tidningarna.

Gunnar R Johansson tipsar om 5 utvecklingsbloggar att följa. Christian Rudolf skriver läsvärt om brandjacking.

Mycket buzz om Buzz (sorry, men jag kunde inte låta bli). Buzz är alltså Googles statusuppdateringstjänst som är någon sorts Google Wave Light. Kommer det här att bli en viktig tjänst? Inte enligt Simon Sundén, men diskussionerna har handlat mycket om geopositioneringen (opt-in) och möjligen också vissa drömmar om ett nytt Jaiku tack vare möjligheterna till trådade diskussioner. Jag frågar istället – vad händer på Bloggy?

(OS och schlager den här veckan vad jag förstår, men det har gått mig förbi. Att ha missat det ena grämer mig mer än ha missat det andra, dock.)

Mycket tyckande i dag och inte så länktätt som det brukar vara, jag vet. Allt är inspiration den här tiden på dygnet – hoppas det ger en överblick ändå! Och <datalove> till er alla, mer Valentines-kärlek åt folket! And don’t feed the trolls!

Till sist: Hur avslutar jag en vecka som denna, egentligen. Ja, varför inte med ett #weirdsocialmediamoment?


17
Jan 10

Veckan som gick – Vecka 2

Mitt herrskap, god fortsättning! Till att börja med, bli nu inte allt för arga på mig om jag missar något absolut väsentligt. Vi vet väl alla hur det är att kallstarta efter lite ledighet? Okej, då kör vi.

Vi skakas självklart alla av de starka bilderna och rapporterna (Mattsson/Helin) från Haiti (SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, GP).

I samma andetag är vi en del som har skrattat åt lustigheterna kring fenomenet “trollning” (länktips Johan Hedberg), där intet ont anande människor går med i diverse Facebook-grupper som sedan efter ett tag byter namn till extremt olämpliga saker. Men när det görs kring Haiti, då är vi nog många som inte tycker det är roligt längre. låt er inte luras, för det är minsann inte alltid så lätt att vara engagerad samhällsmedborgare heller.

Och när det gäller svindel så rullar Röda Korset-skandalen med af Donner vidare.

Planerad journalistik, kan det vara något? Resumé rapporterar om Svenskans omorganisation:

“20 januari sjösätts nya organisationen. Ytterst handlar det om ett helt nytt sätt att arbete. Den största förändringen är att SvD har skapat en utökad redaktion med fokus på snabba nyheter för tidning och webb. Den andra, och kanske långt viktigare förändringen, är att samtliga avdelningar ska ha ett betydligt större fokus på vad SvD kallar planerad journalistik.”

Och TT startar upp Uppdragsmedia. Ytterligare ett tecken i tiden? Vassa Eggen målar i alla fall på ordentligt med sin allra mörkaste färg:

“Mediekrisen har drabbat alla: från institutioner som tidningar (- 23% annonsintäkter i USA) och magasin (-19%), radio-kanaler (-23%), tv-kanaler (-12% för marksänd tv i USA) till individnivå – mellancheferna ligger illa till (fråga cheferna på Dagens Nyheter) och frilansjournalisterna knäar.”

SSBD-bekantingen Björn Hedensjö skriver på DN.se-bloggen:

“Antalet kommentarer på sajten har ökat explosionsartat under året och räknas nu i tusental varje dygn. Kommentarerna tillför mycket läsvärde – nya infallsvinklar och bra debatter – men ställer också stora krav på oss som publicerar dem. För övervakningen av kommentarsfält och blogglänkar anlitar vi ett företag specialiserat på webbmoderering.”

Besvärligt med sådana enorma inflöden förstås, men samtidigt vilket fantastiskt kvitto på att journalistiken verkligen lever och engagerar! Apropå läsarreaktioner, så är det rimligt att anta att allt fler kommer att förvänta sig svar av organisationer, i det här fallet Hallandsposten:

“Jag använder ju sociala medier nu, i detta fall min blogg, för att kommunicera med er på Hallandsposten. Jag är en av era läsare och mina åsikter bör intressera er eller? Använder ni webben rätt så kommer ni själva att snappa upp detta ganska snart och kan ta del utav det. Vore trevligt med någon typ av svar.”

Mindpark stänger ned #Mindpark100 med en epilog från Joakim Jardenberg. Det blev inte 100 postningar, men det som räknas är att det till slut ändå blev 50-talet fantastiska vittnesmål om det decennium som flytt! Många kramar från “konkurrenten” för en fantastisk insats!

Karin Malmsten på Ljud- och Bildskolan påminner om att medieprogrammet håller på att läggas ned.

Sedan så tjafsas det väldigt mycket om Conan och Jay – lite talent management kanske inte skulle skada? Apropå snackisar, så var det ju något om BH-färger på Facebook också:

“Enligt Göteborgs-Postens blogg Teknik & trender påstås det att kedjebrevet ursprungligen skickats från England och var en kampanj mot bröstcancer. (Bakgrunden till kedjebrevet förklaras på bloggen Lost in Translation).”

Jag har extremt dålig koll på Stora Bloggpriset i år, men titta in hos Sofia Mirjamsdotter och länka dig vidare därifrån.

Här ett skrämmande tidsdokument från Åsa Moberg om sexuella trakasserier inom kulturjournalistiken. Apropå kultursektorn så har Evelina Wahlqvist, forskare i kreativitet vid Handels i Göteborg släppt en forskningsrapport om kopplingen mellan kultur och regional lönsamhet.

Mycket sociala medier och politik, förstås. 2010 är ju trots allt ett valår.

Frågan är vad Piratpartiet egentligen ska hitta på? EU-valet i all ära, men just nu har inte partiet med sig något momentum från 2009. Mer politik 2.0 då? Jag skäms inte för att lyfta fram SSBD-bekantingen Johan Ronnestams megapostning på ämnet – den har många starka poänger.

När jag ändå pushar för SSBD-gänget så ohämmat, så passar jag på att lyfta fram min egen postning om det svenska modebloggarfenomenet. Kan vi verkligen kalla dem modebloggare längre? Okej, knappast lika viktigt som Haiti, medborgardemokrati och nya personer på nya jobb, men ändå.

Läs även Per-Åke Olssons viktiga tankar kring webbstrategier och Hans Kullins tankar om tunna tidningar utan annonser (ligger svaret i siffrorna?).

Mer SSBD-nytt: Paula Marttila blir skribent på Bub.blicio.us – grattis! Och Ebba von Sydow blir hovreporter på SVT – grattis! Och med Ebbas övergång blir SSBD alltså Bonnier -1 och SVT +1.

Edvard Unsgaard, då? Ni vet moderaten som hamnade i blåsväder för att ha uttryckt sig klumpigt på Facebook? Sofia Mirjamsdotter tycker vi ska sluta stigmatisera städerskan. Niclas Strandh betonar vikten av en personlig strategi. Själv tycker jag att Unsgaard borde be om ursäkt på riktigt eller låta bli. Det där tramset om “vantolkningar” fungerar knappast.
Sofia har också skrivit på SVTDebatt om hur hon tycker att politiker och journalister ska förhålla sig till sina och andras Facebookstatusar.

Och vad är det man brukar säga? 100 miljoner flugor kan inte ha fel – ät skit.

(Eller drick färskpressad juice, kanske? Verkar ha fungerat för Gustav Holmström på Mini Geek Camp. Tur att det finns människor fortfarande som tänker nytt.)

Apropå stigman förresten – är inte bloggosfären (ja, jag vet att ordet är “ute”) som mest fantastisk när det personliga verkligen träder fram? Läs Skrymtas fantastiska skildring av en för honom livsviktig relation.

Sedan är jag arg och orkar inte länka när det gäller jakten på vår svenska varg. Eller jo, en länk till Badlands Hyena kostar jag på mig.

Till sist: Retorikälskare? Efter en märklig tweetväxling mellan mig, Nikke Lindqvist, Joakim Jardenberg och Rick Falkvinge så dök den här fantastiska Orson Welles-monologen om polisbrutalitet upp! Väl rutet!


8
Nov 09

Veckan som gick – Vecka 45

I veckan var det 20 år sedan Berlinmuren föll och min kollega Cecilia Stegö Chilò som då befann sig i händelsernas centrum återberättade historien under ett internt möte här i veckan. Men på den sociala webben har det varit rätt tyst, finns det verkligen inte mer att diskutera kring detta? Eller har jag bara missat länkarna? Se gärna dokumentären på Babel.

Apropå historia – eller ska jag säga icke-historia? – så har vi ju förstås Sanningsrörelsen som fått mycket medial uppmärksamhet.

På grund av jobbet hann jag inte gå på fler än än två seminarier under Internetdagarna, vilket var synd eftersom jag inte kan rapportera mina förstahandsintryck här. Och också för att jag sett fram emot konferensen länge, men i dessa dagar går det ju att ta del av kunskaperna i efterhand:

  1. Användarnas integritet (på http://bambuser.com/v/314981)
  2. Distribution – Från tryckeri till API (på http://bambuser.com/v/315081)
  3. Hot Spot: Nät & samtal (på http://bambuser.com/v/315178)
  4. Skolan på 2000-talet (på http://www.youtube.com/watch?v=dfMprrBHkp8)
  5. Keynote-session (eftersändning kommer inom kort)
  6. Mobilen och Internets gratismodell (på http://bambuser.com/v/315691)
  7. Balansen mellan öppenhet och integritet (eftersändning kommer inom kort)
  8. An Internet Health Check (på http://bambuser.com/v/315938)

Flera av presentationerna finns i programmet för Internetdagarna.

Jag slår gärna ett slag för seminariet Från tryckpress till API där The Guardian berättade om hur de på ett modigt sätt öppnat upp. Och så ett varnande exempel om att inte kränga allt för hårt när du är inhyrd för att dela kunskap.

Sedan har ju vår SSBD-kollega Björn Hedensjö fått ta över som ny chef för DN.se, vilket vi förstås tycker är superroligt. Det är klart att någon undrat om det påverkar hur vi skriver om DN.se framöver, men vi är rätt trygga i att vi vågar ha konstruktiva synpunkter också i framtiden.

Apropå det förbättrar DN.se sin förstasida genom att visa antalet kommentarer, så i nästa vecka får vi väl påpeka något mer uppenbart negativt för att balansera upp oss, inte sant?

Joakim Jardenberg upptäcker att han lagt sig till med en överanvändning utav smileys och inför därför en smiley-fri vecka för att hjälpa sig själv med avvänjningen – och förstås för att lyfta frågan. Sofia Mirjamsdotter slår förresten ett slag för att minska på användningen av asterisker också… *nickar instämmande*

Mittuniversitet satsar på en webbredaktörsutbildning. Jag kommenterar det själv här.

Clipsource har en tjänst för video som ska göra det enklare för företag att distribuera film, men jag ställde en öppen fråga om varför inte företag och organisationer kan använda en gratistjänst som Youtube istället? Det finns ju en hel del program som gör det möjligt att ladda ned Youtube-klipp till den egna datorn. Clipsource svarade bland annat:

“Journalister på tidningar som exempelvis Aftonbladet och Expressen har inte möjlighet att leta innehåll på Youtube. Dels blir det allt svårare att hitta rätt eftersom mängden innehåll är i det närmaste oändligt, dels så är inte klippen nedladdningsbara på ett enkelt eller lagligt sätt, eller i tillräckligt bra kvalitet för att man ska kunna klippa i innehållet.”

Det vore en intressant diskussion: Hur stora bekymmer vållar upphovsrättsfrågan när journalister vill sprida material de finner på webben?

Annars när det gäller nyheter via webben tänker i alla fall jag hålla ett extra öga på Newsy. Någon som har koll på dem – kommentera gärna!

Jag håller alltid ett särskilt öga på vad SSBD-skribenterna gör: Sofia Mirjamsdotter ser till att vi med hjälp av många fler får tips om nya bloggar att  läsa och besöka!

Många som arbetar i mediebranschen börjar bli farligt trött på begreppet sociala medier, men jag tror att det är säkrast att vi väntar tills alla är med på båten innan vi börjar fundera på att helt överge ett fungerande och etablerat begrepp.

Emanuel Karlsten skriver bra om transparens. Själv jobbar ju jag i PR-branschen som av tradition är rätt hemlig av sig, men jag tror det är klokt att vi alla ifrågasätter om alla affärshemligheter verkligen behöver vara just – hemligheter? Om journalistiken kan släppa in läsarna redan vid idéstadiet och därmed bryta med tanken om exklusivitet – ja, då kan alla vi andra branscher också bli mera transparenta.

Johan Ronnestam kommenterar klokt på Chef.se om att det sällan är särskilt klokt att stänga av tillgången till digitala sociala nätverk på arbetsplatsen, vilket ju låter ganska logiskt, men det budskapet behöver verkligen hamras in.

Blondinbella har fått sin blogg hackad och Metro slutar betala “sina” bloggare.

Den här artikeln i Medievärlden är ett exempel som skulle kunna tyda på att affären på webben inte är någon bra affär, liksom den här statistiken från Kristofer Björkman, men Joakim Jardenberg påminner oss om att sätta den här typen av siffror i sin rätta kontext. I Storbritannien laborerar man enligt Resumé med finansiering av grävjournalistik via stiftelser.

För alla oss som intresserar oss särskilt för medielogik, detta är tydligen de största pressetiska övertrampen:

1. Expressens Estoniarapportering.
2. Tidningen Arbetets namn- och bildpublicering av misstänkt Palmemördare.
3. Aftonbladets egenfabricerade nazisthot.
4. Expressens löpsedel om att Harry Schein inte är pedofil.
5. Aftonbladets löpsedel ”Greve sköt neger med jaktgevär”.

När jag ber om tips på länkar till det här veckobrevet får jag ett klockrent tips från min flickvän Lisah Pettersson som är programledare och reporter på TV4. TV4 har nämligen fått Per Hermanrud nominerad till Stora journalistpriset för avslöjandet om den fasansfulla dunplockningen från levande fjäderfän. Extremt välförtjänt nominering och visst måste han väl vinna i sin kategori?

I kategorin Årets förnyare är Kinga SandénSydsvenskan nominerad för sitt twittrande, i konkurrens med Newsmill och Språktidningen. Roligt att se att twittrandet tagit sig in i de fina salongerna och att det inte längre anses vara en sanning att Twitter bara består av meddelanden om vad folk äter till frukost.

På Mindpark plockar Daniel Nüüd upp ett mycket relevant spår genom att förklara varför det är skillnad på att frivilligt lämna ifrån sig uppgifter på sociala nätverk och att bli avlyssnad i privat korrespondens av FRA. Vad gäller det sistnämnda, så vill jag gärna addera det resonemang som Isobel Hadley-Kampz på Internetdagarna så elegant sammanfattade med orden “det värsta är om vi skapar poliser i huvudet på människor”.

Är twittrarna “supercoola”? Nja.

Cool däremot är Fredrik Stenbeck. Den här veckan skriver han klokt om hur webben kan vara snabb och långsam på samma gång och om hur det hänger ihop:

“Precis som allt annat på internet måste det vävas in i våra vanor och vi måste acceptera att förändringsbenägenheten hos oss människor är långsammare än vi vill att den skall vara. Vi måste i vår informationsspridning ta hänsyn till alla för att nå genomslag. Vi bör använda de kanaler som vår målgrupp finns i. Idag har vi en stor övertro på att allt händer på Twitter och Facebook etc där hastigheten på information är brutalt snabb.”

Inte helt oväntat är webb-tv-tittare också de mesta tv-tittarna. Törs vi gissa att webbtidningsälskare också läser tryckta tidningar i mycket större utsträckning än vad många tror?

På det ämnet är postningen från 49things… intressant, eftersom den betonar vikten av att skapa vanor hos besökarna för att skapa framgångsrika koncept på den sociala webben. Jag tjatar om det, men den sociala webben handlar om relationer och relationer handlar om långsiktighet. Den sociala webben kan alltså vara snabb och långsam på samma gång utan att vara ett motsatsförhållande. Innehåll är viktigt, men bara sett över tid:

Jag skulle kunna hänvisa till husguden Marshall McLuhan och den klassiska konstaterandet att the medium is the message, men jag nöjer mig med att konstatera att 52 stycken Veckan som gick under 12 månader är oerhört mycket kraftfullare än en enstaka länkdump – hur fantastiskt viral den än lyckas bli.

Apropå medium: Jan Helin flaggar för att det nu händer i mobilen.

Hanna Lundqvist på Journalisten skriver om att en brittisk kolumnist som fått 21 000 anmälningar för en text. Det får mig att fundera över hur många anmälningar det hade blivit om vår värld inte vore digital?

Till sist: Orolig för Svininfluensan, förresten? Trösta dig med den betydligt sötare Pokémonfebern istället.