Posts Tagged: Internet world


21
Nov 10

Veckan som gick – vecka 46

Inleder den här veckorapporten där förra veckan slutade – med Mona Sahlins avgång.
Staffan Dopping har skrivit om hur radion halkat efter och det var tidningarnas webbteve som dominerade den snabba rapporteringen. Thomas Mattsson har också bloggat om rapporteringen från Expressen, och konstaterar senare att det slogs rekord, vilket dock hade mer med Henemark än med Sahlin att göra. Expressen som liksom många andra skaffat iPhone till alla medarbetare.

Sveriges Radio har annars varit omtalade, dels på grund av Journalistik 3.0 – den interaktiva bok som Mats Svegfors och Cilla Benkö presenterade i veckan, och dels för att de utsågs till Sveriges bästa mediesajt, och Sveriges andra bästa sajt totalt, när Internet World presenterade sin 100-lista. Vann gjorde Halens.
DN.se blev bästa tidningssajt, och SVT blev bästa tevesajt. Heja Public Service!
Magnus Höij skriver en första summering efter festligheterna. Och för den vill ge sig iväg på en liten nostalgitripp – här om första vinnaren 1997.

Jag har tyvärr haft så fullt upp i veckan att jag inte hade möjlighet att närvara när Journalistik 3.0 lanserades i radiohuset, ej heller har jag hunnit läsa alla texter som skrivits på temat, men jag har läst Malin Cronas “Om man biter sig själv i svansen tillräckligt länge ömsar ormen skinn”. Måsteläsning! Håll också gärna koll på Lasse Edfast som skriver inifrån radiohuset i Göteborg, och Anna Loverus.
Farmor Gun har också skrivit bra utifrån sin roll helt utanför mediehusen.

Under veckan har dessutom konferensen SIME gått av stapeln.
Cassandra Mattsson har skrivit en bra sammanfattning. Mest uppmärksammat blev det faktum att juryn för SIME Awards består av arton personer varav 0 kvinnor. Pinsamt är bara förnamnet. Inte minst sedan det kommit till min kännedom att Annika Lidne redan förra året påpekade det hela och gav arrangörerna en lista på tänkbara kvinnor. Något som Micke Kazarnowicz också tagit fasta på och lyckades komma på sju kvinnor på fem minuter.
Vad de arton männen i juryn kom fram till? Samma som ifjol, då de utsåg Spotify till vinnare.

Axel Andén skriver om vikten av att inte lita blint på de besked man får från myndigheter och i det här fallet polisen. Fortsätt ligga på, fortsätt fråga, tills alla frågetecken är uträtade.

Facebook presenterade i veckan sin nya mejlfunktion. Här fem skäl till varför det inte kommer att slå ut andra eposttjänster. Niclas Strandh skriver utförligt om de nya funktionerna. Hos Skiften hittar jag två läsvärda texter, Inlåst på Facebook? och Facebooks potentiella konkurrens. Emanuel Karlsten skriver om epost-döden, säkerhetsexperter varnar för säkerhetsproblem. Google jobbar hårt för att inte tappa för mycket mark mot Facebook.
Facebook som för övrigt nyligen värderats till 282 miljarder kronor.
Facebook är förresten ingen social innovation, enligt Stefana Broadbent. Detta trots att hälften av den halva miljarden människor som finns på Facebook loggar in varenda dag.
Självklarheter kan tyckas, att lojaliteten till arbetsgivaren gäller naturligtvis också på internet. (kanske relaterat – om landsting och nya media)
Och apropå relationen till arbetsgivaren – här en blogg som behandlar relationen till potentiella arbetsgivare. Jag tror i och för sig på öppenhet och transparens, men tror att bloggaren i det här fallet förlorar mer än han vinner på att publicera alla nejtackmejl i bloggen. Vore jag han skulle jag istället använda bloggen för att visa vad jag kan och marknadsföra min kompetens.
Johan Staël von Holstein hävdar att den ryska maffian äger tio procent av Facebook och rasar mot deras ägande och kontroll över användarna samtidigt som han lanserar Mycube Vault.

Isabella Löwengrip aka Blondinbella hävdar bestämt att Twitter är för gamla gubbar, men jag ser allt oftare tendenser att det håller på att förändras. En intressant fråga är om yngre är bättre än äldre på sociala medier. Jag tror att yngre framförallt har ett annat förhållningssätt och inte tänker på eller använder begrepp som internet eller sociala medier. De är bara delar av en verklighet och de reflekterar inte ständigt över hur de använder medierna. Men att Facebook är en plats för medelålders Farmvillespelande damer, och att Twitter domineras av webbintresserade yrkesverksamma män och kvinnor, det utesluter inte att de yngre när de växer upp kommer att behärska kanalerna utan att använda uttrycket som sociala medier.
Nu släpper förresten Twitter ett analysverktyg som jag tror kommer att förenkla inte minst för alla dem som vill räkna på värdet av en tweet.
I Sverige har Carl Bildt börjat twittra på allvar.
Detta tål att upprepas – varför Twitter är bra och viktigt för mediaföretagen.
Den här sammanställningen tycker jag talar väldigt bra för sig själv. Twitter när det är som bäst.

Till veckan är äntligen dags – iPad släpps i Sverige, lagom till julhandeln. Samtidigt lanserar både Expressen och Svenska Dagbladet iPadappar. Thord Daniel Hedengren framför relevant kritik till SvD. Olle Lidbom recenserar Expressenappen här. Själv äger jag ingen iPad, och det här inlägget av Joakim Jardenberg fick mig att helt sluta sukta efter en. Också när jag läser kommentarerna inser jag att de främsta användningsområdena för iPad inte är dem jag har störst behov av. Då jag är en dålig radio/podcastlyssnare gör det mig ingenting att jag då missar möjligheten att få The Economist läst för mig i iPaden.

Mer läsvärt den gångna veckan:
Gäller datalagriningsdirektivet redan? Måsteläsning för alla journalister och mediechefer, signerad Kjell Häglund.
Anonymt näthat.
Hur många skribenter krävs för att skriva en artikel? Rolig läsarfråga till Expressen.
Linderborgs trygga famn. Om Aftonbladets Bonniergranskning, signerat Jonathan Leman.
Internet förändrar inte mediemakten. Anders Mildner har intervjuat Johan Ehrenberg.
Sanningen bakom laserturken. Journalistik, yes!
Suddig gräns mellan jobb och privatliv. Fredrik Wass lägger ut texten och gör det som vanligt bra.
80-talstema: 1983. Verkligen off topic, men Anders Mildner skriver så löjligt bra, denna gång om musik.
Diktatorreklam godkänd.
Barnrum har blivit ett sätt att leva. Den kanske bästa parodin på DN-artikeln om vindsvåningen.
Kan jag tubba dig att läsa det här? Bra puff för bra blogg som vill inspirera oss att återuppväcka gamla ord.
Afrikanskt mediehus med framtiden för sig. Anna Lindberg har varit i Kenya och ger oss en spännande inblick i en del av världen som vi sällan pratar om i mediasammanhang.

Så lite branschnytt:
Barometern ger ut sex nya lokaltidningar.
City Skåne startar nya editioner.
DN anlitar Doberman för att bygga om sajten.
Svenskans förlust förra året inte så stor som man först trodde.
Vinnarna i Stampen Media Challenge Nova Forum. Men varför sikte på 2020 och inte exempelvis 2012?
Radioapan lanserar ny sajt.
DN jagar Sveriges bästa politikreporter.
Tidningen Ångermanland och Allehanda.se startar realtidsgräv.
Mediebarn.se – en sajt för vuxna om barns medievanor.
TV4 söker ny tittarombudsman.
Frilansjournalisten Lars Pekka har polisanmälts för förtal, av en politiker.
Prisregn över Svenska Dagbladet.
Svenska reklammarknaden starkast i Norden.

Julian Assange har så slutligen häktats i sin frånvaro, misstänkt för bland annat våldtäkt. Det här är väldigt märkligt. Åklagaren Marianne Ny säger att “Bakgrunden är att han måste förhöras i utredningen och att han inte kunnat anträffas för att genomföra dessa förhör”, något som låter otroligt med tanke på att Julian Assange då han fortfarande vistades i Sverige själv uttryckte förvåning och besvikelse för att han ej förhörts eller kontaktats. Assange har överklagat häktningsbeslutet. Här finns en bra rekapitulering av soppan kring Assange.

Och så blev det slutligen som väntat grönt ljus för datalagringsdirektivet. HAX skriver kort och kärnfullt.

Det är förbryllande att medierna inte uppmärksammar och ifrågasätter hoten mot det fria nätet mer kraftfullt, samtidigt som jag själv tar på mig en del av skulden. Jag har inte gjort mycket för att lyfta de stora frågorna.
På temat läsvärt är Oscar Swartz, Ravenna och Falkvinge/Troberg. Jag är skyldig alla nätaktivister ett stort tack för att ni inte ger upp och fortsätter driva frågorna, men jag är fortfarande besviken på att Piratpartiet inte lyckats ge en tillräckligt seriös bild av sig själva och därmed själva bidragit till att flytta fokus från allvaret.
Symptomatiskt kanske att FRA-hjälten Camilla Lindberg skiljer sig från sitt parti.

Avslutningsvis några helt andra notiser:
Prins William har förlovat sig, något som orsakade massiva reaktioner på nätet.
Bloggaren Kissie möttes av en hel flock äggkastare när hon kom till Västerås.
Robert Birming lanserar en helt ny tjänst som ska hjälpa bloggare att hjälpa varandra att få fler läsare. Snurra.se.
Johnossi släpper album med serietidning, även i iPad.
After work på onsdag, där Nikke Lindqvist berättar allt om Sverigedemokraterna.de.
Klarar du JMG:s antagningsprov?
Slutligen kan jag inte låta bli att länka till det här, även om det upprör jantefascisterna. Mymlaneffekten.


Flattr this


19
Jan 09

Veckan som gick – vecka 3

Internet sover aldrig. Också denna vecka har varit rafflande både i bloggvärlden och i den traditionella nyhetsrapporteringen.

I början av veckan gick Liza Marklund ut och bemötte kritiken kring Gömda. Något som fick Newsmills sajt att lägga av under ett par timmar. Och i slutet av den intervjuades hon av TV4.
Däremellan har drevet debatterats flitigt både i gammelmedia och bland bloggarna.
Fredrik Wass Johanna Ögren har sammanfattat debatten som hölls av Magasinet Neo i onsdags. Den kan också ses via Bambuser här.
Anna Serner som deltog i debatten har bloggat om det här.

Vi lägger oss inte i sakfrågan, däremot är fenomenet intressant och det talas om en Lizamarklundbloggbävning. Sofia har uttalat sig lite kort i den här artikeln i SvD där också Veckans Affärers Pontus Schultz (som här har skrivit en mycket bra text om det hela) har en del att säga:

–Det pågår sedan decennier en rörelse från kollektivism till individualism. Vi blir allt mindre benägna att delegera vårt åsiktspaket till någon. Vi vill utöva makten själva, och internet har skapat verktygen för det. Tidigare hade medier monopol på att bygga världsbild. När det monopolet nu har rasat blir det uppenbart att man är ett etablissemang.
Varför krävdes då en bloggbävning innan vi i medierna vaknade? Kanske var redaktionerna osäkra på vem de skulle tro på, Antonsson eller Marklund? Sofia Mirjamsdotter talar om ”rättshaveristtänket”: journalister är så vana vid att läsare hör av sig med konspirationsteorier att de instinktivt avfärdar sådana som Monica Antonsson. Pontus Schultz säger att redaktionerna är fega:
–Många är nog försiktiga med att hänga ut någon som har en medieplattform och kan slå tillbaka, om man inte är säker på att alla andra också gör det. Extra pinsamt är att när det nu känns fritt fram, då ska alla kasta sig in i debatten.

DN tar upp saken på ledarplats idag:

Men Marklundaffären har inslag av mer principiellt intresse. Den blottar ett oroande gap mellan medier och publik. Oroande därför att där ryms så mycket av konspirationstänkande på den ena sidan, och en oförmåga att förklara och motivera mediers arbetsmetoder på den andra.

Ty yrkesmännen har samma journalistiska instinkter och professionella värderingar på olika redaktioner. Det ska därför mycket till för att avstå från en uppseendeväckande historia, typ Knutby, eller för att väcka liv i en redan berättad historia, typ Liza Marklunds “Gömda”.
Eftersom det här är fråga om yrkesgrepp som är rätt självklara på en redaktion motiverar eller resonerar man inte särskilt kring besluten – “man bara gör så”.
Men för en läsare eller en grupp läsare ser det annorlunda ut. De förstår inte urvalet och ser bortvalet som en aning skumt, eller helt enkelt nonchalant och överlägset. Och så delar man med sig av sin ilska och misstro i bloggosfären. Och så uppstår där en ny, egen variant av drevjournalistiken.
En möjlighet att bryta denna misstänksamhetens onda cirkel är att bli öppnare kring vad en redaktion gör. Det finns ingen absolut sanning som säger vilket urvalet av nyheter, berättelser, åsikter ska vara. Den insikten finns på redaktioner, och förhoppningsvis också i bloggosfären.

I morgon måndag håller Publicistklubben debatt om Gömdaskandalen och bland andra författaren Monica Antonsson medverkar.

Det ska bli spännande att se vad resultatet blir av den totala omorganisation som pågår bland mediearbetsgivarna. Att enas kan vara ett sätt att med gemensamma krafter ta tag i framtidsfrågorna och samtidigt fortsätta jobba för de käpphästar som alltid varit och också i fortsättningen bör vara tryck och yttrandefrihet, meddelarfriheten och offentlighetsprincipen.

Tidningsdöden fortsätter att skörda offer på andra sidan Atlanten. Den här gången är det Seattle Post-Intelligencers som kommer att lägga ner åtminstone papperstidningen om två månader ifall man inte hittar en ny ägare som vill ta sig an det sjunkande skeppet.
I Sverige ser vi inte döden på samma sätt, däremot kommer rapporter om nedskärningar i de allt hårdare tiderna.
Jeff Jarvis har skrivit en lång analys om vad som händer med alla arbetstillfällen som går förlorade när tidningarna blöder. I korthet handlar det om att tidningsdöden inte behöver drabba journalistiken eller de enskilda journalisterna:

But I am confident that journalism as an activity will not disappear, that there will be a market demand for it, that there are many new ways to fulfill the task (and debate about how it is done). But – bottom line – journalism and journalists will not disappear unless they insist on defining themselves as an industry that operates in just one way, still making things (no longer bigger than beer). The key to survival is reinventing what we do.

Samme Jarvis har skrivit om LA Times som idag kan betala alla anställdas löner med intäkterna från nätet. Hallelujahmoment:

Note well this moment in the history – and I do mean history – of newspapers: the editor of the Los Angeles Times, Russ Stanton, said the paper’s online advertising revenue is now sufficient to cover the Times’s entire editorial payroll, print and online. “Given where we were five years ago, I don’t think anyone thought that would ever happen,” he said in email. “But that day is here.” The same day has arrived for at least one more major US newspaper. What this tells me is that we are on the cusp of the moment when online revenue could sustain a substantial digital journalistic enterprise without the onerous cost of printing and distribution. Hallelujah.

Det finns de som satsar, som Leif Pagrotsky som går in som delägare i nya sajten nyhetsverket.se.
Det är en nyhetssajt helt baserad på medborgarjournalistik. Ett bra initiativ men ändå tveksamt. Det nätverk och de kopplingar som idag görs naturligt i bloggvärlden och gammelmedia med newsmill som något mellanting fungerar och jag tror det är svårt att få publiken att samlas kring en sajt med ett trots allt mindre urval av de nyheter som medborgarna väljer att publicera. Det lär väl visa sig. Fria tidningar har redan en nättidning tidning (tydligen är det så att materialet först går till papperet och sen till webben, om jag inte helt missförstått) enligt samma koncept, Läsarnas Fria, och sajten är bedrövligt uppdaterad, knappast något man väljer att återvända till för att få de bästa eller senaste nyheterna.

I förra veckan nämnde vi Aftonbladets nya tjänst Bums, som hade vansinniga användarvillkor. Något som nu är ändrat.

Fredrik Wackå har snappat upp och sammanfattat Steve Rubels argument för varför text kommer att vara störst på webben också framöver, trots hajpen kring rörlig bild:

* Text går att scanna
* Text är lättare att sökoptimera
* Text går snabbare att läsa på jobbet
* Text är lättare att anpassa till allt fler mobila enheter
* Text är överhuvudtaget lättare att distribuera — “Nothing flies lies text”

Vi brukar ju dissa e-papperet, men nu gör USA Today sin tidning tillgänglig via e-papper för 12 dollar i månaden. Allt ska testas, och alla sätt är bra utom de dåliga. Även om inte e-papperet kommer att slå igenom stort så finns det säkert ett gäng användare som uppskattar det och kan man göra tidningen tillgänglig och behålla prenumeranter genom att erbjuda dem e-papper – varför inte? Sofia nämnde ett annat användningsområde för e-papper i en post tidigare i veckan.
En text som i övrigt handlade om att göra i första hand nättidning i andra hand papper. Ett tänk som Internetworld tänker jobba enligt från och med nu. Bisonblog har kommenterat här.
Fredrik Wass har också skrivit en läsvärd artikel i Internetworld om länkekonomi. Den beskriver bland annat hur bloggar rankas utifrån antalet andra bloggar som länkar, och hur länkkulturerna ser ut i olika delar av bloggvärlden.

Mindpark berättar om sajten Familjenytt, en sajt med syfte att samla alla famljenyheter och annonser på ett och samma ställe. Ett projekt som nu tas över av dn.se. Allt för att hitta nya sätt att locka och behålla läsarna, och vad gäller Familjenytt – dra in annonspengar. Ett annat nyingånget äktenskap är det mellan hittarecept.se och hd.se.

Twitterfebern fortsätter, även om det inte varit riktigt lika diskuterat under den gångna veckan som den förra.
Däremot har svenska Bloggy hajpats en del, och vi önskar Jonas lycka till med ambitionen att göra Bloggy till den självklara mikrobloggtjänsten för svenskarna.
Ola på hd.se har skrivit en fin liten skildring av den funktion som mikrobloggen fyller rent socialt.
Ola beskriver utifrån Jaiku, som i veckan chockades av beskedet att ägaren Google tar sin hand ifrån tjänsten och lägger ut den som Open Source. Något som diskuteratsflera håll i sfären.

Apropå Open Source har Andy Dickinson skrivit om att prinföretag måste gå över till open source-lösningar. Spännande läsning som inleds som följer:

The second of my new year convictions is Print organisations will need to open source some or all of their content management system if they want to stick with corporate templates.
Why? Because it hampers attempts to upskill journalists and softens the brands that are supposed to be so valuable.

Framtidsbloggen har skrivit en liten betraktelse om framtidens tevetittande utifrån The Long Tail-principen:

Denna trend som innebär att en ökad mängd nischat material får en allt större del av konsumenternas uppmärksamhet är naturligtvis besvärlig för massmedier. Om man exempelvis tittar på de fem största tv-kanalerna (SVT1, SVT2, TV3, TV4 och Kanal5) så kan man se att deras dominans snart är ett minne blott. Dessa “Big 5? svarade för så lite som tio år sedan för över 90 procent av tittartiden. Siffran är nu nere på 66,6 procent, dvs en tredjedel av all tv-tid läggs på någon av alla de otala andra tv-kanaler vi numera har.

Alltid briljante Anders Mildner har funderat över det här med heminredning i tider när all kultur som än så länge tar plats i hemmen i form av böcker, skivor och filmbibliotek kommer att rymmas på en liten hårddisk eller finnas på en server någon helt annanstans. Vågar man nämna att vi snart också kommer att slippa kassarna i hallen som ska till pappersinsamlingen…?

Bättre sent än aldrig, nu finns Medievärldens årssammanfattning som fanns med i sista printutgåvan före jul också att läsa på nätet. Sofia är en av de nio medieprofiler som fått svara på frågan om vad som var viktigast under fjolåret.

En intressant och välkommen diskussion om intäkter på nätet har i veckan seglat upp i två chefredaktörsbloggar.
Det är dels Thomas Mattsson på Expressen som bland annat skriver:

Och den som tror att lösningen är att undanhålla sajterna material från papperseditionerna slåss nog också mot sin egen okunskap, snarare än värnar om intäkterna. Den som besöker en tidningssajt anser sig rimligen vara lika viktig som läsare och tittare, som den som köper en tidning eller besöker den mobila portalen. Det är ju en ganska naturlig reaktion, eftersom det är samma varumärke och avsändare som står bakom innehållet. Att då medvetet avstå från att på nätet publicera innehåll som konsumenten till ta del av, och som man kanske vet finns i andra distributionsformer, är ju att peka ett ganska långt finger rätt upp i ansiktet på den publiken.

Kunde inte ha sagt det bättre själv. Sören Karlsson, chefredaktör för hd.se skriver som kommentar till Mattsson:

Men journalistik är inte gratis och här ligger mediabranschens största utmaning just nu: att orka och våga affärsutveckla digitalt så att bra journalistik kan finansieras även i framtiden.
Och lösningen är inte heller att göra sajterna sämre än nödvändigt genom att vägra lägga ut material på nätet. För det första finns det ingen korrelation mellan höga upplagesiffror och dåliga webbsajter, för det andra gör man nätanvändarna – framtidens kunder – förbannade.

Därmed kan vi kanske en gång för alla enas om att “läs mer i papperstidningen” är en text vi ska slippa se på svenska mediesajter från och med nu?

Joakim Jardenberg har kommenterat herrarna Karlsson och Mattsson som följer:

Men alltså. Jag tycker det är otroligt bra att chefredaktörerna resonerar och reflekterar. De här två smartskallarna har dessutom kommit längre än någon annan när det gäller att konstatera vi inte kommer kunna ta betalt av nätläsaren. Men ändå. Det är ju gräsligt vad man lutar sig mot att journalistiken kostar.
Tror ni att Googles serverfarmar är gratis? Tror ni att deras programmerare jobbar utan lön (förutom de fria målterna;)? Tror ni att deras affärsutvecklare innoverar bara för att de tycker det är kul. Självklart inte.

Självklart kostar journalistik. Precis som att papper och tryckpressar och tekniska lösningar kostar. Självklart måste vi hitta affärsmodeller som fungerar på nätet. Att de modellerna inte är sådana som ger säkra intäkter motsvarande abonnemangsdito har väl alla förstått vid det här laget?

Under veckan har också alla nominerade till Aftonbladets Stora Bloggpris presenterats.
En av de nominerade i kategorin vardag är SSBD:s Sofia, med privata bloggen The Real Mymlan. Riktigt kul!
Olle Lidbom aka Vassa Eggen är nominerad i kategorin Kultur och Nöje.
I kategorin Sport och Fritid är hela fyra mediehusbloggar nominerade.
I kategorin Prylar & Teknik finner vi både Beta Alfa och Lilla Gumman, två bloggar vi gillar.
Omröstningen inleds i morgon och prisutdelning blir det på Nalen den 2 februari.

Igår beskrev SSBD hur rapporteringen fungerade vid branden i Parken i Malmö.
En betydligt större händelse som fick en omfattande bevakning genom de sociala medierna var flygkraschen i Hudson River. Hans Kullin har skrivit en bra sammanfattning.
Mashable skriver.

Veckan som kommer ska vi försöka hålla ögonen på 24hourbusinesscamp, där Sveriges ledande webbentreprenörer ska slå världen med häpnad. Vi håller tummarna och önskar alla deltagare lycka till!