Dåligt


29
Sep 09

DN.se – bra och konstigt på samma gång

DN.se skrev sent i går kväll om förhandlingarna i EU-parlamentet kring paragraf 138 i telekompaketet – den paragraf som gör att det krävs beslut i domstol för att kunna stänga av en användare från internet.

Innehållet i artikeln kan betraktas som både oroande och upprörande, men vad jag vill uppmärksamma är presentationen.

På den positiva sidan: kika in på artikeln, så ser du hur DN samlar länkar till mängder av andra artiklar som berör olika delar av det 138-artikeln rapporterar. Det är inte bara väldigt bekvämt och informativt för mig som läsare, det visar också att tidningen har skrivit en hel del om dessa frågor. Mycket bra, tack för det!

Bild 18

Kolumnen till höger innehåller länkar till artiklar som behandlar näraliggande frågor – mycket bra!

En liknande länklista till källor utanför tidningen vore också välkommet, till exempel till de mest intressanta blogginläggen, till röster för respektive emot med mera – men det får vi vänta på. De länkar åtminstone in via Twingly.

På den inte så positiva sidan: kolla sidhuvudet ovanför artikeln. ”Kultur & Nöje”. Ehhh … jaha, är internet kultur eller nöje? Hur hamnade artikeln i denna sektion?
Om nu artikeln inte passar under politik eller samhälle, borde den hamna under ekonomi. Detsamma gäller alla artiklar om upphovsrätt, naturligtvis. För det är ju vad det handlar om: politik och ekonomi.

Där borde DN tänka om. (SvD verkar svaja: deras rapportering om 138 hamnar under inrikesnyheter, medan till exempel upphovsrättsrapportering kring Google hamnat på Kultur & Nöje.)


21
Sep 09

En miljard till infrastruktur – men inte en krona till bredband

Min starkaste bild från Sydafrika är från en motorväg utanför Johannesburg.
Jag körde bil förstås. Precis som alla andra vita. De svarta gick på motorvägen.

Jag tänker på det när jag hör finansminister Anders Borg presentera budgeten. Han satsar en extra miljard på infrastruktur. Men inte en krona på bredband. Tvärtom skär han i utgiftsposten för telekommunikation.

Nu drabbar inte det mig. Jag har varit uppkopplad långt före morgonkaffet och twittrar på väg till jobbet. Där har jag obegränsad tillgång till hela världen. Jag bloggar till och med i kolonistugan, trots att den varken har vatten eller el.

Men många svenskar har fortfarande inte satt sin fot på de digitala motorvägarna. Faktum är att vi lever i en slags IT-apartheid. Var fjärde svensk över 55 år har aldrig varit ute på internet. Var fjärde svensk saknar internetuppkoppling, var tredje kvinna har ingen dator. Fyra av tio kvinnor har aldrig använt en internetbank.

Det är förstås en kostnadsfråga. För att bli medborgare i IT-samhället krävs dator och uppkoppling. En kostnad på flera hundra kronor i månaden. För den som lever på marginalen är bredbandet det första som ryker.

Internetuppkoppling är en samhällstjänst lika självklar som el men anses vara en lyx. Trots att alla medborgare har rätt till tillgång till en miniminivå av kommunikationstjänster till en rimlig kostnad saknas helt subventioner för både dator och bredband.
I socialbidraget finns varken kostnader för mobiltelefon, internet eller kabel-tv inräknade trots att de är några av hushållens största utgiftsposter.

På 90-talet fanns en tydlig politisk ambition att hela svenska folket skulle bli med folkdator.
I början av 2000-talet gjordes stora satsningar på den digital a infrastrukturen och Sverige låg i världsframkant i IT-utveckling.

I dag är vi långt ifrån bäst i klassen. Över 4 400 svenska hushåll saknar teknisk möjlighet till bredband, 60 000 är hänvisade till mobila lösningar. Vi har inget nationellt mål för bredbandsutbyggnad och den uppsatta kapacitetsnivån på 0,02 mbit/s är pinsamt otillräcklig. I Tyskland ligger bredbandsmålet för alla medborgare på 50 mbit/s.

Faktum är att fler ester läser nyheter på nätet än vad svenskarna gör. Detta borde bekymra oss lika mycket som frågan om hur vi ska kunna ta betalt för journalistiken på nätet. Tillgången till internet är fundamental för att medierna ska kunna fylla sin funktion som granskare och opinionsbildare. Om ingen kör på motorvägen spelar det ingen roll hur vi asfalterar den.

Den stora gruppen analfaITer i Sverige är inget individproblem utan ett samhällsproblem. Att överlåta bredbandsutbyggnaden enbart åt marknaden har visat sig otillräckligt. Mest eftersatt är bredbandstillgången i de glesbygdsområden som behöver tekniken mest och lågkonjunkturen försenar utbyggnaden i hela landet.

För att Sverige inte ska förvandlas till en IT-apartheid krävs samhällsinsatser på både nationell, regional och kommunal nivå. Arbetsmarknadsminister Littorin vill sysselsätta arbetslösa ungdomar med att röja sly i skogen. I stället borde han använda lågkonjunkturen till att bygga ut den digitala infrastrukturen.

Vi behöver också en nationell strategi för att motverka att internet inte förblir en klass-, köns-, ålders-, etnisk, elller geografisk fråga. Målet måste vara att ge hela svenska folket tillgång till ett bredband värd namnet. En miljard hade varit en bra början, Borg.

/Jessica Ritzén
Blogg
Twitter


16
Feb 09

Vad hände med transparensen, SVT?

I höstas var Aktuelltchefen Eva Landahl nominerad till Stora Journalistpriset för satsningen på Öppen Redaktion. En satsning som vi också creddat flera gånger här på SSBD, inte minst för den transparens som man trots vissa brister visade prov på efter FRA-filmen som fick Carl Bildt att gå i taket, och senare tvingades Rapport att be om ursäkt.

Idag har Rapportinslaget om FRA och Carl Bildt klandrats av Granskningsnämnden.

En av reportrarna som var ansvarig för FRA-filmen och inslaget, Mikael Pettersson, har gästbloggat på SSBD tidigare, om just transparensprojektet på SVT. Också då visade SVT prov på att gå mot mer transparens.

Så igår berättade vi att projektet Öppen Redaktion stänger till sommaren. Det ska först utvärderas och sedan ska transparens utövas i någon annan ännu inte bestämd form:

Man vill ju inte tro att det har något med FRA och diskussionen mellan Olofsson och KG Bergström att göra. Ännu mindre vill man tro att det har att göra med detta:

Inslaget har plockats bort från Öppen Redaktions sida, men går att hitta om man söker på SVTPlay. Det kommer också överst om man Googlar på Rapport+källa. Vilket gör det hela mycket märkligt och något pinsamt för SVT. De har alltså i en ambition att vara transparenta lagt ut ett inslag om att de avslöjat en källa, som de sedan försöker mörka. Detta samtidigt som de fälls i granskningsnämnden för en historia där de hade tjänat på att vara mer transparenta från början och samtidigt som de beslutar att Öppen Redaktion ska stängas ner.

SVT – vad är det som händer? Hur tänker ni? Gör om, gör rätt!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,


22
Jan 09

Första kvinnliga utrikesministern i USA

Idag skriver Lisa Bjurwald i en ledare i DN att västvärlden firar valet av USA:s första kvinnliga utrikesminister.

Något som snabbt snappades upp i bloggvärlden varpå artikeln ändrades. Men så här stod det och så här står det fortfarande i papperstidningen, (samt i skrivande stund på den här sidan på nätet):

bild-7

Det må vara hänt. Alla kan göra fel, och vare sig Lisa var trött och gjorde en freudiansk felskrivning, eller om det är så illa att hon inte har koll på de tidigare kvinnliga utrikesministrarna i USA, så är det ett misstag som går att förlåta. En rättelse funkar bra. Men vad DN.se gör är ett skolexempel på hur man inte ska göra om man vill ha förtroende hos sina läsare och motverka det medieförakt som finns hos allmänheten. Nämligen ändrar på nätet utan att informera om ändringen. Inte ens i dateringsraden ovanför artikeln kan man se att den är uppdaterad:

bild-5

DN har som Sveriges största morgontidning av tradition kunnat sätta sin egen agenda, strunta i förändring och trender och allämnhetens kritik. Det kommer inte att hålla i längden. DN har som Sveriges största morgontidning också ett ansvar att inte späda på folks fördomar och misstroende gentemot massmedia, som inte minst handlar om de egna agendor som sätts.

Det hade varit så enkelt att bara informera om att artikeln uppdaterats. Bara det. Nästa gång kanske?

Uppdaterat: Efter att DN tagit del av kritik som framförts på Twitter, Jaiku och i bloggar har de nu korrigerat tiden och även lagt till texten “Ett tidigare fel i texten är rättat i denna version.” i slutet av artikeln. Heja! Precis som jag skrev – det är ok att göra fel – så länge man är beredd att göra om och göra rätt.

Uppdatering II: Medievärlden har skrivit om det hela och intervjuat Charlotta Friborg, redaktionschef på DN.se.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,


14
Jan 09

Kan gammelmedia överhuvudtaget göra rätt?

De gånger någon får en känga av oss rör det sig oftast om gammelmediaprofiler som uttalat sig dumt eller kritiskt mot bloggosfären och nätet.

Men nu måste vi få stämma in i Jardenbergs ifrågasättande av Svenssons sågning av det faktum att fyra av fem nominerade bloggar i kategorin Sport i Stora bloggpriset är bloggar skrivna och drivna av journalister;

Det är alltså rena tidningsprodukterna, klassiska sportkrönikörer helt enkelt, som kallas för bloggar, som blivit nominerade.
Det är säkert kvalitet på dem och det är säkert intressant om man är intresserad av sport. Men så mycket bloggar är de ju inte.

Den här typen av uttalande avslöjar på något sätt att Svensson är emot gammelmedia och hela etablissemanget, oavsett vad de gör och hur det fungerar. Den kritik som bloggosfären i stort riktar mot gammelmedia är ofta befogad, då den handlar om tröghet, ovilja att släppa ifrån sig makt, dålig förståelse för internet och dess utveckling och egna dolda agendor.
Men när gammelmedierna faktiskt gör rätt, när de faktiskt är lyhörda och försöker ta till sig, och exempelvis börja blogga för att bli en del av och förstå det nya landskapet, och bygga relationer via bloggarna – varför såga dem då också?

Eller är det så att Svensson bestämt sig för att gammelmedia alltid har fel även när de gör rätt? Den attityden är ju klart kontraproduktiv.

Lite ironiskt blir det också när Svensson i nästa andetag förklarar att min blogg the real mymlan hör till hans personliga favoriter i kategorin vardag, trots att den är skriven av en journalist.
Jag tackar så mycket för det, och kanske också Svensson inser att också journalister är människor, och det finns ingen motsättning mellan att vara bloggare och journalist. Samtidigt.

Läs även andra bloggares åsikter om ,