Author Archives


15
Oct 09

Dags att omdefiniera begreppet nyhet

Facebook har idag drygt 2,7 miljoner medlemmar i Sverige. Om de beter sig som den genomsnittlige Facebook-användaren så spenderar de 20 minuter på sajten varje dag. Det blir 54 miljoner minuter eller totalt 102 år – varje dag. Där har traditionella medier en rejäl konkurrent om vår uppmärksamhet. För det är ett faktum att vi idag konsumerar allt mer information, men att denna information inte enbart består av nyheter förmedlade av traditionella medier.

Jag möter ibland reaktionen från de som inte är så engagerade i sociala medier, att de har svårt att förstå varför människor lägger så mycket tid på bloggar, Twitter och Facebook. En viktig anledning tror jag är att sociala medier ger oss nyheter som ligger närmare oss själva än vad vi tidigare haft möjlighet att få. Jag vill mena att vi ska räkna även denna information som nyheter och därmed omdefiniera vad som är en nyhet.

Hittills har de traditionella medierna definierat vad som är en nyhet och vi vet själva instinktivt vad som räknas dit – en trafikolycka, ett sportresultat, politiska utspel och så vidare. Dagens Nyheter berättar till och med på sin sajt vad de anser vara en nyhet.

Vad är en nyhet?
En nyhet är något som är nytt, som man inte känt till förut och som har betydelse för framtiden. Ju fler människor nyheten angår och ju fler människor den påverkar desto bättre nyhet. En nyhet kan vara en händelse, t ex olyckor eller brott, eller ett nytt beslut som påverkar många.

Det finns gott om teorier om hur massmedier resonerar kring nyhetsvärdering. En känd modell är Henk Prakkes modell som bland annat finns beskriven i Stig Hadenius bok Massmedier.

nyhetsmodell-v2

Kortfattat beskriver modellen en hypotes om att ju närmare i tid, kultur och rum en händelse är, desto större nyhet. Men jag skulle vilja påstå att traditionella massmedier inte lyckas nå ända ner till punkten där axlarna möts av den enkla anledningen att de är massmedier. Det ligger i massmediernas natur att de når ut till många och då måste nyheterna de rapporterar om beröra ett visst antal personer för att vara intressanta. Massmedier har därför svårt att rapportera om nyheter som ligger mig personligen väldigt nära såväl rumsligt som kulturellt.

Även tidsaspekten är en utmaning.
Bortsett från vid direktsändningar så ska journalister skickas till en olycksplats, information ska processas och oftast innebär det en fördröjning innan informationen kan distribueras till läsarna. Nyheterna distribueras sällan i realtid.

Tittar vi på sociala medier istället så ser vi att de är kapabla att leverera information om personer och ämnen jag har en personlig relation till, alltså med mig och mina nära i centrum, ända ner på individnivå. Med hjälp av Facebook-uppdateringar och Twitter-inlägg så kan jag snabbt och enkelt följa vad som händer i mina vänners liv, var de befinner sig, vilka nyheter de läser, vad de bloggar om och så vidare. Jag kan få detaljerad information om vad som händer de människor som jag bryr mig mest om och jag får det utan fördröjning om jag så önskar. Allt detta uppblandat med ”vanliga” nyheter förstås. Högt och lågt på en gång. Detta anser jag vi borde inkludera i en uppdaterad version av Henk Prakkes modell och kategorisera som nyheter – ”sociala nyheter” om ni vill.

nyhetsmodell-v4

Den här sociala aspekten saknar vi många gånger i normal nyhetsrapportering och det är en stor anledning till att de sociala medierna växer så fort. Visst kan traditionella nyheter beröra mig personligen, men då är det på ett högre plan (ny fastighetsskatt gör mitt boende billigare, lansering av en ny telefon jag är sugen på etc).

Vi har också sett att journalister i många situationer inte kan konkurrera i hastighet med människor som befinner sig på platsen för en händelse. Planet som nödlandade på Hudson-floden är bara ett exempel på rapportering i sociala medier i nästan realtid.

Moderna nätanvändare konsumerar alltså både sociala nyheter och traditionella nyheter, ibland genom samma kanaler. Det är inte säkert att medierna ska eller kan närma sig den typen av information, men det är viktigt att veta i vilket sammanhang mottagaren konsumerar innehållet. För även om vi idag ser på dessa två fenomen som två skilda områden, så kanske mediekonsumenten i en snar framtid anser att allt det där, det är bara nyheter.

Om grundtanken med Henk Prakkes modell även är användbar i en modern medievärld, då fortsätter vi att värdera den information högst som ligger oss närmast i tidsmässig, kulturell och rumslig aspekt. Och då hamnar massmedia än mer i baksätet i kampen om konsumenternas uppmärksamhet.

/Hans Kullin
Blogg
Twitter