Hur som helst – här tipsar Eva Wieselgren om iPhoneappar för barnvakter. Kan säkert komma till användning inte bara för barnvakter utan också för föräldrar som vill ha lite lugn och ro, kanske i bilen?

Jardenberg uppmärksammar Sverigebilens PR-kampanj. Jag fick också ett brev. Och visst – “budskapet” gick fram men mest blev jag irriterad, över papperet, över snigelposten…

Här på SSBD har Zackrisson skrivit om Public Service, och debatten som pågår om orättvis konkurrens. Anna Serner har kommenterat i sin blogg, Robert Rosén skrev för ett par veckor sedan om att avskaffa licensen.
Lillemor Strömberg, journalist på SR Västerbotten, tänker till kring förslaget.
Jag närvarade vid Public Servicedagen förra veckan, och tror att den bäst sammanfattas ungefär så här:

Zackrisson har för övrigt också skrivit en mycket bra post där han sammanfattar Chris Heuers dragning på Social Cash förra veckan. För dig som vill finns föreläsningen i sin helhet att titta på här.
En annan föreläsning från Social Cash som är att rekommendera för den som undrar över hur man tjänar pengar på nätet är denna av Mattias Swensson.

Aftonbladet säljer polisförhör. För tre kronor kan bladets läsare få hela förhöret med Mats Alm. Det sägs att alla sätt är bra utom de dåliga, men som läsare föredrar jag nog att läsa förhöret alldeles gratis…

En tråkig sak är det här, att Sundsvalls tidnings Kjell Carnbro och UNT:s Lars Nilsson via polisanmälningar fått transgenusmotorn att stänga ner. Det tyder på att de inte alls funderat eller ens försökt sätta sig in i och förstå syftet med sajten, något som Lisa Bjerre förklarar bra.
Vill man ändå kolla sina texter enligt principen går det bra här.

Det har rådit iPad-feber i veckan, och den ska enligt uppgift redan vara slutsåld. Och jailbreakad. Jag gissar att vi den kommande veckan får en del svenska recensioner av iPaden, det ryktas exempelvis att Jardenberg reser tur och retur Arlanda idag bara för att hämta sin padda, som han motvilligt gått med på att börja kalla den.
Feber visar iPadversionen av Gmail som påminner mig och Google Wave varför jag spontant ogillar. Men så har jag ingen iPad heller.
Jonas Leijonhufvud om att iPaden inte är något för tekniknördar. Kan jag tänka mig, även om det såklart är nördarna som köar för att få vara först. Fast här kanske man ska säga att det är Applenördarna, och inte nödvändigtvis tekniknördarna, som köar.

Idag får vi veta att Skatteverket i år kommer att granska elitbloggarna extra noga, i som de säger “förebyggande syfte” eftersom många av dem är unga och aldrig tidigare har deklarerat.

Paul Ronge tycker att PO Yrsa Stenius ska lyftas ut med gaffeltruck. Jag tror att det finns bättre sätt, men gissar ändå att hon får vara kvar till nästa år. Tyvärr.

Simon Sundén har varit påskledig och besökt föräldrarna i Åmål, där han också läst lokaltidningarna på papper, eftersom de inte ens finns på nätet.
Martin Palacios skriver en upprörd postning om snack utan verkstad. Läs den!
Och läs för helvete Mark Comerfords text som förklarar att det inte handlar om Twitter, om nån sociala mediehype eller om hur man ska ta betalt på nätet. Det handlar om en revolution, sällan skådad, som kommer att få konsekvenser för oss och kommande generationer i en omfattning vi inte kan förstå.

Jerry Silfwer dissekerar en artikel från Second Opinion, med den äran. Han frågar sig om det hela är ett aprilskämt, vilket det tyvärr inte är.
Däremot förekom en hel del andra skämt, och Emanuel Karlsten har samlat de bästa aprilskämten. Min personliga favorit är detta från VK, tätt följd av Cap&Designs tillfälliga omgörning med konsekvent användande av typsnittet Comic Sans.
Dagens Media har också samlat några av tidningarnas aprilskämt.

Googles realtidssök fungerar nu också på google.se, och inte som tidigare endast på google.com. Väldigt spännande!

Ola Henriksson skriver om att journalisterna i Sverige har mycket kvar att upptäcka på nätet, utifrån Bjästa och att ÖA missade hela grejen – något de inte hade behövt göra om någon gjort en enkel sökning på Facebook.

Det märks tydligt att det är valår. I veckan skrev Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson ett öppet brev till landets redaktioner där han vädjar om att behandlas som andra partier i valbevakningen.
Martin Jönsson svarar bra i sin blogg.
En annan partiledare som kämpar för att ta sig in i riksdagen är Rick Falkvinge, och han har förklarat tydligt varför Piratpartiet behövs, och varför det är viktigt att de tar sig in i riksdagen.
Jag hoppas att de lyckas. Nej, jag är inte piratpartist, men jag tror att de behövs för att driva en del frågor som andra partier i mångt och mycket tycks blunda för, eller styra åt helt fel håll.
Och relaterat till valrörelsen – Almega öppnar ett bloggcenter i Almedalen, och det var väl inte en dag för tidigt…

Politikerbloggen puffar för användningen av Twitter och hashtagen #polpub under politikerutfrågningarna som hålls vid politikerpubarna.

Fredric Kjellberg puffar för nylanseringen av Alliansens vänner på nätet.

Det har skrivits nytt avtal mellan SJF och Medieföretagen på dagspressområdet. För första gången på mycket länge utan inblandning av medlare. Historiskt, enligt Agneta Lindblom Hulthén, och även arbetsgivarna tycks nöjda med uppgörelsen.
Samtidigt skriver Ola Gäfvert, ordförande för journalistklubben vid SR, om den fortsatta avtalsrörelsen som han inte tror kommer att bli särskilt lätt.

I morgon tisdag börjar Björn Wiman sin tjänst som kulturchef på DN, här säger han tack och hej till Expressen, och skickar oss vidare till sin nystartade blogg på DN.se.

Slutligen: missa inte Kjell Häglunds text om hemlige Steelneck.

Same!? Same?? But?? Different?!?

Jag var där och deltog i det som Jan Helin i sin blogg kallar för mediasveriges roligaste. Jag är benägen att hålla med, fantastiskt roligt var det. Men inte bara det. Bloggalan är som en symbol för den symbios som finns mellan gammelmedia och bloggvärlden, den är en bekräftelse för inte bara de fantastiska bloggar som vann pris, utan för alla bloggare. En bekräftelse på att bloggen är något att räkna med, och inte enbart pladder och trams.

Att Farmor Gun vann priset i kategorin Politik och Samhälle säger en del om Piratpartiets inflytande i bloggvärlden. Hon är liksom förra årets vinnare Opassande aktiv piratpartist. Jag hoppas och tror också att hennes vinst kan inspirera fler äldre att kasta sig ut på nätet.

Aftonbladets specialpris gick till Carl Bildt. Jag är inte helt nöjd med det valet, och det är inte HAX heller. Här kan ni se en intervju som Jan Helin gjort med Bildt inför prisutdelningen. För på en punkt håller jag med Carl Bildt – det hade varit synnerligen trevligt om han varit på plats för att ta emot utmärkelsen.
Här finns ett sammandrag från prisutdelningen och såklart togs mängder av mingelbilder.

Andra som skriver om galan är Johanna Ögren på nya bloggen på dn.se – webbloggen, Älskade Dumburk som var nominerad i kategorin Kultur och samhälle men fick se sig besegrad av 365saker.se, Simon Sundén, Opassande, Ulrika Good, Badlands Hyena och Gustav.

Och så några lästips rakt av:
Två tillfällen då jag bara måste ha en iPad – Mikael Zackrisson om varför en iPad faktiskt kan vara bra att ha.
Rekord, rekord, rekord! – om nya besöksrekord på Aftonbladet.se.
Rekord på hd.se – också Sören Karlsson skriver om besöksrekorden, som jag tror säger mer om folks ökade internetanvändande än om sajterna i sig. Även om det såklart är bidragande att allt fler satsar på webben.
Dala-Demokraten satsar inte på webben.
Anja Gatu saknar machogänget – ny sportchef på Sydsvenskan.
Gör om gör rätt – Paula Hammerskog fortsätter blogga om älskade DN.
Axel Andén kommenterar SVTs nya grepp att låta sina kommentatorer twittra partiledardebatten.
SVT, Melodifestivalen och Twitter – Jardenberg om det rätt så misslyckade försöket att integrera Twitter i gårdagens melodifestivalsändning.
Twitter på Text-TV inte så fail – Hans G Andersson förklarar och ger ett annat perspektiv på texttevetwittrandet.
Filtrera bort melodifestivaltweets från Tweetie – John Ankarström om hur du gör för att slippa #mel2010 i ditt twitterflöde.
Expressens nya schlagerapp – alla försöker rida på schlagervågen.
Igenkänning – eller hur Twitter gör mig mindre ensam.
Du kan också granska – SvD uppmanar sina läsare att göra som journalisterna. Somliga kanske skulle säga att det är som att såga av den gren man sitter på, jag säger Heja!
Ett liv i mediebranschen – Läs Isobel Hadley-Kamptz
Nya tider – öppna böcker. Jan Helin om nya Aftonbladet i siffror.
Ladda ner min nya roman! Daniel Åberg erbjuder sin roman för Kindle, iPhone eller “läsplattor”. Han blir glad om du betalar 40 spänn, men det är inget tvång.
Frankly, my dear, du och jag är inte överens – Fredrik Strömberg ur hjärtat.
DN satsar på e-papper – Medievärlden om nya satsningen.

Dagens Nyheter har annars stått i fokus denna vecka av helt andra skäl än nysatsningar. Beskedet att över 100 personer varslas slog ner som en bomb. Och inte låter det betryggande att det “inte är säkert” att det blir uppsägningar. Däremot sägs att turordningsreglerna ska kringgås. Naturligtvis hårt för äldre medarbetare, men antagligen det bästa för tidningen.
Olle Lidbom har räknat.
Prankmonkey är mindre försiktig i sin kommentar till varslen.

Här måste jag sätta punkt för den här veckan, men jag rekommenderar er varmt att läsa Jardenberg kommenterar – varje morgon, och Doktor Spinns Smurftips.

PS. Det går nu att rösta på SSBD i YABA – yet another blog award – där vi är nominerade i kategorin Media. För övrigt så är hela 22 procent, eller 14 av 63 nominerade bloggar skrivna av någon SSBD-skribent, så vill ni inte rösta på SSBD lovar jag att ni hittar någon annan som väl förtjänar pris. :)

Same!? Same?? But?? Different?!?

Om och i vilken grad webb- och papperstidningsredaktioner ska vara integrerade eller självständiga (hur mycket webbredaktionen ska arbetsledas från pappret och hur mycket ur pappret som ska publiceras på nätet) är eviga debattämnen i Sverige och internationellt, och debatten böljar fram och tillbaka från år till år, allt beroende på det senaste goda exemplet.

För ordningens skull ska vi börja med att konstatera att få webb- och pappersredaktioner är helt integrerade eller självständiga, det är en glidande skala. Frågan inte svartvit – båda varianterna har sina fördelar och nackdelar, och självklart spelar det roll vilken tidning det handlar om. Med detta sagt så tycker jag att fördelarna med en självständig dagstidningswebb, med dagens förutsättningar, klart överväger nackdelarna – åtminstone om man har en resursstark webbredaktion. Under mina år som verksam på webbmedier har jag jobbat på redaktioner längs i stort sett hela skalan integrerad-självständig. Baserat på mina erfarenheter: Här listar jag några av uppsidorna med en självständig webb, jämfört med den integrerade varianten.

1. Webben mår bra av att arbetsledas från webben. I en integrerad redaktion blir det i praktiken så att webben med jämna mellanrum, direkt eller indirekt, styrs av papperstidningschefer som fattar papperstidningsbeslut. Detta alldeles oavsett hur organisationsskisserna och avsikterna sett ut på förhand. Resultatet blir ofta en sämre nyhetswebb, som inte till fullo utnyttjar mediets unika möjligheter (interaktivitet, databasjournalistik, multimedia och annan webbfördjupning, med mera).

2. Organisationen mår bra av tydliga beslutsstrukturer. På integrerade redaktioner blir arbetssituationen för webbmedarbetare lätt besvärlig, eftersom de i praktiken lyder under dubbelt eller mångdubbelt chefsskap (webbchef plus överordnad chef för pappret plus avdelningschefer på pappret). På en självständig webbredaktion slipper man man mängder med intressekonflikter och maktstrider som är vardag på en integrerad redaktion.

3. En självständig webb slipper bli en ”papperstidning på nätet”. Är intimt sammanlänkad med punkt ett ovan, och dessutom nära kopplad till frågan om distribution av innehållet i papperstidningen. En webbredaktion med uppdrag att publicera allt eller det mesta ur papperstidningen på nätet kommer att göra en statisk webbtidning som grafiskt och innehållsmässigt är väldigt präglad av papperstidningen.

4. En självständig webbredaktion är öppnare mot omvärlden. Om man slipper uppdraget att väldigt nära spegla “modertidningen” får man frihet att göra något mycket bättre – nämligen den bästa tänkbara sajten för läsarna.

5. En självständig webb kan lägga kraften på det webbunika. I mina ögon är det bättre att sätta redaktörsmuskler på exempelvis en snygg webbgrafik än att pliktmässigt puffa upp en papperstext som man erfarenhetsmässigt (nätet är som bekant mycket mätbart) vet gör sig dåligt på nätet.

6. En självständig webbredaktion har bättre självförtroende än en integrerad. Insikten att webbmedier klarar att stå på egna ben och att redaktionell webbkompetens är något speciellt höjer statusen i egna och andras ögon.

7. Resultaten talar för de självständiga webbmedierna. Två svenska webbmedier utmärker sig skyhögt över alla andra när det gäller två viktiga mått: Lönsamhet och räckvidd (antal läsare) jämfört med den egna papperstidningen. Dessa två är Aftonbladet.se och Di.se – och båda har byggt sin framgång under perioder av stor självständighet för både redaktion och sälj.

På DN.se, där jag är chef sedan några månader, är vi nu i färd att göra resan mot större självständighet. Men självklart ska vi inte sluta att publicera innehåll ur Dagens Nyheter. Agendasättande nyheter, recensioner och kritik, utrikesmaterial och många andra typer av artiklar – inte minst de som är särskilt relevanta för en webbpublik – ska publiceras på DN.se även fortsättningsvis. Vi ska också fortsatt lyfta DN:s profiler på nätet och göra en webbsatsning på bildjournalistik, opinion och debatt, för att nämna något.

Riktmärket är att publicera ungefär 30 procent av papprets innehåll på nätet, ett mål vi nästan nått redan nu (detta, ska tilläggas, helt utan negativa reaktioner från läsarna och med en färsk rekordnotering vad gäller trafiken). Jag gissar att det också är mycket nära den nivå som flera andra dagstidningar ligger på, exempelvis Expressen och Aftonbladet (återstår att se om någon orkar inleda korståg mot deras webbstrategi). Ingen dramatik alltså – DN.se ska fortsätta att vara en kvalitetssajt med bredd och djup.

De senaste månaderna har jag haft förmånen att jobba med mycket professionella webbjournalister och utvecklare, och jag kan försäkra att vi inte kommer att vara ett dugg defensiva i vårt arbete med DN.se – nu ska en bra sajt bli ännu bättre (se punkt 1-7 ovan). Håll utkik.

Same!? Same?? But?? Different?!?

Vi skakas självklart alla av de starka bilderna och rapporterna (Mattsson/Helin) från Haiti (SvD, DN, Aftonbladet, Expressen, GP).

I samma andetag är vi en del som har skrattat åt lustigheterna kring fenomenet “trollning” (länktips Johan Hedberg), där intet ont anande människor går med i diverse Facebook-grupper som sedan efter ett tag byter namn till extremt olämpliga saker. Men när det görs kring Haiti, då är vi nog många som inte tycker det är roligt längre. Så låt er inte luras, för det är minsann inte alltid så lätt att vara engagerad samhällsmedborgare heller.

Och när det gäller svindel så rullar Röda Korset-skandalen med af Donner vidare.

Planerad journalistik, kan det vara något? Resumé rapporterar om Svenskans omorganisation:

“20 januari sjösätts nya organisationen. Ytterst handlar det om ett helt nytt sätt att arbete. Den största förändringen är att SvD har skapat en utökad redaktion med fokus på snabba nyheter för tidning och webb. Den andra, och kanske långt viktigare förändringen, är att samtliga avdelningar ska ha ett betydligt större fokus på vad SvD kallar planerad journalistik.”

Och TT startar upp Uppdragsmedia. Ytterligare ett tecken i tiden? Vassa Eggen målar i alla fall på ordentligt med sin allra mörkaste färg:

“Mediekrisen har drabbat alla: från institutioner som tidningar (- 23% annonsintäkter i USA) och magasin (-19%), radio-kanaler (-23%), tv-kanaler (-12% för marksänd tv i USA) till individnivå – mellancheferna ligger illa till (fråga cheferna på Dagens Nyheter) och frilansjournalisterna knäar.”

SSBD-bekantingen Björn Hedensjö skriver på DN.se-bloggen:

“Antalet kommentarer på sajten har ökat explosionsartat under året och räknas nu i tusental varje dygn. Kommentarerna tillför mycket läsvärde – nya infallsvinklar och bra debatter – men ställer också stora krav på oss som publicerar dem. För övervakningen av kommentarsfält och blogglänkar anlitar vi ett företag specialiserat på webbmoderering.”

Besvärligt med sådana enorma inflöden förstås, men samtidigt vilket fantastiskt kvitto på att journalistiken verkligen lever och engagerar! Apropå läsarreaktioner, så är det rimligt att anta att allt fler kommer att förvänta sig svar av organisationer, i det här fallet Hallandsposten:

“Jag använder ju sociala medier nu, i detta fall min blogg, för att kommunicera med er på Hallandsposten. Jag är en av era läsare och mina åsikter bör intressera er eller? Använder ni webben rätt så kommer ni själva att snappa upp detta ganska snart och kan ta del utav det. Vore trevligt med någon typ av svar.”

Mindpark stänger ned #Mindpark100 med en epilog från Joakim Jardenberg. Det blev inte 100 postningar, men det som räknas är att det till slut ändå blev 50-talet fantastiska vittnesmål om det decennium som flytt! Många kramar från “konkurrenten” för en fantastisk insats!

Karin Malmsten på Ljud- och Bildskolan påminner om att medieprogrammet håller på att läggas ned.

Sedan så tjafsas det väldigt mycket om Conan och Jay – lite talent management kanske inte skulle skada? Apropå snackisar, så var det ju något om BH-färger på Facebook också:

“Enligt Göteborgs-Postens blogg Teknik & trender påstås det att kedjebrevet ursprungligen skickats från England och var en kampanj mot bröstcancer. (Bakgrunden till kedjebrevet förklaras på bloggen Lost in Translation).”

Jag har extremt dålig koll på Stora Bloggpriset i år, men titta in hos Sofia Mirjamsdotter och länka dig vidare därifrån.

Här ett skrämmande tidsdokument från Åsa Moberg om sexuella trakasserier inom kulturjournalistiken. Apropå kultursektorn så har Evelina Wahlqvist, forskare i kreativitet vid Handels i Göteborg släppt en forskningsrapport om kopplingen mellan kultur och regional lönsamhet.

Mycket sociala medier och politik, förstås. 2010 är ju trots allt ett valår.

Frågan är vad Piratpartiet egentligen ska hitta på? EU-valet i all ära, men just nu har inte partiet med sig något momentum från 2009. Mer politik 2.0 då? Jag skäms inte för att lyfta fram SSBD-bekantingen Johan Ronnestams megapostning på ämnet – den har många starka poänger.

När jag ändå pushar för SSBD-gänget så ohämmat, så passar jag på att lyfta fram min egen postning om det svenska modebloggarfenomenet. Kan vi verkligen kalla dem modebloggare längre? Okej, knappast lika viktigt som Haiti, medborgardemokrati och nya personer på nya jobb, men ändå.

Läs även Per-Åke Olssons viktiga tankar kring webbstrategier och Hans Kullins tankar om tunna tidningar utan annonser (ligger svaret i siffrorna?).

Mer SSBD-nytt: Paula Marttila blir skribent på Bub.blicio.us – grattis! Och Ebba von Sydow blir hovreporter på SVT – grattis! Och med Ebbas övergång blir SSBD alltså Bonnier -1 och SVT +1.

Edvard Unsgaard, då? Ni vet moderaten som hamnade i blåsväder för att ha uttryckt sig klumpigt på Facebook? Sofia Mirjamsdotter tycker vi ska sluta stigmatisera städerskan. Niclas Strandh betonar vikten av en personlig strategi. Själv tycker jag att Unsgaard borde be om ursäkt på riktigt eller låta bli. Det där tramset om “vantolkningar” fungerar knappast.
Sofia har också skrivit på SVTDebatt om hur hon tycker att politiker och journalister ska förhålla sig till sina och andras Facebookstatusar.

Och vad är det man brukar säga? 100 miljoner flugor kan inte ha fel – ät skit.

(Eller drick färskpressad juice, kanske? Verkar ha fungerat för Gustav Holmström på Mini Geek Camp. Tur att det finns människor fortfarande som tänker nytt.)

Apropå stigman förresten – är inte bloggosfären (ja, jag vet att ordet är “ute”) som mest fantastisk när det personliga verkligen träder fram? Läs Skrymtas fantastiska skildring av en för honom livsviktig relation.

Sedan är jag arg och orkar inte länka när det gäller jakten på vår svenska varg. Eller jo, en länk till Badlands Hyena kostar jag på mig.

Till sist: Retorikälskare? Efter en märklig tweetväxling mellan mig, Nikke Lindqvist, Joakim Jardenberg och Rick Falkvinge så dök den här fantastiska Orson Welles-monologen om polisbrutalitet upp! Väl rutet!

Same!? Same?? But?? Different?!?

Betydligt mer spännande har varit att under veckan följa SvD:s realtidsgräv. Egentligen är det inget särskilt med det. Jag har tidigare bloggat om det som nätdriven journalistik, där man tar hjälp av läsarna och alla möjligheter internet ger som att kunna länka till källor, fånga upp kommentarer och låta läsarna delta. Hundra hjärnor kan mer än en. Något som också Audi har förstått.
Dessutom slipper man kampen mot deadline, och kravet på att “fylla tidningen”. Ändå är det ytterst få svenska medieföretag som testat sättet att jobba, det enda konkreta jag kommer på är Fattigbloggen. Här berättar Kristian Lindquist mer och här kan du själv följa hela det öppna grävet.

Jag tror att det som nu görs på SvD.se kommer att vara journalisters vardag inom en inte alls avlägsen framtid. Det är om inte annat ett måste för överlevnad.
Ett relaterat och något mer innovativt och vågat förslag kommer från Daniel Kjellsson som vill starta ett bloggkonglomerat, eller en svensk Huffington Post. Han vill också utbilda framtidens journalister, för den verklighet de kommer att möta.
Här en annan talande historia, om framtidens journalistik. Och när jag skriver det bannar jag mig själv för att jag använder ordet framtid om något som i allra högsta grad är en realitet. Ska vi komma överens om att lägga av med att prata om nutiden som om den vore något långt borta?
Här en mycket intressant text om journalistikens utveckling, och ja – den tar upp pengarna också. Och jag tror i dagsläget något mer på crowdfounding än på Murdochs idéer som fortsatt debatteras. Själv undrar jag om det inte är dags för Murdoch att skaffa en gungstol och dra sig tillbaks, inte minst efter hans senaste utspel om att blockera och stämma Google.
Journalist är förresten världens coolaste jobb, ifall nån inte hade det klart för sig.
Det är också intressant att läsa hur de som inte är i branschen, det vill säga mediekonsumenterna, ser på utvecklingen.

Michael Karlsson har kommit fram till det vi redan visste – att läsarmedverkan och kommentarer tvingar journalister att skärpa sig.
Läs också How Social Media is Taking the News Local, och How Twitter is Changing the Face of Media.

Om ett par veckor är det dags att dela ut Stora Journalistpriset och en av de nominerade i kategorin förnyare har varit i blåsväder under veckan. Lisa Bjurwald och Jonathan Leman skriver i en debattartikel att Newsmill inte bör få priset, citat;

“Bör Newsmill belönas med svensk journalistiks tyngsta utmärkelse, efter att ansvarslöst ha släppt in extremister i den offentliga debatten och dessutom vitmålat dem? Vi anser inte det.”

Också Jan Guillou riktar kritik mot Newsmill. PM Nilsson skriver själv och utlovar nya rutiner. Och gläds samtidigt åt ännu en nominering.

Sydsvenskan siktar mot nollresultat nästa år och presenterar ett sparpaket där 90 tjänster försvinner. SJF är oroade.
Turbulensen på DN sedan Gunilla Herlitz tog över chefredaktörsstolen fortsätter. Ytterligare 90 personer måste söka om sina tjänster, och nyhetsredaktionen ska bantas.
Täby Danderyds tidning läggs ner, sju tjänster berörs enligt något motstridiga uppgifter. Brunegård menar att nedläggningen borde genomförts för ett halvår sedan.
Förra veckan kom det allra sista numret av Medievärlden på papper ut, och nu pågår arbetet för fullt med att planera framtiden för medievarlden.se.

Rolf van den Brink har startat bolaget Dagens Opinion, men är väldigt förtegen om detaljerna.

Här en trendspaning från 24 hour businesscamp. Här finns en Twitterlista för den som är nyfiken på Sveriges mest spännande entreprenörer just nu.
Johan Groth har översatt femton förutsägelser om internets framtid på Mindpark, spännande läsning.
Mindpark fortsätter såklart sin listning över de hundra viktigaste mediehändelserna, och med tanke på allt som hänt bara det senaste året är det här fascinerande läsning. Det är alltså bara fem år sedan det bråkades om broadsheet eller tabloid, och det stora formatet av vissa ansågs riktigare och mer seriöst än tabloiden.
Mer läsvärt från Mindpark – När författarna tog makten från förlagen.

TU har som bekant varit i Tokyo och här delar Jon och Lena med sig av sina spaningar.

Minns ni Dagen och Emanuels Facebookdilemma som gällde profil eller fan page? NRKBeta reder ut begreppen.

Sören Karlsson på hd.se konstaterar att Realtidsrapportering drar besökare till sajten.

Att göra papperstidning av bloggar – är det en trend i antågande? Underbara Clara blir i varje fall tidning, jultidning, utan reklam.

Under veckan har Malou von Sivers dag efter dag pratat om bloggar. Jag har sett delar av programmen och tänkt skriva något smart, men det behövs inte eftersom Alex Schulman redan sagt vad som behöver sägas.

Allra sist ett bloggtips. Johanna Karlsson och Jonas Grönlund på Sydsvenskan listar decenniets 25 viktigaste låtar, och skriver matnyttiga motiveringar.

Same!? Same?? But?? Different?!?

Apropå historia – eller ska jag säga icke-historia? – så har vi ju förstås Sanningsrörelsen som fått mycket medial uppmärksamhet.

På grund av jobbet hann jag inte gå på fler än än två seminarier under Internetdagarna, vilket var synd eftersom jag inte kan rapportera mina förstahandsintryck här. Och också för att jag sett fram emot konferensen länge, men i dessa dagar går det ju att ta del av kunskaperna i efterhand:

1. Användarnas integritet (på http://bambuser.com/v/314981)
2. Distribution – Från tryckeri till API (på http://bambuser.com/v/315081)
3. Hot Spot: Nät & samtal (på http://bambuser.com/v/315178)
4. Skolan på 2000-talet (på http://www.youtube.com/watch?v=dfMprrBHkp8)
5. Keynote-session (eftersändning kommer inom kort)
6. Mobilen och Internets gratismodell (på http://bambuser.com/v/315691)
7. Balansen mellan öppenhet och integritet (eftersändning kommer inom kort)
8. An Internet Health Check (på http://bambuser.com/v/315938)

Flera av presentationerna finns i programmet för Internetdagarna.

Jag slår gärna ett slag för seminariet Från tryckpress till API där The Guardian berättade om hur de på ett modigt sätt öppnat upp. Och så ett varnande exempel om att inte kränga allt för hårt när du är inhyrd för att dela kunskap.

Sedan har ju vår SSBD-kollega Björn Hedensjö fått ta över som ny chef för DN.se, vilket vi förstås tycker är superroligt. Det är klart att någon undrat om det påverkar hur vi skriver om DN.se framöver, men vi är rätt trygga i att vi vågar ha konstruktiva synpunkter också i framtiden.

Apropå det förbättrar DN.se sin förstasida genom att visa antalet kommentarer, så i nästa vecka får vi väl påpeka något mer uppenbart negativt för att balansera upp oss, inte sant?

Joakim Jardenberg upptäcker att han lagt sig till med en överanvändning utav smileys och inför därför en smiley-fri vecka för att hjälpa sig själv med avvänjningen – och förstås för att lyfta frågan. Sofia Mirjamsdotter slår förresten ett slag för att minska på användningen av asterisker också… *nickar instämmande*

Mittuniversitet satsar på en webbredaktörsutbildning. Jag kommenterar det själv här.

Clipsource har en tjänst för video som ska göra det enklare för företag att distribuera film, men jag ställde en öppen fråga om varför inte företag och organisationer kan använda en gratistjänst som Youtube istället? Det finns ju en hel del program som gör det möjligt att ladda ned Youtube-klipp till den egna datorn. Clipsource svarade bland annat:

“Journalister på tidningar som exempelvis Aftonbladet och Expressen har inte möjlighet att leta innehåll på Youtube. Dels blir det allt svårare att hitta rätt eftersom mängden innehåll är i det närmaste oändligt, dels så är inte klippen nedladdningsbara på ett enkelt eller lagligt sätt, eller i tillräckligt bra kvalitet för att man ska kunna klippa i innehållet.”

Det vore en intressant diskussion: Hur stora bekymmer vållar upphovsrättsfrågan när journalister vill sprida material de finner på webben?

Annars när det gäller nyheter via webben tänker i alla fall jag hålla ett extra öga på Newsy. Någon som har koll på dem – kommentera gärna!

Jag håller alltid ett särskilt öga på vad SSBD-skribenterna gör: Sofia Mirjamsdotter ser till att vi med hjälp av många fler får tips om nya bloggar att  läsa och besöka!

Många som arbetar i mediebranschen börjar bli farligt trött på begreppet sociala medier, men jag tror att det är säkrast att vi väntar tills alla är med på båten innan vi börjar fundera på att helt överge ett fungerande och etablerat begrepp.

Emanuel Karlsten skriver bra om transparens. Själv jobbar ju jag i PR-branschen som av tradition är rätt hemlig av sig, men jag tror det är klokt att vi alla ifrågasätter om alla affärshemligheter verkligen behöver vara just – hemligheter? Om journalistiken kan släppa in läsarna redan vid idéstadiet och därmed bryta med tanken om exklusivitet – ja, då kan alla vi andra branscher också bli mera transparenta.

Johan Ronnestam kommenterar klokt på Chef.se om att det sällan är särskilt klokt att stänga av tillgången till digitala sociala nätverk på arbetsplatsen, vilket ju låter ganska logiskt, men det budskapet behöver verkligen hamras in.

Blondinbella har fått sin blogg hackad och Metro slutar betala “sina” bloggare.

Den här artikeln i Medievärlden är ett exempel som skulle kunna tyda på att affären på webben inte är någon bra affär, liksom den här statistiken från Kristofer Björkman, men Joakim Jardenberg påminner oss om att sätta den här typen av siffror i sin rätta kontext. I Storbritannien laborerar man enligt Resumé med finansiering av grävjournalistik via stiftelser.

För alla oss som intresserar oss särskilt för medielogik, detta är tydligen de största pressetiska övertrampen:

1. Expressens Estoniarapportering.
2. Tidningen Arbetets namn- och bildpublicering av misstänkt Palmemördare.
3. Aftonbladets egenfabricerade nazisthot.
4. Expressens löpsedel om att Harry Schein inte är pedofil.
5. Aftonbladets löpsedel ”Greve sköt neger med jaktgevär”.

När jag ber om tips på länkar till det här veckobrevet får jag ett klockrent tips från min flickvän Lisah Pettersson som är programledare och reporter på TV4. TV4 har nämligen fått Per Hermanrud nominerad till Stora journalistpriset för avslöjandet om den fasansfulla dunplockningen från levande fjäderfän. Extremt välförtjänt nominering och visst måste han väl vinna i sin kategori?

I kategorin Årets förnyare är Kinga Sandén på Sydsvenskan nominerad för sitt twittrande, i konkurrens med Newsmill och Språktidningen. Roligt att se att twittrandet tagit sig in i de fina salongerna och att det inte längre anses vara en sanning att Twitter bara består av meddelanden om vad folk äter till frukost.

På Mindpark plockar Daniel Nüüd upp ett mycket relevant spår genom att förklara varför det är skillnad på att frivilligt lämna ifrån sig uppgifter på sociala nätverk och att bli avlyssnad i privat korrespondens av FRA. Vad gäller det sistnämnda, så vill jag gärna addera det resonemang som Isobel Hadley-Kampz på Internetdagarna så elegant sammanfattade med orden “det värsta är om vi skapar poliser i huvudet på människor”.

Är twittrarna “supercoola”? Nja.

Cool däremot är Fredrik Stenbeck. Den här veckan skriver han klokt om hur webben kan vara snabb och långsam på samma gång och om hur det hänger ihop:

“Precis som allt annat på internet måste det vävas in i våra vanor och vi måste acceptera att förändringsbenägenheten hos oss människor är långsammare än vi vill att den skall vara. Vi måste i vår informationsspridning ta hänsyn till alla för att nå genomslag. Vi bör använda de kanaler som vår målgrupp finns i. Idag har vi en stor övertro på att allt händer på Twitter och Facebook etc där hastigheten på information är brutalt snabb.”

Inte helt oväntat är webb-tv-tittare också de mesta tv-tittarna. Törs vi gissa att webbtidningsälskare också läser tryckta tidningar i mycket större utsträckning än vad många tror?

På det ämnet är postningen från 49things… intressant, eftersom den betonar vikten av att skapa vanor hos besökarna för att skapa framgångsrika koncept på den sociala webben. Jag tjatar om det, men den sociala webben handlar om relationer och relationer handlar om långsiktighet. Den sociala webben kan alltså vara snabb och långsam på samma gång utan att vara ett motsatsförhållande. Innehåll är viktigt, men bara sett över tid:

Jag skulle kunna hänvisa till husguden Marshall McLuhan och den klassiska konstaterandet att the medium is the message, men jag nöjer mig med att konstatera att 52 stycken Veckan som gick under 12 månader är oerhört mycket kraftfullare än en enstaka länkdump – hur fantastiskt viral den än lyckas bli.

Apropå medium: Jan Helin flaggar för att det nu händer i mobilen.

Hanna Lundqvist på Journalisten skriver om att en brittisk kolumnist som fått 21 000 anmälningar för en text. Det får mig att fundera över hur många anmälningar det hade blivit om vår värld inte vore digital?

Till sist: Orolig för Svininfluensan, förresten? Trösta dig med den betydligt sötare Pokémonfebern istället.

Same!? Same?? But?? Different?!?

Och apropå kommentarer – Aftonbladets Anna Hjalmarsson skriver om vilka problem som kan uppstå inte minst när invandringsfrågor diskuteras, både i en artikel och i sin blogg. Enda sättet att komma ifrån konspirationsteorier är ju att öppet kommunicera de dilemman och beslut man fattar och Anna gör helt rätt.

Så över till rättegångsspektaklet: Här på SSBD skrevs en sammanfattning om mediebevakningen under första rättegångsdagen, och det har fortsatt i ungefär samma anda.
Per Axbom har skrivit en bra sammanfattning om hur The Pirate Bay-rättegången kan följas på nätet.
Vad gäller själva rättegången och vad som sagts där och analyserna omkring det hela känns det alldeles för omfattande att ta upp här i veckosammanfattningen.
Det finns dock en del obligatorisk läsning. Dit hör Isobel Hadley-Kamptz text i Expressen; Våra digitala liv är hotade:

Vi har precis levt i ett decennium av oöverträffad frihet. Den digitala revolution som pågått och pågår får 1968 att framstå som ett bridgeparty.
Kanske är det just därför som någon som Jan Guillou viftar undan nätet och påstår att den enda sanningen är möjlig i det han kallar riktiga medier. Nu är han del i den makt som hotas och därför försöker han låtsas som om ingenting förändras.
Men nätet är en enda ständigt pågående konversation där hierarkierna i sanning brutits ned.
Det handlar om en teknisk och mänsklig utveckling där det ena sporrar det andra i oändliga feedback-loopar.
Det som gör detta möjligt är dels internets själva struktur, dels den anda av frihet och nyfikenhet som präglar nätet.
Båda dessa grundförutsättningar hotas nu.
Det TPB-rättegången egentligen handlar om är om det i sig är olagligt att länka till saker som eventuellt är olagligt.
Skall man som länkande part ha ansvar för det material som finns på andra sidan länken, och i så fall i hur många led?
Om TPB är olagligt så är själva Internet olagligt. Internet bygger på länkandet, på sammankopplandet.
Man länkar sitt arbete och sin kreativitet till andras och summan blir större än delarna.
Det är inte en miljö där tanken att varje idé bör hållas åtskild från andra, skyddad i en liten guldbur låst med upphovsrätt och patent, är särskilt stark.
I sammanhanget är det dock fullt logiskt att franska underhållningsgiganten Vivendi kräver stopp för utbyggnaden av bandbredd.
Nu får det vara nog.
Alltihop används ändå bara av pirater.

Jag rekommenderar också läsning av hela rättegångsbloggen på Svd.se, skriven av Sam Sundberg som också är medförfattare till boken Piraterna. För övrigt ett riktigt bra drag av SvD att sköta bevakningen av rättegången i bloggform.
Zackrisson beskriver det hela som skivindustrins undergång.
Niclas har skrivit om The Pirate Bay på Newsmill och Sofia har kommenterat litegrann på the real mymlan.
Intressant kan också vara att lyssna och läsa omvärldens (alltså utanför Sveriges gränser) reaktioner på rättegången. Inte minst detta som Guardian skriver om Sydsvenskans tilltag att distribuera sin Upphovsrättsspecial via TPB. Också Journalism.co.uk skriver om Sydsvenskan.
Och såklart Oscar Swartz rapportering för Wired.
Och igen: Läs Skiften.

Den som inte alls har förstått vad det är The Pirate Bay är åtalade för och känner sig osäkra på fildelningsteknik bör läsa det här. En förklarande text med en grundlig genomgång av torrenttekniken.

Relaterat till rättegången har moderate riksdagsmannen Karl Sigfrid skrivit ett debattinlägg på svd.se där han tar upp upphovsrättsliga dilemman. Och hos SVT opinion skriver han om fildelning och menar att rättsväsendet aldrig kommer att kunna stoppa den. Och det har han ju rätt i.
Läs också Blogge Bloggelito om upphovsrätt och tidningarnas användande av läsarbilder, där han vänder sig särskilt mot SvD.

Thomas Mattsson ifrågasatte att SVT som Public Serviceföretag satsar som de gör på webben. Något som fick både Medievärlden och Dagens Media att reagera. Mattsson var såklart snabb att ge svar på tal.

Genomsnittsåldern på amerikanska twittrare än 31 år, äldre än både Facebook och MySpaceanvändarna. Det och ett par andra intressanta reflektioner om Twitter skriver Jemina Kiss på Guardian.

I måndags hade P1:s Vetenskapsradion premiär för sin nya programserie “På nätet”. Medverkade gjorde bland andra Jocke Jardenberg och Cissi Wallin. En av programledarna är Karin Adelsköld som också skriver bloggen Lilla Gumman. Rubriken på programmet var “Naken på nätet”. Det Bambusades också så att den som ville kunde titta och inte bara lyssna, bra grepp av Sveriges Radio. Imorgon är det dags för andra delen som är rubricerad som “Bloggbävningen på nätet”, där medverkar Sofia och grundaren av Bloggy, Jonas Leijon. Pelle Sten på svd.se har gjort en intervju med Jonas Leijon som del två i serien “vi bygger internet”.

Kjellberg bloggar om Twingly, och sin korrespondens med Borås tidning om varför de inte längre använder sig av Twinglylänkar på sajten. Svaret är i mina öron ganska häpnadsväckande, det finns bra sätt att komma undan utgivaransvaret för externa länkar:

Sedan jag senast bloggade om detta i januari har jag kunnat konstatera att flera av Borås Tidnings kompisar inom Gota Media (Smålandsposten och Barometern) har Twingly och att ännu en är på gång under våren (Blekinge Läns Tidning). Just detta gör svaret från Niclas Sennerteg, tidningens webbredaktör, en smula märkligt.

>>Twingly har diskuterats av tidningsledningen här BT och ansvarig utgivare vill ha betänketid när det gäller vilka följder denna funktion kan medföra för utgivarskapet. Det beror på att den ansvarige utgivaren är den som svarar för att allt material som publiceras på bt.se (även länkar till externa sidor) följer etiska regler osv.<<

Att påstå att ansvarig utgivare skulle bära ansvaret, även för vad som publiceras på externa sidor, är ett ganska teoretiskt resonemang.

Jag har konsulterat Martin Källström, CEO på Twingly, i frågan och utifrån hans svar till mig på Twitter ligger det till ungefär på följande vis:

Tidningarna anser sig ha ett utgivaransvar, även för externa länkar, och om de inte tar bort illegala sådana inom 24 timmar efter det att dessa har uppmärksammat. Det här sättet att se på frågan är egentligen bara juridiskt förankrat när det gäller kommentarer men de flesta applicerar det på Twinglylänkar för säkerhets skull och för att undvika att tvingas kontrollera varje enskild länk så låter man helt sonika bli att förmoderera Twinglylänkar och kan på så vis agera först när något uppmärksammas som en tvivelaktig länkning.

Di.se krymper redaktionen med åtta tjänster. Orsaken är kraftigt minskad annonsmarknad, och tydligen gäller det bara nätet, inte papperstidningen. Något som går helt emot den här notisen som meddelar att nätet grå framåt i kristider.
Rolf van der Brink reflekterar över att nättidningen samtidigt lär sina läsare RSS, något som ju är ett bra sätt att undvika annonserna. Kanske dags för fler nyhetsmedier att skapa RSS-flöden där även annonser följer med?
Ett annat sätt att klara krisen kan vara att sänka lönerna för de anställda.
Stampen backar rejält, även om siffrorna än så länge ligger på plus. Brunegård kommenterar och säger att 2009 kommer att bli tufft, men att satsningarna kommer att ligga på internet.
Det sägs ju att det är omöjligt att tjäna pengar på nätet. Men intäkterna ökar, även om summan kanske är något blygsam. Det är roligt ändå att se att landsortpressen ökar mest. Mindpark redovisar statistik som säger att internetannonseringen ökat med 18 procent.

Vassa Eggen bjuder på en bra lista, om hur journalister kan skriva mer sökmotorvänligt. Inga konstigheter.
Relaterat är Media Culpas postning, “why blogging about yourself make total sense”.

Second Opinion närmar sig skarpt läge, redan nu kan man få bli betatestare om man mailar och ber snällt. I sin blogg publicerar de precis som Newsmill gjorde innan lanseringen en del spännande material, som detta:

Spekulationer, felaktiga uppgifter och journalister som inte är pålästa. Omdömet om medierna är lågt när Riksgäldens informationschef Marja Lång tar ett samlat grepp på bevakningen av Riksgäldens övertagande av den skandalomsusade finansbanken Carnegie. Men i stort har Riksgälden kommit ut väl i affären.

Rapporteringen beskriver hon som spekulativ och i vissa fall felaktig – men generellt relativt bra. Det skiljer sig mycket mellan olika medier och olika journalister, och hon förvånades över hur okritiskt många journalister accepterade uppgifter från olika källor, i jakten på att vara först.

”Det är anmärkningsvärt att journalisterna är så aningslösa att de inte inser att de är redskap för olika parter. Det finns väldigt många intressenter i den här affären, och de läcker som såll. Man måste vara medveten om att källorna har sina anledningar att läcka. Det kan vara för att de vill påverka utvecklingen, eller vill hålla sig väl med en särskild journalist. Medierna måste vara mer kritiska mot sina källor, och inse att de är parter i ett spel.”

Nya DN.se släpptes i början av veckan, så här ser det ut, och lovorden har varit många. Framförallt kommenteras att sajten blivit betydligt snabbare. Beta Alfa påpekar att sajten på något vis tappat sin tyngd, och jag är benägen att hålla med, även om fördelarna överväger i den nya designen. Simon Sundén har gjort en genomgång över vilken plats de sociala funktionerna fått på den nya sajten och är väl inte helt nöjd. Vassa Eggen noterar att de gamla permalänkarna inte fungerar längre, ett inte så litet problem. Vad man kan säga i övrigt är väl att tidningarna blir mer och mer lika varandra på nätet, och det kanske inte är rätt väg att gå i kriget om framtidens läsare…

Dagens redesign försenades på grund av annonsformaten, men nu är det färdigutrett och Emanuel visar hur det kommer att se ut.

Medieföretagen får allt hårdare konkurrens, det vet vi. Men vad beror det på? Aurora Larissa Felderman skriver på Newsmill, med avstamp i Peter Wolodarskis ledare i DN i måndags:

Jag förstår resonemanget men känner inte helt igen mig. Kanske är Sveriges medier olika dem Shorestein lever med i USA. Enligt mig står sedan en tid radioprogrammet Kaliber för de mest intressanta, djupgående journalistiska granskningarna i Sverige. Jag är besviken på att papperstidningarna ligger efter andra medier när det gäller wallraffande arbeten.

Är det internetläsandet som hotar papperstidningarnas överlevnad? Eller är det i själva verket så att läsarna vänder sig till andra medier för att tidningarna blir alltmer likriktade och ointressanta i sin strävan efter objektivitet och därmed alltför sällan producerar djärva, debattskapande granskningar? För att de mest ger oss slätstrukna, ytliga reportage och nyhetsnotiser? Objektivitet hyllas ofta inom media men är för mig ett märkligt och motsägelsefullt begrepp i sammanhanget. Ja, rentav utopiskt. Redan i urvalsprocessen av vad som ska publiceras alternativt ratas går objektiviteten förlorad. Därtill kan vi lägga ägarnas vinstintressen.

Personligen så tror jag på journalistik. Jag tror på grävande journalistik av den sort som kostar pengar, men jag tror inte att den på något sätt är knuten till papper. Jag har tidigare uttryckt oro för att tidningsägare i jakten på kronor att spara väljer bort djuplodande journalistik till förmån för snabba nyheter på nätet. Det behöver inte finnas en motsättning dem emellan, men det krävs en helt ny organisation, nya arbetsmetoder på redaktionerna och det krävs mod att våga satsa på den sortens journalistik som håller i längden.

På Publicistklubbens möte i måndags delades Olle Stenholms minnespris för 2008 ut till bloggosfären. Det står fritt att söka för den bloggare som i sin blogg vill utveckla sin blogg som ett forum för pressetik och debatt.

Så var det TS-statistiken då. Medievärlden har redovisat och kommenterat siffrorna som knappast var särskilt överraskande. Resumé sammanfattar det hela med att upplagorna för dagspressen i genomsnitt minskat med 2.8 procent. Men det finns undantag, som Sydsvenskan som trots stora ekonomiska svårigheter ökat upplagan. Chefredaktör Sandström bloggar om siffrorna.
Journalisten konstaterar att de fortfarande är störst av branschtidningarna, trots en minskning med 600 exemplar.
Den största överraskningen är kanske den att tidningen Dagen är den som ökar mest. Emanuel Karlsten bloggar såklart om det.
Elisabeth Bäck bloggar också om siffrorna och väljer att se det positiva i att 107.000 personer läser VLT varje dag. I grannlandet Norge är tidningsläsandet näst högst i världen.

Andra siffror är de som Thomas Mattsson redovisar, om att Expressens YouTubeklipp nu kommit upp i en miljon tittningar:

I veckan passerade Expressens partnerkanal på YouTube.com en miljon visade klipp. Vi startade samarbetet med Google, som ju äger sajten, i oktober och det mest sedda klippet är “Blondinbella firade sin 18-årsdag med humor”. Det mest omtalade är sannolikt “Anna Lisa fick träffa sin stora Idol Johan”.
Intressant i övrigt om YouTube.com/Expressen är;
# 51 procent av tittarna är män.
# 40 procent av tittarna är mellan 13-17 år.
# Mest tittade spelningen i XL Live-studion är “Idol”-Lars framträdande.
Varför finns då Expressen på YouTube? Jo, därför.
Det är roligt att kunna berätta om tittandet på YouTube samma dagarna efter att vi presenterat rekordsiffror på Expressen.tv, som ju är vår egen webb-tv spelare.

Karin Pettersson på Fokus listar de bästa politikerbloggarna.
Medievärlden listar tio redaktionella chefer som mikrobloggar och bör följas på Twitter.

Förra veckan hade jag ett intressant möte med TU:s nya avdelning för Innovation och Utveckling, det vill säga med Jon Goland och Lena Victorin. Vi talade bland annat om hur de ska kommunicera vad de jobbar med och jag förespråkade självklart bloggen som en av flera kanaler.
Denna vecka har de börjat blogga i TU:s framtidsblogg, som du hittar här.

Jardenberg har med inspiration från grannlandet i väster startat en kampanj som uppmanar alla dagstidningar att varna folk som använder en alldeles för gammal version av Internet Explorer. Och han får gehör.

Det här är från i höstas men har fått spridning under veckan, en lista på förslag till nya etiska regler för bloggare och journalister:

1. Thou shalt recognise one’s own subjectivity
“… ensure that the audience is made aware of the partiality of the journalist or publication.”
2. Thou shalt strive to be fair
“… in the rough and tumble of a news story subjective judgements come to be made about ‘good guys’ and bad guys’. Being aware of such judgements is the key to transcending them.”
3. Thou shalt strive to be accurate
“… when reporting matters of fact, journalists should take every reasonable care to ensure the accuracy of the information they are reporting – and if in doubt the source of the information should be identified.”
4. Thou shalt strive to be thorough
“In a journalistic context absolute thoroughness can never be achieved – time and space limitations are always an issue. But a proximity to absolute thoroughness is necessary /…/”
5. Thou shalt seek verification
”Verification is partly a matter of thoroughness but it is also an injunction to journalists to only use material from sources they regard as ‘reliable’ /…/”
6. Thou shalt strive to be transparent
“Would I be comfortable if these working methods were made public, could I justify them in terms of the ‘public interest’?”
7. Thou shalt be accountable
”… most journalists – on or offline – would probably see their accountability in terms simply of maintaining their audience, both in terms of numbers and of trust.”

Emanuel Karlsten bloggar om att Dagen.se behöver en ny underrubrik istället för den omöjliga “viktigaste virtuella kristna samlingsplats”. Han går igenom flera andra tidningar och kommenterar med humor.
Axel Andén på Medievärlden ger ett exempel på hur Twitter inte ska användas av journalister.

Slutligen ett stort grattis till Hans Kullin, vars Media Culpa firat femårsjubileum med en post där han listar viktiga händelser och poster i bloggen genom åren.

Läs även andra bloggares åsikter om Veckan som gick, Same same but different, SSBD

Same!? Same?? But?? Different?!?

Aftonbladets sajt havererade i morse, surt.
Hastigt och lustigt sattes Nyhetsbloggen upp, och där uppdaterades senaste nytt tills sajten var på banan igen.

Under eftermiddagen har bladet sedan uppdaterat vad bloggarna skrivit om rättegången.

Mest innovativ och bäst i klassen var ändå Svenska Dagbladet. De har förutom den rättegångsblogg som jag nämnde i veckosammanfattningen också lagt upp en mikrobloggswidget på första sidan, så att läsarna där kunnat följa vad som sagt om spektaklet i de olika mikrobloggarna.

I de kanalerna skämtades det en hel del om åklagaren, något som också DN snappade upp. Och bloggvärlden hade faktiskt all anledning att roa sig lite på Roswalls bekostnad. Annars skulle den här första dagen av rättegången ha varit fullständigt outhärdligt tråkig. Nu blev det hela som en enda fars och precis så spektakulär som piratpojkarna själva sagt att den ska bli.

Deras egen sajt Spectrial gick dock ner någon gång efter lunch och det tog tid att få upp den – de som kunde laga satt alla upptagna i en tingsrättssal…

Nyheter24 gjorde ett kap när de lyckades värva Oscar Swartz som rättegångsbloggare. Swartz som för övrigt också bloggar åt Wired.

Annars kan väl sägas att de flesta “gammelmedier” vaknat till liv, och rapporterat både sakligt och objektivt och inte dragit sig för att anlita utomstående experter i de fall de egna journalisterna inte haft tillräckliga sakkunskaper i ämnet fildelning.
Svd.se bjöd på den bästa guiden för oinsatta.

Slutligen några lästips från dagen, Tommie Nordholm skriver mycket bra och uppmanar till ställningstagande.
PC För alla har intervjuat några nyckelpersoner om hur de tror rättegången kommer att sluta. Guardian skriver om hur man kan följa rättegången men också en längre text om vad det hela handlar om. Piratpartiets Rick Falkvinge har också livebloggat flitigt under dagen.

Allra bäst skrivs det på Skiften. Där behandlas de mer filosofiska frågorna kring fildelning och de konsekvenser rättegången kommer att kunna få oavsett utgång. Lägg Skiften i din RSS om du inte redan prenumererar.

Läs även andra bloggares åsikter om The Pirate Bay, Rättegången mot TPB, Fildelning, Gammelmedia

Same!? Same?? But?? Different?!?

Något som snabbt snappades upp i bloggvärlden varpå artikeln ändrades. Men så här stod det och så här står det fortfarande i papperstidningen, (samt i skrivande stund på den här sidan på nätet):

Det må vara hänt. Alla kan göra fel, och vare sig Lisa var trött och gjorde en freudiansk felskrivning, eller om det är så illa att hon inte har koll på de tidigare kvinnliga utrikesministrarna i USA, så är det ett misstag som går att förlåta. En rättelse funkar bra. Men vad DN.se gör är ett skolexempel på hur man inte ska göra om man vill ha förtroende hos sina läsare och motverka det medieförakt som finns hos allmänheten. Nämligen ändrar på nätet utan att informera om ändringen. Inte ens i dateringsraden ovanför artikeln kan man se att den är uppdaterad:

DN har som Sveriges största morgontidning av tradition kunnat sätta sin egen agenda, strunta i förändring och trender och allämnhetens kritik. Det kommer inte att hålla i längden. DN har som Sveriges största morgontidning också ett ansvar att inte späda på folks fördomar och misstroende gentemot massmedia, som inte minst handlar om de egna agendor som sätts.

Det hade varit så enkelt att bara informera om att artikeln uppdaterats. Bara det. Nästa gång kanske?

Uppdaterat: Efter att DN tagit del av kritik som framförts på Twitter, Jaiku och i bloggar har de nu korrigerat tiden och även lagt till texten “Ett tidigare fel i texten är rättat i denna version.” i slutet av artikeln. Heja! Precis som jag skrev – det är ok att göra fel – så länge man är beredd att göra om och göra rätt.

Uppdatering II: Medievärlden har skrivit om det hela och intervjuat Charlotta Friborg, redaktionschef på DN.se.

Läs även andra bloggares åsikter om Lisa Bjurwald, DN, första kvinnliga utrikesministern i USA

Same!? Same?? But?? Different?!?