Posts Tagged: Joakim Jardenberg


28
Jun 10

Debatten om ett bröllop och två ekosystem

Johan Grafström är redaktionschef på UR. Han har skrivit ett inlägg i diskussionen om Public Service i allmänhet, SVT i synnerhet och om att släppa materialet fritt. Inlägget är ursprungligen publicerat i Grafströms egen blogg, men vi återpublicerar det här på SSBD med hopp om fler läsare och en vidgad debatt om Public Service-uppdraget in i framtiden;

I något SvD rubricerar som “SVT-Bråket om bröllopsbilderna” pågår just nu en diskussion mellan SVT:s VD Eva Hamilton och Joakim Jardenberg.

Inledningsvis vill jag poängtera en sak. Jag är inte jurist så de slutsatser och iakttagelser som jag ger uttryck för här bygger på erfarenhet och vad jag lyckats läsa mig till i allmänt tillgängliga artiklar i ämnet. Sitter du med sakkunskaper fyll då gärna på i kommentarsfältet.

Joakim Jardenbergs agenda är tydlig; Släpp så mycket public service-material som möjligt fritt så att publiken och entreprenörer kan dra nytta av det. Detta mot bakgrund av den unika finansieringsmodell som SVT vilar på. Eva Hamilton å andra sidan menar att det är inte rimligt att de aktuella bilderna från Kronprinsessan Victoria och Prins Daniels bröllop ska hamna i Reuters arkiv för den facila summan av €1.000. Utan att de endast skulle få sprida bilderna enligt modellen för nyhetsrätt, dvs 48 timmar. Principiellt förstår jag båda två men jag upplever att de pratar om olika saker.

Eva argumenterar på samma sätt som vilken chef för ett stort mediebolag som helst. Hon sitter på något som är unikt och vill inte att de dyra bilder man producerat ska kunna spridas för vinden. Problemet ligger möjligen i att hon inte är chef för vilket mediebolag som helst. SVT är ett publikfinansierat bolag som genom en av riksdagen beslutad licensavgift finansierar sin verksamhet. En gammal konstruktion sprungen ur en tid då TV-mediets genomslagskraft ansågs så stor att man var tvungen att reglera densamma. Men nu gäller diskussionen internet. En distributionsform som trots sin överlägsenhet i förhållande till TV inte har ansetts behöva reglering enligt samma modell. Men internet för en broadcaster som SVT är i allt väsentligt förknippat med distribution på samma sätt som etersänd TV. Ett sätt att nå brukarna genom teknologi.

Det internet Jocke pratar om är något helt annat. En plattform för att dela och samskapa innehåll. Vare det uppslagsverk, mjukvara,TV-program eller diktsamlingar, det spelar ingen roll. Internets styrka ligger i samskapandet snarare än distributionen i sig. Detta kräver i sin tur ett nytt ekosystem, av somliga benämnt wikinomics.

Om vi backar bandet så uppstod egentligen allt i samma ögonblick som Hovet valde att ge SVT ensamrätt till bröllopet. I samma ögonblick som förlovningen tillkännagavs började en skönhetstävling mellan SVT och TV4 om vem som skulle få rätten att vara Host Broadcaster. Ett prestigeuppdrag som kostar en ohygglig summa pengar. Jag vet inte på vilka grunder beslutet fattades, men det ligger nära tillhands att tro att SVT kunde erbjuda en produktion som i Hovets ögon var mindre kommersialiserad.

Eva Hamilton och SVT gick segrande ur denna kamp. Och hon gjorde det med kraften av sin finansieringsmodell och den trovärdighet SVT som public servicebolag lyckats skapa. Att sedan Hovet lyckades få till stånd denna skönhetstävling mellan SVT och TV4 som om det gällde en Champions League final är en annan historia.

Men nu stod alltså SVT där med denna gigantiska sändning. Hur skulle de då agerat? Vi leker med tanken att de – som Joakim Jardenberg föreslår – velat dela ut denna historiska händelse till publiken. Producerat den och släppt den på en frikostig CC-BY-NC licens. Vilka problem hade uppstått?

Till att börja med hade hela Reutersdiskussionen sannolikt inte upstått. Om alla bilder finns tillgängliga för användning av vem som helst i all framtid så faller deras idé att stoppa in den i ett arkiv som endast finns tillgängligt för deras kunder. Men SVT hade genom detta också underminerat deras affärsidé och skapat en kraftig marknadspåverkan. Kanske till den grad att detta skulle blivit underkastat ett PVT test?

Man skulle också kunnat släppa klippen under en ännu frikostigare licens, CC-BY. Då hade Reuters i likhet med alla andra kunnat stoppa in det i sitt arkiv. Rent av ändrat och klippt lite i materialet. Men är det hederligt mot licensbetalarna? Att de gemensamt betalar för något som sedan kommersiella bolag kan använda och ta betalt för igen? Skulle rent av Hovet ha synpunkter på detta. Och är det förenligt med de etiska reglerna för press, TV och radio?

Detta skulle delvis kunnat lösas med en share alike licens, CC-BY-SA. Dvs Reuters hade kunna göra vad ville, lägga till, ta bort, men de får inte själva ta betalt i nästa led. Det kanske hade varit något?

Det kanske finns en väg för public servicebolagen att möta creative commons när allt kommer omkring. Men riktigt så enkelt är det naturligvis inte.

För att SVT skulle kunna släppa bröllopet på en CC licens måste man inte bara försäkra sig om att förvärvat samtliga rättigheter, utan också rätten att vidarelicensiera samtliga rättigheter. Det är en grannlaga uppgift. Varför? Jo. Säg att bröllopskortegen stannar framför ett upphovsrätts-skyddat konstverk som blir framträdande i bild. I ett nyhetssammanhang i Sverige innebär detta som regel inget problem. Om SVT vill använda samma bild i något annat sammanhang måste ersättning utgå till upphovspersonen via BUS. Detsamma gäller allt som anses ha verkshöjd. Givetvis innebär detta att framträdanden som görs i sändningen av artister också måste kontrakteras på ett sådant sätt att SVT i sin tur får släppa materialet fritt. Eventuella tal kanske också kan anses uppnå verkshöjd, eller ännu värre innehålla längre citat ur upphovsrätts-skyddade böcker måste också klareras. Listan kan, som du förstår, bli mycket lång.

Vidare överlåter alla anställda inom public servicebolagen genom sina respektive kollektivavtal den ekonomiska upphovsrätten till arbetsgivaren, men jag är osäker på om dessa avtal gör det möjligt för arbetsgivaren att släppa materialet vidare helt fritt att bearbetas. Utgångspunkten för public servicebolagen är att upphovspersoner ska ersättas ekonomiskt för deras prestationer, vilket exempelvis innebär att bolagen avsätter pengar årligen för att ersätta upphovsrätts-skyddade prestationer utförda av anställda. Fördelningen av dessa pengar sker i samarbete med de fackliga organisationerna. I det ekosystem som CC bygger på är valutan inte alltid reda pengar.

En annan komplicerande faktor är att det i upphovsrättslagen inte finns något som heter godtros förvärv. Det innebär att om SVT av någon anledning skulle missa någon tredje parts upphovsrätt och du använder materialet är det du, och inte SVT, som kan bli stämd av upphovspersonen, trots att materialet är släppt på en CC licens. Du har också att beakta den ideella rätten och ska tillfråga upphovspersonen i vissa fall.

Min slutsats är att för att kunna förverkliga det som Joakim Jardenberg vill krävs inte bara en vilja från de stora mediebolagen. Vi måste få en modernare lagstiftning, gällande såväl upphovsrätt som yttrandefrihet och tryckfrihet. Det måste till en rejäl diskussion kring tillämpningen av de etiska reglerna för press TV och radio om vi som journalister ska släppa råmaterialet fritt för vem som helst att använda. Om en CC licens ska tillämpas på aktualitetsmaterial så måste frågan kring vem som är ansvarig utgivare på nätet lösas.

Det är lätt att tro att bara för att man själv kan släppa det material man skapat fritt under CC (som denna text t ex) så kan stora företag göra detsamma. Det innebär inte heller att SVT ska komma undan med att agera som vilket kommersiellt TV bolag heller. De bör naturligtvis sätta ner foten och visa vart man vill i framtiden. De måste omedelbart börja utreda frågorna och inte ingå nya avtal som inte möjliggör en vidare spridning än idag. Vara försiktig när man tecknar kollektiviserande avtal så dessa innebär att om upphovspersoner vill släppa material fritt kan de också göra detta.

Allt sammantaget är det naturligtvis lätt att anklaga SVT för att vara snåla och inte se till publikens bästa. Men det är förenklat. De gör nog vad de kan under de regelverk som finns. Man kan möjligen anklaga Eva Hamilton för att inte tydligt ange riktningen. Vilken framtid man ser framför sig. För om public servicebolagen är rädda om sin position på mediamarknaden måste man ha strategier för de olika scenarier som kan tänkas ske. Det är något samtliga ps-bolag borde kunna vara öppnare med.

Om en liknande idé som public service skulle uppstått idag så skulle mycket kunna göras annorlunda. Det vore oerhört intressant om den diskussionen kunde uppstå i kölvattnet av denna diskussion. Det finns mycket i public service och Creative Commons grundidéer som är gemensamt. Men public service står fortfarande stadigt med fötterna i ett gammalt och tryggt ekosystem, medan Creative Commons bygger på ett annat.

Men det hoppas jag vi kan prata mer om på SSWC den 13-15 augusti. Jag och Joakim får förhoppningsvis till en session på ämnet. Vi ses väl då?

/Johan Grafström


26
Apr 10

Veckan som gick – vecka 16

Ingen kan väl ha undgått mediestormen kring prinsessan Madeleine och numera ex-fästmannen Jonas. Spektakel på skattebetalarnas bekostnad och med journalistiken i sin allra sämsta högform? Eller ett stycke nutidshistoria med extremt högt allmänintresse? Sannolikt något där emellan. Men bra PR för Sverige? Ett kungahus är exotiskt, men skandalerna får hållas på någon sorts nivå om inte skattebetalarnas tålamod ska ta slut.

Fint i alla fall att Joakim Jardenberg poängterar för Lena Mellin att vi inte kan göra skillnad på folk och folk hur som helst.

Vi tittar på mer och mer video på webben. Till stor del gör vi det på bästa sändningstid. Jag går och väntar lite på att indie-tv-revolutionen ska komma i gång. Geek-programmet Sweet Sunday Web Crunch har ju kommit i gång bra, men Bella & Tyra Show som blev nästa stora webb-tv-snackis är ju faktiskt rätt proffsigt och inte så mycket indie alls. Men senaste avsnittet av CubeCup TV är ju väldigt indiecharmigt, eller hur? I det ljuset – vad tror vi om Moderaternas tv-showande?

Apropå politiker så har ju Bodstr… förlåt, Ask ställt till det för sig. Och apropå 1984-lagstiftning så publicerar Rick Falkvinge en debattartikel hos Aftonbladet som sedan tas ned innan den publiceras igen. Behållningen är bra läsning om att vi ska akta oss för att skrika censur när det handlar om publicistiska beslut.

TT startar en desk i Almedalen som ska knyta ihop de gamla medierna med de nya. Många satsar rejält på den där veckan och många idéer är riktigt bra. Men TT kanske kunde ha samarbetat med Martina Lind på något sätt?

Veckans galnaste kanske är idén om att betalning för webbartiklar skulle fungera, bara alla kunde göra det samtidigt. Hur i hela friden ska det gå – amerikanerna som är så sociala? Nåväl, lycka till – you guys lär behöva det. Eller fundera över vad kunden är beredd att betala för först.

Nej, glöm Staterna ett tag. Visste ni att grönt är det nya blågula? Allas vår Super-Twingly-Anton har koll, som vanligt.

Vi som håller ett nära öga på den sociala webben kan just nu inte undgå hur aktiva Facebook är med sin produktutveckling. Läs Niclas Strandh för fördjupning och funderaPå företagssidan har SAS utmärkt sig på Facebook, förresten.

“Det är tjänstefel att inte finnas på Facebook.” Sofia Mirjamsdotter lägger inga fingrar emellan.

Apropå det: Tillsammans med Morris Packer och Paula Marttila gästade jag Sofia Mirjamsdotters föreläsning för Sundsvalls Tidning. Väckelsemöte, kallades det.

I övrigt är det i vanlig ordning mycket som händer i SSBD-universumet:

Björn Hedensjö diskuterar kommentarshantering. Julia Skott skriver alldeles förträffligt och svåremotsägligt om varför vi behöver tolerera det som är så svårt att tolerera (läs upprinnelsen i DN). Ola Henriksson har i en gästblogg svarat på Mikael Zackrissons En svindlande tanke. Jag har teoretiserat om accelerationen och dess betydelse. Johan Ronnestam har gjort en checklista för marknadsföring i sociala medier. Emanuel Karlsten hittar något om hur de anställda på Länstidningen i Södertälje behandlas.

Andra grejer i veckan:

Och så var det ju den där jäkla vulkanen och det askmoln som till och med förärats med en egen #ashtag. Emanuel Karlsten skriver om Twitters förtjänster som nyhetsförmedlare. Newsmill säger (sågar) upp sitt TT-abonnemang eftersom “Twitter visat sig vara en pålitligare leverantör av news“. Mjau!

journalism.co.uk skriver välgrundat om journalism och sociala nätverk:

“Tools used by social networks to harvest new members can threaten the privacy of confidential sources and put journalists’ careers in jeopardy, our research has found.”

Det här är coolt: “Johannes Wahlström möter Julian Assange, en före detta hackare som på ständigt resande fot driver Wikileaks med hjälp av några bärbara datorer och telefoner.

Gunilla Kinn har hittat ett skönt Jan Helin-citat. Det virtuella samtalet frågar sig om vi nu ser en ny vår för expertrollen? Jesper Strömbäck tycker att regeringens kommunikatörer får ta och skärpa till sig.

Reflektion: Visst kan det vara tröttsamt att lyssna på de marknadsförare som tror att Den Heliga Graalen på webben är en ” Den Virala Kampanjen”. Då i synnerhet kan det vara skönt att se Dagens Industri slå ett slag för den traditionella printannonsen!

Först hittad via Markus Welin.

Är du journalist och behöver ha snabb hjälp, förresten? Som när Lisah Pettersson snabbt behövde kontaktuppgifter till stockholmare som blivit strandsatta utomlands på grund av askmolnet. Hon frågade efter case på Twitter och fick 20 namn på en halvtimme.
Så, har du som journalist en fråga och vill använda Twitter som verktyg? Lägg till ordet #jourtips till din tweet så upptäcks den av många fler än bara de som följer dig! Per-Ola Mjömark hjälper mig att förklara hur det går till.

Så. Lät oss nu hoppas att vi fixar en vecka utan ytterligare brutna förlovningar i kungahuset och mörka vulkanmoln över Europa. Men för säkerhets skull, utifall mer märkliga saker inträffar; på inrådan av både Joakim Jardenberg och Stephen Hawking – undvik att snacka med rymdvarelser. Frågor på det?


5
Apr 10

Veckan som gick – vecka 13

Stilla veckan har verkligen varit stilla också på nätet, åtminstone de flöden jag har och följer har mer eller mindre legat nere. Därför blir den här sammanfattningen lite tunnare än vanligt, men jag gissar att också ni har andra saker för er i påsktider än att fördjupa er i medieutveckling och internetdiskussioner…

Hur som helst – här tipsar Eva Wieselgren om iPhoneappar för barnvakter. Kan säkert komma till användning inte bara för barnvakter utan också för föräldrar som vill ha lite lugn och ro, kanske i bilen?

Jardenberg uppmärksammar Sverigebilens PR-kampanj. Jag fick också ett brev. Och visst – “budskapet” gick fram men mest blev jag irriterad, över papperet, över snigelposten…

Här på SSBD har Zackrisson skrivit om Public Service, och debatten som pågår om orättvis konkurrens. Anna Serner har kommenterat i sin blogg, Robert Rosén skrev för ett par veckor sedan om att avskaffa licensen.
Lillemor Strömberg, journalist på SR Västerbotten, tänker till kring förslaget.
Jag närvarade vid Public Servicedagen förra veckan, och tror att den bäst sammanfattas ungefär så här:

Zackrisson har för övrigt också skrivit en mycket bra post där han sammanfattar Chris Heuers dragning på Social Cash förra veckan. För dig som vill finns föreläsningen i sin helhet att titta på här.
En annan föreläsning från Social Cash som är att rekommendera för den som undrar över hur man tjänar pengar på nätet är denna av Mattias Swensson.

Aftonbladet säljer polisförhör. För tre kronor kan bladets läsare få hela förhöret med Mats Alm. Det sägs att alla sätt är bra utom de dåliga, men som läsare föredrar jag nog att läsa förhöret alldeles gratis…

En tråkig sak är det här, att Sundsvalls tidnings Kjell Carnbro och UNT:s Lars Nilsson via polisanmälningar fått transgenusmotorn att stänga ner. Det tyder på att de inte alls funderat eller ens försökt sätta sig in i och förstå syftet med sajten, något som Lisa Bjerre förklarar bra.
Vill man ändå kolla sina texter enligt principen går det bra här.

Det har rådit iPad-feber i veckan, och den ska enligt uppgift redan vara slutsåld. Och jailbreakad. Jag gissar att vi den kommande veckan får en del svenska recensioner av iPaden, det ryktas exempelvis att Jardenberg reser tur och retur Arlanda idag bara för att hämta sin padda, som han motvilligt gått med på att börja kalla den.
Feber visar iPadversionen av Gmail som påminner mig och Google Wave varför jag spontant ogillar. Men så har jag ingen iPad heller.
Jonas Leijonhufvud om att iPaden inte är något för tekniknördar. Kan jag tänka mig, även om det såklart är nördarna som köar för att få vara först. Fast här kanske man ska säga att det är Applenördarna, och inte nödvändigtvis tekniknördarna, som köar.

Idag får vi veta att Skatteverket i år kommer att granska elitbloggarna extra noga, i som de säger “förebyggande syfte” eftersom många av dem är unga och aldrig tidigare har deklarerat.

Paul Ronge tycker att PO Yrsa Stenius ska lyftas ut med gaffeltruck. Jag tror att det finns bättre sätt, men gissar ändå att hon får vara kvar till nästa år. Tyvärr.

Simon Sundén har varit påskledig och besökt föräldrarna i Åmål, där han också läst lokaltidningarna på papper, eftersom de inte ens finns på nätet.
Martin Palacios skriver en upprörd postning om snack utan verkstad. Läs den!
Och läs för helvete Mark Comerfords text som förklarar att det inte handlar om Twitter, om nån sociala mediehype eller om hur man ska ta betalt på nätet. Det handlar om en revolution, sällan skådad, som kommer att få konsekvenser för oss och kommande generationer i en omfattning vi inte kan förstå.

Jerry Silfwer dissekerar en artikel från Second Opinion, med den äran. Han frågar sig om det hela är ett aprilskämt, vilket det tyvärr inte är.
Däremot förekom en hel del andra skämt, och Emanuel Karlsten har samlat de bästa aprilskämten. Min personliga favorit är detta från VK, tätt följd av Cap&Designs tillfälliga omgörning med konsekvent användande av typsnittet Comic Sans.
Dagens Media har också samlat några av tidningarnas aprilskämt.

Googles realtidssök fungerar nu också på google.se, och inte som tidigare endast på google.com. Väldigt spännande!

Ola Henriksson skriver om att journalisterna i Sverige har mycket kvar att upptäcka på nätet, utifrån Bjästa och att ÖA missade hela grejen – något de inte hade behövt göra om någon gjort en enkel sökning på Facebook.

Det märks tydligt att det är valår. I veckan skrev Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson ett öppet brev till landets redaktioner där han vädjar om att behandlas som andra partier i valbevakningen.
Martin Jönsson svarar bra i sin blogg.
En annan partiledare som kämpar för att ta sig in i riksdagen är Rick Falkvinge, och han har förklarat tydligt varför Piratpartiet behövs, och varför det är viktigt att de tar sig in i riksdagen.
Jag hoppas att de lyckas. Nej, jag är inte piratpartist, men jag tror att de behövs för att driva en del frågor som andra partier i mångt och mycket tycks blunda för, eller styra åt helt fel håll.
Och relaterat till valrörelsen – Almega öppnar ett bloggcenter i Almedalen, och det var väl inte en dag för tidigt…

Politikerbloggen puffar för användningen av Twitter och hashtagen #polpub under politikerutfrågningarna som hålls vid politikerpubarna.

Fredric Kjellberg puffar för nylanseringen av Alliansens vänner på nätet.

Det har skrivits nytt avtal mellan SJF och Medieföretagen på dagspressområdet. För första gången på mycket länge utan inblandning av medlare. Historiskt, enligt Agneta Lindblom Hulthén, och även arbetsgivarna tycks nöjda med uppgörelsen.
Samtidigt skriver Ola Gäfvert, ordförande för journalistklubben vid SR, om den fortsatta avtalsrörelsen som han inte tror kommer att bli särskilt lätt.

I morgon tisdag börjar Björn Wiman sin tjänst som kulturchef på DN, här säger han tack och hej till Expressen, och skickar oss vidare till sin nystartade blogg på DN.se.

Slutligen: missa inte Kjell Häglunds text om hemlige Steelneck.


28
Mar 10

Veckan som gick – Vecka 12

Man kan fråga sig om den som är intresserad av medier i allmänhet och internet i synnerhet fick något gjort på jobbet den här veckan? Förra helgen inleddes med Gräv, därefter Webbdagarna, Public Service-dagen och Disruptive Media Social+Cash. Och därtill en rad andra seminarier och möten om nya medier och gamla.

Två tunga gästbloggare på SSBD denna vecka, Peter Sunde om Flattr och Kal Ström om Google, Kina och Microsoft.

Joakim Jardenberg gör skäl för smeknamnet Mr Transparens. Till viss del kanske för att han lägger ut sin DNA-data, men kanske främst för att han driver öppenhetsprocesser mot den politiska makten.

IMG_0705

Bildkredd till Svalin.

Tomas Wennström, Mr Sweden Social Web Camp, var också där och det med den äran:

“I fredags deltog jag i ett seminarium om öppen offentlig data, arrangerat av Finansdepartementet och Handelskammaren. På plats var bland annat minister Mats Odell, SMHI:s ställföreträdande generaldirektör Tord Kvick, Lantmäteriets generaldirektör Stig Jönsson och Joakim Jardenberg. Jag var inbjuden i egenskap av grundare av vädertjänsten Vackertväder.se. Vi använder oss av norsk öppen data. Jag pratade bland annat om varför öppen offentlig data är bättre än stängd till den här bilden:”

innovationssvansen

Se Tomas presentation här.

Öppenhet diskuterades även under Webbdagarna. En uppskattad talare var Alexander Bard, men det hindrade inte mig från att kritisera hans retorik och piratsyn, men trots näsvisa kommentarer svarar han klokt, konstruktivt och ödmjukt.

bild

Kärlek, alltså – ovan från en föreläsning signerad Morris Packer under Webbdagarna.

Konflikt har ju alltid drivit intresse i gammelmedievärlden. Råder en annan medielogik byggd på nätverk, kunskapsdelning och generositet? Sharing is caring. Ja, kanske. Vi bör i alla fall enligt Emma “opassande” Andersson ta det lite försiktigt med att brusa upp på webben:

“Problemet är inte att bli arg online, problemet är att det alltid står kvar och fortsätter att vara argt även långt efter att ilskan passerat, brukar jag säga när folk undrar varför jag försöker undvika att blogga när jag är arg. I livechattar har jag däremot släppt loss lite mer för att känslan är att här och nu har möjlighet att bli dåtid. Under normala omständigheter lär vi oss och går vidare. Men loggar kan sparas, ilska tillåts inte sjunka undan alltid, så jag har i praktiken hoppat ur sådana kanaler eftersom jag inte hittat nåt bra sätt att förhålla mig till det. En slags social anpassning som inte riktig klickat än.”

Klara utvecklar det här och annat kring att diskutera online, väldigt bra. Även Oscar Swartz skriver i ämnet, med fokus på att vi behöver vara lite mer tåliga. Uppdatering: Mycket tänkvärd artikel på Techcrunch om internets “minne” och hur vi antagligen måste bli mer accepterande.”

Och apropå länkkärlek så kan Lasse Bernfalk skryta om besökarrekord tack vare den sociala webben, men varför länkar han inte tillbaka? Vad är det för gammelmedietänk? Behöver vi skyddas från Flashback, verkligen? Är det journalistikens nya roll, att skydda oss mot det icke politiskt korrekta?

Och så hade vi Disruptive Media Social+Cash. Läs eftersnack del 1 och del 2 hos Jennifer Bark som tillsammans med Annika Lidne anordnat konferensen.

Kristina Carlsson, Johan Ronnestam, Jerry Silfwer och Annika Lid

Bildkredd till Pelle Sten. Jag (PR) snackar mätbarhet tillsammans med Johan Ronnestam (reklam/koncept) och Kristina Carlsson (mediebyrå). Annika Lidne modererar.

Från Public Service-dagen har inga länkar passerat i mina flöden. Märkligt? Hörde något om att någon kändis gjort sig lustig över Twitter och sedan hade det varit bra med den saken. Antagligen inget att rapportera om här på SSBD, med andra ord.

Någon som har funderat över hur värdefulla kommentarsfälten egentligen är? Det har jag gjort efter att ha kämpat med otrevliga typer i Dagens Medias kommentarsfält och funderat över sjaviga kommentarsfält har Henrik också gjort.

Intressant från Mikael Nilsson om hur FRA fungerar. Men piratrörelsen har en del att fundera över när det gäller att vinna momentum i valrörelsen och Mattias Lönnqvist sätter fingret på de flesta av hindren.

Skönt att det inte bara är jag som är förföljd av… Sverigebilen.

Läs Isobel Hadley-Kamptz: Ask leder oss till medeltiden.

Gissar att det är mycket mediefolk där ute som arbetat mycket med SEO? Läs potningen hos Nikke Lindqvist om vad som händer nu när Google kopplar på “snacket” på allvar. Medieinnehållet måste få vara socialt/delat, det blir allt mer uppenbart. I synnerhet i Sverige, som ju är mest uppkopplat i hela världen. Så varför inte dra nytta av att det blåser gynnsamma vindar just nu?

Låt oss glädjas åt Politometerns nya Knuff-inspirerade förstasida. Kommer Knuff att anpassa sin förstasida nu? Jämför förresten med SvenskOpinion.nu. Apropå politik; Jesper Strömbäck kritiserar nyhetsmediernas redovisningar av opinionssiffror.

Veckans bästa postning är inte alls en postning och den står nog ändå Anders Mildner för med sin Farligt att skilja nätet från verkligeheten. Veckans rubrik tycker jag går till Niclas Strandh: Facebook är inget problem. Dåligt ledarskap är det. Annars har den här länken om hur mycket tid Facebook tar blivit ordentligt spridd i veckan.

Märkligt och verkligt/overkligt, men enligt Johan Hedberg tycks fejkbloggarna vara på frammarsch.

Apropå verkligheten, eller den skenbara verkligheten, så måste jag väl skriva något om Bjästa. Fast jag har ingen lust, för hela histrorien dryper av inskränkthet, våld, undermålig granskning och rent generellt handlar historien om det allra mörkast i oss människor. En ljusning är dock att flera nyhetsmedier har varit transparenta kring sina respektive ageranden.

Jag har fastnat för Erik Berg beskrivning:

“Historien upprepar sig. Första gången som tragedi, andra gången som fars. Efter Uppdrag Gransknings välgjorda och plågsamma dokumentär om “masspsykosen” och den andra våldtäkten i Bjästa har det lokala skeendet fått en absurd repris i större skala. Nu riktas all den vrede som väcktes av dokumentären mot en liten ort i Norrland där alla är lika dumma i huvudetMymlan skriver:”

”Nu ska Bjästa kölhalas, Bjästa är som helvetet på jorden och hur fan kunde dom? Varför diskuterar vi inte istället strukturerna i samhället, vad som driver människor, varför diskuteras inte könsmönstren?”

“På längden och tvären avhandlas allt utom de underliggande strukturella mekanismena. Det skylls  Internet (stäng ner internet!), det skylls på landsorten (gjut betong över byarna!). Som om det aldrig våldtogs på Stureplan, som om det inte fanns en svensk hederskultur, som om sexuella trakasserier inte var en del av vardagen från varje svensk högstadieskola till Dramaten. Som om Bjästa låg i ett annat universum, när det i själva verket bara är en synliggjord yttring av precis den ordning vi har överallt omkring oss. Det är samma talibaner där som här.”

Immanuel “trollhare” Brändemo skriver också initierat och vällänkat:

“Jag är den första att erkänna att det finns enorma problem med normer på många små orter. Det är jag verkligen; den som läste min blogg det första året jag bloggade vet vad jag pratar om. Det finns maktstrukturersom är fullkomligt förödande, och som lättare får fäste där det är en liten genomströmning av människor. Men det är inte hela sanningen. Det går inte att förklara det som hände i Bjästa med att det ligger i Norrland, att det är en liten håla, att ungdomar har sex, eller något sånt – inte helt och hållet. Inte heller går det att skylla på internet.”

“Vuxna människor, till synes utan förmåga att tänka självständigt, rycks med i drevet; först går drevet mot Linnea och Jennifer, och sedan när deras oskuld uppdagas vänds det istället mot bjästabor, mot prästen och rektorn och de andra som borde ha tagit ansvar men inte gjorde det.”

“Ja, vi är potentiella dryga inskränkta mobbare allihop – oavsett var vi bor. Om några veckor kommer Bjästa kanske att vara delvis glömt, och människor kommer att ha återgått till sina gamla beteendemönster och sinagamla fördomar om vad en våldtäkt ärhur en våldtäkt går tillvem som kan bli våldtagenvem som kan våldtaoch hur vanligt det är att ljuga om att ha blivit våldtagen.”

Det handlar således inte om Bjästa. Punkt. Eller?

Har du något att säga, något som sätter ditt engagemang i brand? Vill du tala till punkt? Starta en blogg redan i dag och gör skillnad i världen.


21
Mar 10

Veckan som gick – vecka 11

Jag inleder denna veckosammanfattning med att gratulera alla vinnare av Guldspaden som delades ut igår kväll.

I klassen webb vann SvD.se, för sitt öppna gräv om kommunala biståndspengar.

Lite extra grattis till Mikael Ölander och Mikael Hylin, Expressen, vars nominering så passande ifrågasattes av huvudpersonen själv, Jan Guillou bara ett par dagar innan utdelningen. Föreningen Grävande journalister svarade på kritiken med att bjuda in Guillou som tackade ja och debatterade med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson under fredagen.

För dig som inte hängt med i turerna kring Guillou, Expressen och PO Yrsa Stenius i veckan kommer här ett gäng länkar:
Thomas Mattsson om POs rekommendation att klandra Expressen för publicering av det Guldspadevinnande avslöjandet.
Björn Wiman om samma sak.
Johan Lundberg i Axess om Wiman.
Thomas Mattsson uttalar sig i Resumé.
Thomas Mattsson bloggar igen, om tillåtna typsnitt.
Yrsa Stenius anklagar Mattsson för att gå till personangrepp, i Dagens Media, men vägrar uttala sig i sakfrågan.
Journalisten om att Mattsson vägrar ta PO på allvar så länge Stenius sitter kvar.
Mattsson uttalar sig om beslutet i Medievärlden.
Grävande Journalisters inbjudan till Jan Guillou att medverka under Grävseminariet.
Förre PO Pär-Arne Jigenius kritiserar både Guillou och Stenius på Newsmill.
Yrsa Stenius skriver själv om bland annat sina yttranden kring Vilks Muhammedteckningar.
Wiman svarar henne.
Jardenberg om en bransch i sönderfall.
Thomas Mattsson skriver en förhands om debatten med Guillou.
Yrsa Stenius uttalar sig i Resumé och anklagar Björn Wiman för åldersrasism och kvinnoförakt.
Hon passar också på att anklaga Expressen för att skada det pressetiska systemet, nu i Journalisten.
Wiman raljerar vidare i sin blogg.
Mattsson bloggar om debatten med Guillou efteråt, och påar Guillous debattartikel som publicerades på sidan fyra i dagens Expressen.
Peter Wolodarski anser att Yrsa Stenius förverkat sitt förtroende som Allmänhetens Pressombudsman, och här på SSBD har Robert Rosén skrivit att Stenius aldrig borde ha blivit PO.
Mitt i alltihop lyckas Yrsa Stenius beklaga sig över hur hon behandlats av TU i samband med flytten till nya lokaler.

Sista ordet lär inte vara sagt i PO-gate, och härmed lämnar vi sandlådan för denna vecka, och går över till något helt annat – nämligen modebloggare, som förtjänar att tas på allvar:

Det händer en hel del spännande bland svenska startups, och denna vecka är det läge att säga ett stort grattis till Video Plaza, som får 37 miljoner kronor och siktar mot världsherravälde.

Jag har inte hunnit lyssna på Medierna i P1 från igår, men tycker ändå att Johan Lundbergs betraktelse är intressant:

“Anders Mildner, krönikör i SvD, menade att de sociala medier som facebook och twitter innebär att konfliktfylld journalistisk kommer att ersättas av ett mer samtalande och dialogiskt förhållande mellan olika journalistier, detta då vi undviker bråk och konflikter när vi har kolleger från andra tidningar och mediekanaler som vänner på våra facebook- och twitterkonton. Vi tvingas därmed att börja samtala istället för att bråka med våra meningsmotståndare.”

“Ser man det som viktigt att en demokrati rymmer radikalt olikartade arenor – för divergerande åsikter, så har jag svårt att se någon fördel med att alla håller med varandra. Det innebär ju i praktiken att den ståndpunkt som är den för dagen mest populära inte lär vägas upp av andra, radikalt olikartade ståndpunkter. Att ifrågasätta och hävda diametralt motsatta åsikter, är något som inte blott riskerar utan garanterat kommer att uppfattas som problematiskt i en värld där det anses finare att hålla med varandra än att ifrågasätta varandras ståndpunkter.”

Facebook fortsätter växa, i USA har Google passerats som största sajt, och Simon Sundén har grottat ner sig i statistik om Facebook i Sverige. Statistik som talar alldeles utmärkt för sig själv.
Mer Facebook: Förbjud inte Facebook på företagen, Så fick vi 200 nya Facebookfans på 48 h, och Att tvinga anställda att använda Facebook.
Youtube fortsätter också att växa i overkligt hög fart. Nu laddas 24 timmar film upp på Youtube – varje minut.
Enligt uppgift är nu en halv miljon, eller 9 procent av svenskarna mellan 15 och 74 år, med iPhone.
I veckan släpptes också denna tidskriftsapp där du mot betalning kan ladda ner olika svenska magasin som Råd&Rön, Internetworld och CapDesign. (läs också Kristofer Björkman, om iPhoneappar)
Magnus Betnér kommer ut som Twitterambassadör, och ger oss samtidigt tips på hur en sociala mediestrategi kan se ut.
Andreas Ekström går åt andra hållet och skriver om tom luft i Twitterbubblan.

Möjligen har Andreas Ekström och Johan Lundberg i Axess rätt i att det inte är särskilt konstruktivt med allt för mycket ryggkliande och jasägande, men det finns sådant som pekar på motsatsen.
Morris Motorcycles Racing Team är ett sådant exempel. Anders Frick och Fredrik Wass skriver mer om världens första crowdsourcade racingteam.
Fredrik Wass skriver också en väldigt fin bloggpost om varför vi gör det vi gör. Vi som är internetnördar och beroende av sociala medier.

Och när till och med DN Debatt börjat twittra känns det nästan som om Twitter faktiskt blivit av med pladder-och tramsstämpeln.
Det börjar röra på sig också i skolans värld, även om det går väldigt långsamt på många håll. Men det finns lysnade undantag och förebilder – här en skola som börjat blogga.
Utmärkta HD-bloggen Taggat bjuder på en genomgång av olika distanskurser man kan läsa över nätet.
(Läs också Taggats pedagogiska genomgång om privacy på Facebook)

Pelle Sten har sammanfattat en del av nyheterna från SXSW. (Pelle har också skrivit en underbar postning om det fysiska som det nya digitala.) Twitternördar kan fördjupa sig på Readwriteweb eller hos Mashable.

Internet har nominerats till Nobels Fredspris.

Lars Johansson har skrivit bra på hd.se om hysterin kring bröllopet. Nej inte det bröllopet. Utan det mellan Niclas Wahlgren och Laila Bagge. Älskade Dumburk tar kritiken mot Aftonbladet ett steg längre.
Martin Ahlquist på Fokus om valet att inte publicera Vilks rondellhund, och om Ulrika Knutsons krönika om ämnet i samma tidning.

NT och Corren startar en gemensam affärssajt. Världspremiär i april.
Medievärlden bjuder på en genomgång av de externa tjänster de använder på nya sajten.
En spännande ny sajt är denna, Folket Frågar, där frågor får ställas till olika personer, varpå omröstning sker om vilka frågor som ska ställas och därefter publiceras såklart svaren.
Dalarnas tidningar bygger om och skapar en community av sitt Pralinkoncept.

Martin Jönsson skriver bra om Politifact. Jag gissar att det bara är en tidsfråga innan vi ser något liknande i Sverige.
Och apropå politik, Farmor Gun har skrivit en mycket tänkvärd postning där hon ställer frågan om det går att vara både demokratisk och effektiv på samma gång, utifrån läget i Piratpartiet. Tyvärr har jag inte hängt med så bra som jag vill i turerna men har förstått att det går en del höga vågor hos de lila.

En debatt där vågorna gått höga i veckan är den om Alliansens nya logga. De flesta har sågat den rakt av, vissa har gjort det mer kreativt än andra, medan Nikke Lindqvist skriver en sansad och genomarbetad recension av sajten.

Sveriges Radio bygger också nytt. De bjöd in ett gäng personer till en förhandstitt (jag var inbjuden men hade inte möjlighet) och man kan sammanfatta kritiken som att de lyckats bygga en snygg sajt, men har missat chansen att bjuda på nya tjänster och interaktivitet.
Joakim Jardenberg, Miriam Olsson, Micke Zackrisson.
Jardenberg har också skrivit en särskild postning om bytet av namn/domänadress från sr.se till sverigesradio.se.

Personligen har jag tyckt till om Journalistförbundet och Kulturskaparna. Styrelsen för SJF svarade, och Lillemor Strömberg har kommenterat det hela utifrån sitt perspektiv. Också Jerry Silfwer har rasat mot SJF.
Jerry Silfwer har också skrivit en krönika i Dagens Media om att mikrobetalningar är framtiden.

Sist ikväll ger jag er en text om upphovsrätt, signerad Erik Laakso.