Posts Tagged: Flickr


16
Dec 08

Skalvet som skakade Skåne

Tidigt i morse skakades Skåne av ett jordskalv.
Men det var inte tidningarna som var först med nyheten. Inte heller radio eller teve eller ens nyhetssajterna på webben.

Det var Jaiku. Och något senare Twitter.

Tomas på What’s Next har skrivit en mycket bra sammanfattning över rapporteringen om skalvet i morse. Vi känner igen det hela från händelserna i Bombay.

Naturligtvis var tidningarnas nätupplagor inte sena att haka på, och det har skrivits en massa om jordskalvet, om jordskalv i allmänhet och historiskt.
Men något har hänt. I anslutning till artiklarna finns länkar. Som här, länkar till Google apps, till Edinburgh earth observatory och till European-Mediterranean Seismological Centres sajt.
Utomordentliga kartor och information till läsarna som vill veta mer om skalvets utbredning. Helsingborgs Dagblad länkar direkt i texten till Svenska nationella seismiska nätet och bjuder dessutom på pdf:er från tidigare skalv.

För att inte tala om alla blogglänkar man kunnat följa från både skånetidningarna och drakarna i Stockholm. Länkar till bloggar som skrivits av skåningar som vaknat av skalvet, som berättar och ger ögonvittnesskildringar.

bild-21

bild-4

Sydsvenskan.se slogs rekord idag i antalet kommentarer.

bild-3

Så vad kan vi lära oss av detta?
Det råder ingen tvekan om att traditionell redaktion aldrig kommer att kunna slå mikrobloggarna när det gäller att vara först ute med en nyhet. Men det betyder inte att redaktionerna, mediehusen och journalisterna är överflödiga. Däremot kanske vi direkt kan knyta an till det som Joakim Jardenberg har skrivit om nya tjänster på redaktionerna.

För i sanningens namn ska det sägas att för att följa med i rapporteringen i alla olika kanaler som finns på nätet, från Twitter till bloggar och Wikipedia så måste man vara tokuppkopplad och ha tid som de flesta inte har. En effektiv redaktion som vet var den ska leta kan däremot snabbt samla länkar och skapa en hub för länkar som sammantaget ger all tänkbar information man kan vilja ha, och såklart också under en dag som denna sammanfatta och paketera den på ett sätt som är lätt att ta till sig.

Det är inte farligt att länka ut. Det är inte farligt att länka till andra tidningar eller medier. Det är inte farligt att skicka iväg läsarna. Tvärtom. De som länkar mest är de som kommer att klara sig längst.

Tänk efter. Om du vill ha den bästa informationen på enklast möjliga sätt, var vänder du dig då? Till tidningen som dagen efter sammanfattar och skriver ihop en summering som du redan sett på tevenyheterna, eller kanske en sajt som hjälper dig att hitta relevant information för just dig? En sajt som ger dig tillgång till både ögonvittnen genom bloggar, fakta genom länkar till kartor och organisationer och myndigheter, bilder och filmer genom Flickr och Youtube så att du slipper söka efter dem själv?

Jag kan säga att jag knappast skulle kasta mig över en sajt som skriver att jag ska få läsa mer i papperstidningen dagen efter. Det finns information att få på andra ställen.

Uppdatering: Morris Packer, Bonniers, har skrivit om detta på Newsmill. Mycket intressant om bland annat publiceringstider på nyhetsajterna.

Uppdatering: Kolla kommentarerna här också. Från Skånskan hävdas att de var först. Deras jordbävningartikel är daterad klockan 6.22.

Uppdatering: Som saom mycket riktigt påpekar i kommentarerna var Svt Play faktiskt först av alla, genom att sända skalvet i direktsändning. Här är klippet:

Reblog this post [with Zemanta]

19
Oct 08

Fem åtgärder som kan genomföras typ idag

Joakim JardenbergMindpark har skrivit en lysande postning med väldigt konkreta uppmaningar till alla Sveriges mediehus.

Fem saker som alla svenska mediehus borde göra nu:

1. Placera allt egenproducerat material under en Creative Commons-licens. På mindpark.se har vi valt licensen som tillåter oberänsat utnyttjande av allt vi gör, men för traditionella mediehus är nog ” Erkännade-ickekommersiell” den rätta nivån.
2. Se till att allt material är åtkomligt via RSS, även sökningar och andra specialare. RSS:a upp hela sajten. (Är du osäker på RSS finns en bra intro ” in plain english”). Och som Networkers.se skriver så bra: se till att det är fulla flöden, inte bara ingresser eller kapade texter.
3. Lägg ut hela bildarkivet på Flickr. Det finns andra sajter men Flickr ligger bra till. Deras teknik är industrial strength, de har ett bra api och de har en stor publik. Flera fotografer har upptäckt detsamma.
4. Dubbelpublicera all video på Youtube, av samma skäl som jag väljer Flickr här ovan. Publiken finns där och tekniken funkar. Givetvis har de ett api och det är ingen konst att integrera det i dagens arbetsflöde. Inget extra arbete alltså.
5. Och på tal om API, skaffa ett eget. Gör ditt innehåll ”programerbart”. Det är det stora steget av de här fem, så det behöver inte vara klart imorgon. Men börja läs på, och börja arbeta i den riktningen.

Så vad är det egentligen Jocke uppmanar tidningarna att göra? (jag skriver tidningar för enkelhetens skull, eftersom de flesta som jobbar på mediehus fortfarande menar att de jobbar på tidning)

Det är några väldigt enkla saker. De går att göra nu. De kräver inga särskilda investeringar eller personella resurser. De borde ha gjorts för länge sen. Så varför dröjer det?

Jag har några funderingar kring det som jag tänkte dra här.
Punkten ett, Creative Commons, kommer att möta extremt motstånd bland journalisterna. I korthet innebär det att man helt enkelt delar med sig av sitt material till vem som helst som vill använda det gratis, med enda kravet att de creddar källan. Och här är Upphovsrätten en väldig broms.

Det handlar inte längre om pengar. Eftersom utgivarna inte tjänar några pengar på att dela med sig via Creative Commons finns heller inga pengar att ge till de enskilda upphovsmännen, det vill säga journalisterna. Däremot har journalisterna fortfarande den ideella upphovsrätten och kommer att protestera. En seriös journalist vill inte att den djupt personliga söndagsintervjun ska publiceras i något tveksamt sammanhang.

Detta är en fråga som ältats i SJF i årtionden. Ett exempel som ofta tas upp är det där bilder från ett reportage om en förlossning publicerades i en mindre seriös herrtidning. Det är många år sedan.
Med Creative Commons finns faktiskt trots allt en form av avtal. Det finns en chans att ha koll på var materialet hamnar. Man får dessutom credd och kanske trafik till sajten.
Utan en sådan licens kommer material ändå att snos och användas av andra i än mer tveksamma sammanhang, och vad spelar det egentligen för roll att man i efterhand kan stämma någon som använt ens text i reklamsammanhang om skadan redan är skedd?
Och ställt mot att det Jocke skriver om handlar om hela branschens framtid och faktiskt – möjligheten att också om tio år kunna ägna sig åt seriös journalistik – så har jag svårt att se att de gamla argumenten håller.

Jag har tidigare skrivit om just detta – både TU och SJF måste släppa prestigen kring upphovsrätten och på allvar fundera över hur den ska hanteras i det nya landskapet.


Jocke formulerar det så här:

Det finns egentligen bara ett enda problem och det kommer att handla om gränsdragningar. Det kommer inte alltid att vara enkelt att hävda skillnader mellan kommersiellt och icke-kommersiellt utnyttjande. Men där måste vi vara frikostiga, att en hobbyblogg kör lite adsense borde inte få oss att skramla med advokater. Grundprincipen är nog att de flesta aktörer som är kommersiella på riktigt ändå kommer att vilja göra rätt för sig.

Punkt två är mindre kontroversiell. RSS kostar ingenting. RSS är en service åt läsarna, och den gör det enklare för stressade människor att faktiskt fortsätta läsa sin tidning även om de inte orkar klicka sig in på en sajt och bläddra mellan artiklarna. Chansen att man behåller läsare som annars skulle droppa av för att de är lite lata är större än risken att tappa träffar på sajten. Tror jag.

Punkt tre som handlar om Flickr är också en som kommer att motarbetas av journalisterna, ungefär som Creative Commons. Men som Jocke också skriver – det finns faktiskt en möjlighet att tjäna pengar här. Alla som hänger på nätet är inte omoraliska pirater, det är faktiskt människor som använder nätet som just det namnet antyder – en plats för att bygga nätverk och knyta kontakter och faktiskt också göra affärer.

Punkten fyra skrev jag om bara häromdagen, då gällde det Barometerns politikteve. Att publicera alla sina teveinslag på Youtube gör att man hittar den publik som tidningarna lägger massor av pengar för att försöka reda ut hur man ska nå i framtiden – den unga. Detta är något som kan göras idag. De gamla läsarna kommer inte att svika sajten för att se klippen på Youtube, däremot kan det tänkas att en yngre och ny publik hittar till sajten genom klipp på Youtube. Det fungerar inte att mura in sig i sitt eget hus. Om tidningarna ska fortsätta vara relevanta om några år måste vi finnas där publiken finns. Delta i den nya världen. Bygga våra varumärken där våra potentiella läsare håller hus. Detta är dessutom bra mycket billigare än många andra marknadsföringsåtgärder. Jag skulle också vilja göra ett tillägg här – det räcker inte att finnas på Youtube, det måste också finnas embedkoder på den egna sajten, man ska inte måsta kila över till Youtube för att kunna visa ett av Barometerns inslag i sin egen blogg.

På punkten fem kan jag väl säga att det finns folk på IT-avdelningarna som absolut borde jobba med api, det är inte något konstigt eller särskilt svårt, men handlar om prioriteringar. Här borde de stora koncerner som nu dominerar Mediasverige kunna hitta synergier mellan respektive tidningar, fortfarande är det många som sitter och uppfinner hjulet parallellt med varann istället för att samordna och satsa på vettiga gemensamma lösningar.

Det här är väldigt enkla saker. Men ändå så svåra. Jag vill ändå till hundra procent ställa mig bakom Jockes uppmaning och hoppas att någon vågar hoppa på. Det vet vi ju också av erfarenhet, att mediehusen gärna väntar ut varandra och vill att någon annan ska bana vägen. Men inte minst utifrån detta om att vi måste våga mer och experimentera, vi har nämligen allt att förlora på att inte göra det.

Reblog this post [with Zemanta]

16
Apr 08

Disruptive Media liveblogg part II – Neville Hobson

Nu kommer Neville Hobson www.nevillehobson.com

Under morgondagen ska han hålla en master class i sociala medier men han finns med även under dagen.

Neville Hobson använder främst Twitter och han visar morgonens twitterflöde för oss, och talar om hur man kan använda tjänster som samordnar flöden från flera olika kanaler. Han berättar att han under morgonen chattat med personer på twitter som inte kommer att kunna delta under konferensen. (här kan inflikas att Disruptive Media kan följas via flera livebloggar, bambuser och i en egen jaikukanal)

Web 2.0 definition: interaction instead of information, demokratisering av information, handlar om att dela

The era of social computing: Den sociala strukturen är i händerna på användarna

Evolution – Disrupting – New

Påtagliga förändringar i människors medavanor och det sätt på vilket folk tar del av och använder information.

Kontroll är på väg bort, det skrämmer folk som tidigare haft makt och kontroll. Idag går flödet inte att kontrollera då vem som helst kan sprida information över hela världen på en mikrosekund

Trust in Shifting again

Folk har högre förtroende för företag än för politiker enligt en förtroendebarometer “Edelman Trust Barometer 2008”

Men mainstream media är fortfarande vanligaste sättet att ta det av information om företag, även om sociala medier är på uppgående.

Who do people trust most? They trust other human beings, de litar på andra som är ungefär likadana som en själv. “Someone like me” Här är styrkan i sociala medier. Svensk statistik på detta. tack Kullin!

The social media space –

1.3 miljoner bloggposter per dag

100.000 nya bloggar varja dag, två i sekunden

Mer podcast än globala radiostationer

100 miljoner användare i Myspace, 64 miljoner medlemmar på Facebook, 9 miljoner Linkedinusers

(statistik mestadels från technorati)

Tools that facilitate: communication, engagement, transparency, trust.

Neville Hobson går vidare och presenterar en rad olika sociala nätverk, så som facebook, youtube som enligt neville är ett stort socialt nätverk genom att folk delar och kommenterar, flckr är socialt på samma sätt som youtube , linkedin, twitter, myspace. Han nämner förändrade attityder och att många raderar sina facebookkonton. Twitter har ändrat Hobson eget beteende i interaktion med andra. Jaiku är annorlunda – mer en snabb väg att få respons på saker. Jaiku är än så länge väldigt begränsat till användare i Sverige och Finland.

Twitter ger en möjlighet för människor att ta del av många intressanta saker över hela världen beroende på vilka man väljer att följa.

Sessmic next big thing? Videokonversationsverktyg, som en visuell Jaiku/Twitter. Quik, Bambuser andra motsvarande tjänster är nästa stora sak som kommer och enligt Hobson redan är här. Det finns enligt Hobson 24 tjänster som erbjuder videokonversation, det är ett område som exploderar.

Så nu börjar Neville Hobson tala om FriendFeed – ett ställe att samla alla sina och sina vänner flöden från olika sociala nätverk.

“Your public is everywhere”. Hur hittar man rätt, hur använder man alla de nya verktygen för att träffa rätt?

“Anywhere, any time”

För att nå ut måste man ha koll på alla nätverk där folk finns, från bloggar till Flckr.

Blogsökmotorer så som technorati, google kan användas för att hitta rätt nischade målgrupper, att se nätverk, vem som är kopplad till vem osv. Det är ett arbete som tar tid, sedan måste man läsa bloggarna, försöka förstå personen man försöker nå, innan man tar kontakt med den vilket inte nödvändigt ska ske via mail. Det handlar om individer, att hitta individer. Det finns företag som tar bra betalt för att göra sådana sökningar. Hobson upprepar att “you need to understand”, och syftar på målgrupperna, individerna man vill nå ut till. Identifiera: Vem ska vi nå, sedan Hur: söka upp och sist Understand: läs på och försök lära känna/förstå personen du vill nå med ditt budskap.

Det borde inte vara svårare för en organisation att hitta rätt personer att nå ut till än det är att hitta rätt tidning/jorunalist/reporter för det man vill ha ut.

Hobson går in på produktplacering/textreklam i blogg när han berättar om hur 3 testade och Hobson blev erbjuden fritt mobilt bredband på villkor att han bloggade om det. Han hade inga problem med det men känner några som inte gillar det. Men det var en klar deal, rakt på: du får det här, du skriver om det.

Här börjar publik och åhörare att ifrågasätta i Jaikukanalen. Om att sälja ut objektivitet, om hur tidningar får prylar utan att kunna/vilja lova att skriva om dem. Frågor som kommer: Köpt medieutrymme? Medieetik? Flera tänker att man förlorar cred och trovärdighet om man säljer sig till företag och marknadsför deras produkter. Modebloggarna tas upp som exempel, de som blir överösta av saker och kläder och skriver om dem utan at informera om att det är reklam.

Hobson håller absolut inte med, han säger att han aldrig skulle ha tagit emot UTAN att skriva och enligt Hobson handlar det här om transparens. Hobson berättar i bloggen hur dealen ser ut, och han menar att så länge han är trygg i sig själv med vilken deal han gör, vilka produkter han testar. Han ser inget etiskt problem eftersom dealen är så klar.

Hobson ger exempel på en bloggar:

En som ger en bra image åt Marriott hotels där sonen till grundaren som idag är 92 bloggar. Ger en massa cred till hotellkedjan.

Rudi Fischer från Telekom Austria bloggar. Han skriver om sin personliga uppfattning om det som händer i företaget och i telekomutvecklingen. Skapar transparens och inger förtroende.

American Airlines satte upp en blogg för att kommunicera problem som uppstod på grund av säkerhetsproblem. En helt vanlig Bloggerblogg i namnet American Airlines. Ett mycket bra sätt enligt Hobson att kommunicera med folk på folks egen hemmaarena.

Hobson menar att om företaget inte själva pratar om vad som hände ri företaget kommer andra att göra det, kanske mindre fördelaktigt…

Monitoring Social media:

It’s not about the numbers, it’s about who they are.

Identifying the influencers – and then what?

Search engines: Why they love blogs

Fördel med sociala medier: vem som helst kan, man behöver inte specialister för att göra det

Det nya medlielandskapet handlar om att command and control inte längre fungerar. Man måste engagera sig i sociala medier för att det inte finns ett val längre.

Förändringar och möjligheterna är runt omkring oss hela tiden.

Avslutningsvis en diskussion om företagsbloggande där Hobson är odelat positiv och ser det som en nödvändighet. Vem i företaget som ska blogga beror helt på vad syftet med bloggen är. Finns en diskussion om huruvida det är bra att vd bloggar när den vanligtvis har mycket annat att göra, något som Hobson tycker är bull, sån tid tar det inte att knåpa ihop en blogginlägg. Det kan ju också vara en förtroendefråga vem som bloggar och det är klart att det kan kännas förtroendeingivande och bra för en kund att läsa och kunna kommentera det som högste hönset i ett företag faktiskt tänker och tycker.

Reblog this post [with Zemanta]