Posts Tagged: Dagens Nyheter


14
Nov 08

Den fascistoida bloggosfären

I går skrev Niclas en postning utifrån Bo Rothsteins debattartikel i GP, där Rothstein skriver om bloggosfären, bland annat att: “Nu är spärrarna borta och att titta in i denna sfär är som att öppna locket till en kloakbrunn.”
Något som Niclas i sin postning kommenterade så här: “Men att välja att döma ut bloggandet som en fiende till deliberativ demokrati när det handlar om en sfär som består av bara i Sverige närmare 300 000 entiteter är minst sagt svagt argumenterat.”
Niclas reagerar således – precis som många andra bloggare gjort – mot det faktum att Rothstein generaliserar och dömer ut hela bloggosfären baserat på några få lästa inlägg. Martin Jönsson skriver så här:

Det Rothstein missar är framför allt följande:
1. Det stora demokratiska värdet med bloggande och sociala medier är att alla har en möjlighet att uttrycka sig. Sedan kommer inte allt som uttrycks att vara vackert, subtilt och elegant – demokratiyttringar är inte alltid det – men det förtar inte det grundläggande demokratiska värdet.
2. Hat och kränkningar kan ta sig många uttryck, inte bara på nätet. Men bloggande under eget namn står inte för den värsta delen: snarare är det något som tenderar att självsanera sig alltmer efter hand.
Jag försvarar inte personangrepp, om Rothstein nu drabbats av sådana. Men det förvånar mig att han använder det som grund för att spy galla på hela den användarskapade medierevolution som bloggandet faktiskt innebär.

Hur som helst. Jag skrev ett mail till Bo Rothstein, där jag erbjöd honom att bemöta Niclas postning i ett gästblogginlägg. Det var ett vänligt mail och jag förklarade att vi gärna publicerade också åsikter som skiljer sig från våra då vi tycker att demokratidebatten är viktig och intressant.
Rothstein svarade synnerligen häpnadsväckande, och den enda slutsats som kan dras av den mailväxling som sedan pågått mellan Rothstein och Niclas är att Rothstein anser att i princip hela bloggosfären är rasistisk och antisemitisk.

Rothstein inte gett sin tillåtelse för oss att publicera hans mail eller delar av dem. Men med tanke på de anklagelser han riktar mot bloggosfären i allmänhet och Niclas i synnerhet är det svårt att låta bli att faktiskt referera till dem. Att anklaga någon för att uppmuntra antisemitiska strömningar och rasism är nästan lika allvarligt som att angripa någon med rasistiska påhopp, och definitivt allvarligare än att i raljerande ordalag be någon suga ens kuk.

Utan att direkt citera (vilket hade känts sjystare med tanke på minimerad risk för feltolkning) ska jag ändå försöka sammanfatta Rothsteins budskap till oss:

Han säger sig vara chockad och menar att bloggandet är en fara för demokratin och en potenitell grogrund för rasism. Han menar vidare att epitetet “stinkande kloakhål” var för snällt. Efter att ha läst de bloggar som kommenterat hans debattartikel menar han att detta kloakhål dessutom har fascistoida tendenser. Detta baserar han på att endast en av tio bloggare som kommenterat hans artikel öppet tagit avstånd från rasism. De som inte sagt ett ord om vare sig judehat eller rasism är alltså enligt Rothstein smygrasister.

Han anser dessutom att bloggvärlden i och med hans debattartikel fick chansen att ta avstånd från rasism och antisemitism, utan att ta den.

Saken är bara den att Rothsteins artikel handlade inte om rasism.

Han har baserat sitt omdöme om bloggosfären utifrån tre blogginlägg där han själv kritiseras.
Bland annat detta skrivet av Mattias Svensson. Inlägget handlar om bokmässan där Mattias talade om den ekonomiska krisen. Han inleder sitt inlägg så här:

“Det här är montern för kultur och kraftuttryck. Bo Rothstein sug min kuk. Det var kraftuttrycken, nu hade jag tänkt tala om varför Bo Rothstein behöver mer kultur.”
Den inledningen hade jag funderat på till lördagens framträdande i Kraft & Kulturmontern på bokmässan. Fast nu gick jag direkt på Rothsteins taskiga tajming i att skylla oss nyliberaler för tystnad angående den ekonomiska krisen, och det kulturmagasin som hade kunnat bespara honom genansen.

Enligt Bo Rothstein ska frasen “Bo Rothstein sug min kuk” vara ett huvudargument. Själv förstår jag inte hur man kan få frasen “sug min kuk” att bli ett argument för något alls, möjligen är det ett larvigt uttryck men knappast rasistiskt. Eller antisemitiskt. Inte någonstans i Mattias postning hittar jag uttryck för rasism eller judehat.

Det är tråkigt att just en sådan person som Bo Rothstein som är statsvetare ska basera sin uppfattning om flera hundra tusen personer på sådana grunder. Det tråkiga är också att många människor faktiskt fortfarande förlitar sig på en person med en sådan titel som Rothstein har, och köper hans argument utan att kanske själv ta reda på mer. Därför känns det också viktigt att berätta hur Rothstein reagerade på vår inbjudan att skriva hos oss, inte för att vi vill lägga mer ved på någon eld utan för att vi vill förklara att saker som skrivs i en blogg kan vara minst lika underbyggda som det som skrivs i en debattartikel på i GP eller varför inte i DN. (Läser man artikeln i DN ser man att Rothstein inte vänder sig endast mot bloggosfären utan även mot journalister)  Alla de bloggare som kommenterat Rothsteins inlägg har inte tydligt tagit avstånd från rasism eftersom sakfrågan i Rothsteins inlägg inte handlade om rasism. Rothstein själv hävdar att man måste hålla sig till sakfrågan i debatter och vi försöker litegrann att reda ut begreppen här.

Om Rothstein ville ge bloggosfären chansen att ta avstånd från rasism och antisemitism borde han ha uttryckt sig tydligare, och jag törs lova att han då skulle ha fått det gensvar han önskat sig.

Vi hoppas att Rothstein läser det här inlägget. Och vi hoppas att han ger sig tid att läsa de här inläggen, den här bloggen, eller varför inte detta, och vi hoppas att han är öppen för att faktiskt ändra sin uppfattning om bloggosfären som ickedemokratisk och rasistisk.

Vi håller absolut med om att bloggosfären är full av skit. Hela världen är full av skit. Men i bloggosfären, precis som i resten av världen, finns också en hel del som är vackert. Det vore trist om alla kloka människor som brinner för demokrati skulle ta avstånd från bloggosfären istället för att delta i den. Då skulle den kunna bli en farlig kraft.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Reblog this post [with Zemanta]

27
Oct 08

Veckan som gick – vecka 43

Läs den här postningen av den indiske Deepti Bharthur, där han skriver om vilka drömmar han har om journalistyrket. New media is the place to be:

Like most people of my generation, I think new media is where the future lies. It’s nascent and not institutionalized in the way print or television has been. That is what makes it that much more exciting to work with. It’s a chance for one to change traditional ideas about how journalism should be. To break down the old understandings about news value or narratives and maybe even invent new ones. My ideal job would be having my own website with maybe a small scale staff and finding that middle path between news and feature writing.

Anders Mildner kommenterar Joakim Jardenbergs “Fem saker som alla mediehus bör göra nu.”
Och han tar det ett steg längre och varnar för att den nya öppenheten kan ha motsatt effekt:

För när allting kan hamna på en blogg eller skickas vidare, reagerar människor genom att dra ner på kommunikationen. Vi riskerar att förlora lite av den öppenhet som vi med teknikens hjälp har vunnit de senaste åren.
I en tid där ickejournalister mailar journalister på jakt efter material att publicera på sina bloggar, kommer naturligtvis det motsatta också att bli vardag. Och där är vi faktiskt redan, vilket man bara behöver slå upp senaste numret av Nöjesguiden för att förstå.

Jan Helin förklarar i sin blogg varför Aftonbladet valde att låta Papa Dee tala ut i tidningen, redan innan han dömdes för ringa misshandel på sin fru. När sedan Papa Dee går till angrepp mot Bladet väljer Helin att tiga. Varför?

Apropå medborgarjournalistik och nya grepp för att dra läsare till tidningarna verkar kändisredaktörer vara populärt. Helt säkert finns det många personer utanför tidningsbranschen som har många goda idéer att tillföra, att få ögon utifrån är oftast uppiggande. Ändå är det svårt att inte associera till de kändisbartendrar som var så populära för ett par år sedan för att dra folk till krogarna…

Papperspriserna kan komma att chockhöjas. Och i ljuset av det redan idag kan kosta så mycket som 100 spänn bara att dela ut en enda tidning i glesbygden kan man fundera på om den prenumererade papperstidningen kommer att vara en så god affär för mediehusen om ett år eller två. Som vi skrev tidigare: vad är det som är så fantastiskt med själva papperet? Marknadsbudgetarna beräknas gå ner markant – en del anar att det mycket kommer handla om växling mellan medieslag: flera företag har sedan länge flaggat för att satsa allt mer på webb och rejält mindre på framför allt printreklam. Andra menar att nedgången kommer att bli rena motorsågsmassakern när det gäller medieköp. Frågan är väl vad man tror att ett företag kommer att satsa på för sorts media när konjunkturen vänder? Vanan vid att använda internet kommer att öka – och med det även sänka incitamenten för att köpa en tryckt tidning – att då välja bort webben och låta det bli ett komplement är kanske vare sig logiskt eller speciellt klokt.

En av veckans stora händelser i Medievärlden var när WII i tisdags släppte sin rapport “Svenskarna och Internet 2008”. Den visar det vi redan visste, men nu svart på vitt. Internetanvändningen och användningen av sociala medier och bloggar ökar väldigt snabbt.
Läs mer hos Media Culpa, Beta Alfa, Media Culpa igen, Martin Jönsson, Dagens Media, Mindpark.

Samtidigt publicerar Wired en text där de menar att bloggar är sååå 2004. Det tror vi är fel. Och det tror Anton också. Liksom Daniel på Mindpark.. Förutom att det mest andas en smula early adopter-elitism så visar just detta att bloggen verkligen blivit mainstream i USA – och därmed användbar för fler än de tidigaste trendsättarna. Något som Forrester noterar i sin rapport om sociala medier 08.

Paul Ronge har skrivit om Vägverket och Uppdrag Granskning:

Men de första stegen i revolutionen (som i alla radikala omstörtningar) är stapplande. Exempelvis: Vägverket har ljudbandat. Vem orkar lyssna på Skogö i över en timme? Varför inte filma tillställningen lika gärna? Det skulle vara roligare och ge mera tryck. Uppdrag Gransknings Nils Hansson har också helt rätt när han säger: “Vi klipper ut de relevanta delarna. Det är det som är journalistik”. Vägverket måste helt enkelt visa att viktiga budskap i Skogös resonemang klipptes bort, annars blir publiceringen av ljudbandet på hemsidan helt poänglös.

Och efter att programmet sänts skriver Ronge vidare.

Det vanliga är att papperstidningar tar steget över till webben. Men det finns dom som gör tvärtom.

I veckan släpptes svenska Youtube, något vi nämnde här. Bonniers såg till att vara med från start. Något som Mikael Zackrisson på Veckans Affärer tror kan vara det smartaste Bonniers gjort på nätet.
Fast Thorbjörn Larssons presentationsvideo på Dagens Nyheters Youtube-kanal var kanske inte så himla smart. Dessutom är det dumt att det inte går att embedda klippen från DN, något som man däremot kan hos både Expressen och TV4.
Ännu dummare var det att Medievärlden inte fick direktsända presskonferensen som hölls.

Medievärlden som för övrigt öppnat en utvecklingsblogg under den gångna veckan.

Newsdesk kopplar ihop 7000 företag med Twingly. Nu ska man alltså få en blogglänk på företagssajterna när man skriver om och länkar till dem.
Onekligen väldigt intressant. Och frågan är hur journalistiken påverkas, när pressmeddelanden i allt högre grad läggs ut direkt hos företagens egna sajter, och blir omskrivna och länkade av bloggosfären. Man kan ju tänka att också tidningarna i högre grad helt enkelt borde länka direkt till pressmeddelanden med en kort kommentar, och istället för att göra rewrites vilket är det vanliga, lägga lite mer krut på att faktiskt ta reda på det som inte står att läsa innantill. Och varför inte med hjälp av alla kunniga och initierade människor som befolkar bloggosfären, vilket nu blir lättare också för journalisterna i och med twinglylänkarna på företagssajterna.
Frågan är också hur företagen kommer att hantera de bloggar som är kritiska. Länkarna går ju att moderera. Vi hoppas att företag som får väldigt mycket kritik ändå inser att de tjänar på att låta länkarna till de kritiska bloggarna synas och inse att det är upp till dem själva att förändra sitt erbjudande, skapa bra support och göra andra förbättringar för att faktiskt visa att a) man lyssnar på kritiken b) ser den som en tillgång och c) har insett att man idag bara är delägare till sitt varumärke.

Reblog this post [with Zemanta]

24
Sep 08

Några noteringar om tisdagens händelser

En händelse som skolskjutningen i Finland får traditionella medier att jobba hårt. Framför allt handlar det idag om att både skapa bra innehåll för sina traditionella kanaler; printeditionerna eller de tablåbundna nyhetssändningarna men också att battla konkurrenterna för snabbaste nyheterna på sina webbeditioner. Inget nytt idag.

Det som man kan notera är några saker:

  • Även om många medier kört på YouTube-vinkeln (värre i exempelvis brittiska tidningar där såväl Telegraph som Daily Mail drar sina växlar på detta) så läggs inte skulden på YouTube specifikt och sociala nätverk generellt som ofta skett förr. Två möjliga förklaringar: sociala medier och sociala nätverk är nu så pass “mainstream” att det helt enkelt är omöjligt att beskylla dessa för såna saker utan att tappa anseende. Vidare kan det helt enkelt också handla om en snabbare sammansmältning där traditionella medier smälter samman mer och mer med de nya sociala medierna.
  • De traditionella medierna har ändrat sig och visar idag inbäddade filmklipp. Tekniken är äntligen anammad. Och testad och väl använd. Ett exempel är SvD vars webb-TV-satsning upplevs som mer sociala medie-aktig än exempelvis Aftonbladets.
  • I ett par DN-artikel hittar jag en inbäddade länkar i löpande text. Och det är länkar till andra mediebolag (i det här fallet finska sådana). Det innebär att traditionella medier närmar sig bloggosfären, förstår värdet av att länka och länkas
  • Journalister har det enklare idag än förut att snabbt hitta “personliga” delar om exempelvis en gärningsman – DN väljer att gå till såväl YouTube som MySpace för att sedan kunna skriva en analyserande del om personen i fråga.
  • Istället för att, som normalt för printjournalister, skriva en lång text som tar upp det som hänt väljer de flesta tidningarna att släppa upp det som i små portionsbitar. Det blir ett annorlunda sätt.
  • Ett exempel på hur illa det kan gå med automatiserad reklam visar den bild som Bambuser-Tomsun tagit och som Dabitch på Adland hittade.
Reblog this post [with Zemanta]