Posts Tagged: 24HBC


15
Nov 09

Veckan som gick – Vecka 46

I onsdags korade Internetworld Sveriges 100 bästa sajter. Det är en märklig lista att ta del av och av någon anledning känns den inte så 2009. Jag förstår inte alls förstaplatsen, omvård.se. Visst, den är enkel, överskådlig och användarvänlig. Ungefär som vilken blogg som helst. Nuff said.

Betydligt mer spännande har varit att under veckan följa SvD:s realtidsgräv. Egentligen är det inget särskilt med det. Jag har tidigare bloggat om det som nätdriven journalistik, där man tar hjälp av läsarna och alla möjligheter internet ger som att kunna länka till källor, fånga upp kommentarer och låta läsarna delta. Hundra hjärnor kan mer än en. Något som också Audi har förstått.
Dessutom slipper man kampen mot deadline, och kravet på att “fylla tidningen”. Ändå är det ytterst få svenska medieföretag som testat sättet att jobba, det enda konkreta jag kommer på är Fattigbloggen. Här berättar Kristian Lindquist mer och här kan du själv följa hela det öppna grävet.

Jag tror att det som nu görs på SvD.se kommer att vara journalisters vardag inom en inte alls avlägsen framtid. Det är om inte annat ett måste för överlevnad.
Ett relaterat och något mer innovativt och vågat förslag kommer från Daniel Kjellsson som vill starta ett bloggkonglomerat, eller en svensk Huffington Post. Han vill också utbilda framtidens journalister, för den verklighet de kommer att möta.
Här en annan talande historia, om framtidens journalistik. Och när jag skriver det bannar jag mig själv för att jag använder ordet framtid om något som i allra högsta grad är en realitet. Ska vi komma överens om att lägga av med att prata om nutiden som om den vore något långt borta?
Här en mycket intressant text om journalistikens utveckling, och ja – den tar upp pengarna också. Och jag tror i dagsläget något mer på crowdfounding än på Murdochs idéer som fortsatt debatteras. Själv undrar jag om det inte är dags för Murdoch att skaffa en gungstol och dra sig tillbaks, inte minst efter hans senaste utspel om att blockera och stämma Google.
Journalist är förresten världens coolaste jobb, ifall nån inte hade det klart för sig.
Det är också intressant att läsa hur de som inte är i branschen, det vill säga mediekonsumenterna, ser på utvecklingen.

Michael Karlsson har kommit fram till det vi redan visste – att läsarmedverkan och kommentarer tvingar journalister att skärpa sig.
Läs också How Social Media is Taking the News Local, och How Twitter is Changing the Face of Media.

Om ett par veckor är det dags att dela ut Stora Journalistpriset och en av de nominerade i kategorin förnyare har varit i blåsväder under veckan. Lisa Bjurwald och Jonathan Leman skriver i en debattartikel att Newsmill inte bör få priset, citat;

“Bör Newsmill belönas med svensk journalistiks tyngsta utmärkelse, efter att ansvarslöst ha släppt in extremister i den offentliga debatten och dessutom vitmålat dem? Vi anser inte det.”

Också Jan Guillou riktar kritik mot Newsmill. PM Nilsson skriver själv och utlovar nya rutiner. Och gläds samtidigt åt ännu en nominering.

Sydsvenskan siktar mot nollresultat nästa år och presenterar ett sparpaket där 90 tjänster försvinner. SJF är oroade.
Turbulensen på DN sedan Gunilla Herlitz tog över chefredaktörsstolen fortsätter. Ytterligare 90 personer måste söka om sina tjänster, och nyhetsredaktionen ska bantas.
Täby Danderyds tidning läggs ner, sju tjänster berörs enligt något motstridiga uppgifter. Brunegård menar att nedläggningen borde genomförts för ett halvår sedan.
Förra veckan kom det allra sista numret av Medievärlden på papper ut, och nu pågår arbetet för fullt med att planera framtiden för medievarlden.se.

Rolf van den Brink har startat bolaget Dagens Opinion, men är väldigt förtegen om detaljerna.

Här en trendspaning från 24 hour businesscamp. Här finns en Twitterlista för den som är nyfiken på Sveriges mest spännande entreprenörer just nu.
Johan Groth har översatt femton förutsägelser om internets framtid på Mindpark, spännande läsning.
Mindpark fortsätter såklart sin listning över de hundra viktigaste mediehändelserna, och med tanke på allt som hänt bara det senaste året är det här fascinerande läsning. Det är alltså bara fem år sedan det bråkades om broadsheet eller tabloid, och det stora formatet av vissa ansågs riktigare och mer seriöst än tabloiden.
Mer läsvärt från Mindpark – När författarna tog makten från förlagen.

TU har som bekant varit i Tokyo och här delar Jon och Lena med sig av sina spaningar.

Minns ni Dagen och Emanuels Facebookdilemma som gällde profil eller fan page? NRKBeta reder ut begreppen.

Sören Karlsson på hd.se konstaterar att Realtidsrapportering drar besökare till sajten.

Att göra papperstidning av bloggar – är det en trend i antågande? Underbara Clara blir i varje fall tidning, jultidning, utan reklam.

Under veckan har Malou von Sivers dag efter dag pratat om bloggar. Jag har sett delar av programmen och tänkt skriva något smart, men det behövs inte eftersom Alex Schulman redan sagt vad som behöver sägas.

Allra sist ett bloggtips. Johanna Karlsson och Jonas Grönlund på Sydsvenskan listar decenniets 25 viktigaste låtar, och skriver matnyttiga motiveringar.


23
Sep 09

Tradition är inte en affärsmodell

“Tradition är inte en affärsmodell” är en av de 17 punkterna i ett nyligen publicerat manifest om journalistiken på internet, gemensamt framtaget av 15 tyska journalister, översatt av frivilliga till 15 språk inom en vecka. Förutom att just den punkten slår huvudet på spiken på varför mediebranschen gråter idag, är manifestet i sig ett utmärkt exempel på hur information på nätet fungerar och hur vi vill använda oss av den. Den otroliga kollaborativa styrkan av nätet varken kan eller ska hämmas.

Som Fredric Karén konstaterade i sitt inledande inlägg, har tåget gått för att ta betalt för nyheter på nätet. Personligen tror jag inte att den avgången någonsin har funnits i tidtabellen. Trots att jag tillhör generation X och under åtta år slet med att bygga upp betaltjänster som Aftonbladet PLUS och Viktklubb, har frågan om jag ska betala för nyheter på nätet alltid varit lika konstig som för tonårssonen till webbveteranen Per-Åke Olsson.

Så nej, jag tror inte på att ta betalt för nyheter. Och ja, det går att ta betalt på nätet idag.

Bo Hedin listar i sitt inlägg för- och nackdelar för en så kallad freemium modell, en del gratis, en del betalt innehåll. För att vara riktigt krass skulle Bo’s lista kunnat sluta efter nackdelarna, fördelarna tillhör så få förunnade att de knappt är relevanta. Att försöka “locka” kunder till att betala är främst en fin tanke på nätet, och det finns en mängd fler och enklare sätt att få reda på mer av ens läsare än via en betalvägg.

Det som ändock slår mig mest är att de flesta som refererar till Aftonladet PLUS och Viktklubb verkar helt missa det viktigaste: Det som vi på Aftonbladet gjorde år 2002 var att innovera. Vi gav oss ut på okända marker för att hitta nya lösningar. Att stänga sajten eller ta betalt för nyheter var aldrig ett alternativ. Många har också glömt att den första versionen PLUS med dejting, mejltjänst med mera inte var en fullträff. Vi gav inte upp utan gjorde om efter sex månader, under sex månader. En ny betalmodell med både nedlagda, sålda och upplåsta tjänster. Att arbeta med produkter som Aftonbladet PLUS och Viktklubb var lite som bergsstigning: utmaningar på utmaningar.

Så visst, Aftonbladet tar betalt för innehåll. Att de också tjänar pengar på dessa tjänster är ett resultat av ett kontinuerligt och envist arbete, varje dag, under sju år. Men som Mikael Zackrisson på VA.se också klokt påpekar finns det en anledning till att intäkterna från innehåll fortfarande inte särredovisas. Framgång kan utåt se ut att komma lätt, speciellt på internet där allt är möjligt och blir både billigare och enklare för var dag. Tro mig, ingen blir stjärna över en natt, och att upprätthålla framgång är ett hårt jobb. Jag brukar också säga att den som inte har lanserat tjänster till befintliga betalande medlemmar har inte levt.

Det är därför lite extra roligt att Charlotta Friborg på DN.se ställer mig frågan “Vad krävs för att få fart på innovationskraften och affärsutvecklingen i medieföretagen?”

Jag efterlyser mera entreprenörsanda inom mediebranschen. Många fascineras av musiktjänsten Spotify idag, men glömmer bort att de backas av investerare och har redan kämpat i 3,5 år. De är gratis endast i England, bland annat för att få upp ett trovärdigt medlemsantal gentemot musikbranschen, annonsörer och finansiärer. Ingen fungerande jämförelse med andra ord för mediebranschen, men väl för entreprenörsskap. Entreprenörsskap kännetecknas ofta av passion och kärlek till sin produkt, övertygelsen om att förändra och erbjuda något unikt. Skiftet som mediebranschen genomgår nu kräver långsiktig dedikation och envishet som Spotify visar, oftast med en pannlampa som enda redskap. Inget för mörkrädda eller för de som ämnar göra punktinsatser i hopp om att sätta en fjäder i hatten.

Jag är därför rätt tveksam på att förändring och innovationskraft i mediebranschen envar kan skapas i enskilda utvecklingsbolag eller affärsutvecklingsenheter. De är för avlägsna från den dagliga verksamheten och ofta hårt fokuserade på att leverera relativt kortsiktiga ekonomiska resultat mot den som står näst i hierarkin. Att hitta nya intäkter ligger tyvärr inte i naturlig korrelation till att skapa en bättre produkt eller tjänst, det som mediebranschen behöver mest just nu. För att åstadkomma det tror jag att alla i organisationen bör stå på samma golv. Tillsammans med sina läsare. Delaktighet föder motivation och förändringsvilja.

Jag sätter därför mina kort på de organisationer som utifrån nyfikenhet närmar sig innovation inifrån, som till exempel New York Times med Open, norska NRK med NRKBeta och Svenska Dagbladet med Pelle Sten’s intervjuserie “Vi bygger Internet”  på Utvecklingsbloggen. Initiativ som Sweden Social Web Camp och 24 Hour Business Camp,  där både Svenska Dagbladet, Blocket och Bonnier R&D deltar aktivt, är bra sätt att ta del av utveckling och innovation.

När Charlotta Friborg i förväg undrade vad jag var beredd att betala för på nätet antecknade jag: “Jag betalar idag för enkelhet, funktionalitet och konkret nytta, för att till exempel enkelt kunna titta på en spelfilm eller för att ha mina bilder tillgängliga för andra.” Det som är viktigt för mig. Ungefär som The Guardian’s digitala chef Emely Bell resonerar kring betalt innehåll: “…där du tillför nytta, bekvämlighet och funktionalitet till läsaren”.

Ord som mediebranschen bör ta till sig då det i regel bara finns tre sätt att tjäna pengar på internet idag (utelämnar ren sökmotormarknadsföring): Tjänster som sparar tid och/eller pengar samt underhållning (spel, sport, nöje). Kan du skapa något som konkret hjälper dina läsare att spara tid och/eller pengar blir du per automatik relevant.

Det borde rimligtvis vara en liten fördel för lokaltidningar vad gäller att skapa engagemang och konkret nytta. Eftersom jag ska lämna över stafettpinnen till Bosse Svensson, vd på Stampens utvecklingsbolag Mkt Media med uppgift att utveckla lokaltidningarnas affär, ska jag vända blicken dit.

Lokalt sök är ett växande affärsområde och det går att tjäna pengar på lokalt innehåll. Två exempel på det är Curbed som tjänar pengar på nischade lokala bloggnätverk inom mat, handel och bostäder, samt Topix, nyhetsaggregator för lokala nyheter som vid sidan av Google gör en egen affär genom att erbjuda communityfunktion till nyheterna. Visst, marknaden i USA är större, men så är även konkurrensen mördande.

När nu drygt hälften av Mkt Medias’ tidningar visar fallande besöksstatistik undrar jag: Vilka behov och problem kan lokaltidningar lösa för sina läsare som de skulle vara beredda att betala för? Vilket lokalt innehåll är du själv beredd att betala för på nätet?
Bosses svar finns att läsa här.

Jag vill avsluta med viktiga ord om innovation och entreprenörsskap (se hela!) av Jeff Bezoz, vd Amazon.com, bokhandlaren som slog teknikvärlden på fingrarna med Amazon Cloud Computing och elektronikjättarna med Amazon Kindle (därmed inte sagt att läsplattan är framtiden). Jeff Bezoz är känd för att fortfarande hänga i publiken på mindre utvecklarkonferenser för att snappa upp nya affärer och lösningar.

/Paula Marttila