October, 2010


31
Oct 10

Veckan som gick – Vecka 43

Att länka – är det fint eller fult? Kulturbloggen ställer frågan. Sofia Mirjamsdotter resonerar utförligt.

Hans Kullin har hittat ett grymt skönt format – Sverige runt i sociala medier. En hel del feelgood-tips bland länkarna!

Sedan så har ju drevet gått mot Arkelsten. Lite för hårt i vanlig ordning, men så funkar det ju. Judit Burda tycker och tänker här. Paul Ronge manar Moderaterna till försvar. Britta Svensson försvarar publiceringen. Mary X Jensen tycker att Expressen agerar paparazzi. Jag tycker personligen att det är okej att rapportera om hennes reaktioner, men jag håller samtidigt med om att pressen inte behöver rapportera det som en seger för journalistiken att hon gråter. På det hela taget olyckligt? Kanske. Några fiffel mindre blir det säkert.

Välskriven postning om medieforskningens väg från skrivbord till köksbord.

Via Emanuel Karlsten hittar jag statistik om Youtube. Bra siffror att jämföra mot dessa siffror om Youtube vs. SVT Play. Klart är i alla fall att digital video förändrar våra konsumtionsvanor av media, till exempel sjunker ju tv-tittandet.

Visst måste man gill Conan O’Briens comeback?

Lite ujuj om så många journalister ignorerar kommentarerna på sina egna webbartiklar. ganska tunt statistiskt underlag, men fånga gärna upp reaktionerna hos Joakim Jardenberg.

Lennart Håkansson menar att medieträning borde kunna genomföras utan att skrämma slag på de som ska medietränas. Presskonferenser, hur roliga är sådana annars? Nåväl, att jobba på PR- och informationssidan är inte alltid så roligt det heller. Alla vi som jobbar på “andra sidan” om journalistiken med eller inom lite större företag känner nog igen det här:

Google är föga överraskande smarta och ritar om kartan – igen. Nikke Lindqvist rapporterar. Facebook är apropå det också smarta eftersom de lyssnar och analyserar aktivt. Framgång i sociala medier handlar således inte alls bara om att “delta i konversationen” – det mest värdefulla ett företag kan göra i sociala medier är att låta smart folk lyssna och analysera samt att inte vara rädda för förändringens vindar.

Fredrik Strömberg kommenterar flitigt och gör det med passion och frenesi! Uppdragsmedia gör även de en veckosammanställning.

Sweet Sunday Web Crunch är igång. Jag skrev precis i chatten att vi borde använda termen “facejack” istället för “facerape” – det känns mer balanserat.

Jag missade tyvärr Internetdagarna. Jag har gått varje år i flera år och ofta har jag haft betalda uppdrag på plats. I år skulle jag till och med få vara med i en panel, så det smärtar mig att inte kunna rapportera bättre därifrån. Men det här är i alla fall en intressant artikel om Elsa Falks anförande:

“Man kan alltså konstatera att det finns en vilja att betala för artiklar på nätet. Frågan är hur man som medieföretag ska göra för att undvika att, som Aftonbladet, hamna i ett läge där man märker att tjänsten påverkar prenumerationen på i det här fallet Plus-tjänsten negativt. Kanske måste man dra exklusiviteten ännu längre och ge mediehusens pappers- och nätupplagor helt olika prägel och helt olika uppgifter utan att de gemensamma nämnarna försvinner. Inget lätt jobb.”

Min favoritpostning denna vecka är signerad Anders Mildner som talar om utvecklingen inom fri kultur- och kunskapsdelning. Veckans mest missvisande finns paradoxalt nog på samma webbplats: Ipred fick fler att lyssna legalt. Bara att läsa kommentarerna.

Spotify drar in stora pengar. Men når de fram till artisterna? Mellanhandsproblematiken lever fortfarande.

Åsikterna om Facebook-filmen “The social network” går isär. Disney och Sony bjöd in medlemmarna i communityt PR of Sweden till en förhandsvisning och givetvis var jag där. Jag gillade filmen – manuset var härligt Aaron Sorkin-dramatiskt, huvudrollsinnehavaren var oerhört trovärdig och entreprenörssagan var rock ‘n roll. Men visst var denrejält “hollywoodiserad” och visst fanns det säkert både underdrifter och överdrifter. Men oavsett cineastisk kvalitet – visst är sagen om Facebook ett stycke nutidshistoria?

Bloggstopp hos politikerna“: Ja, det är ju klart. De kommer säkert igång igen två månader innan nästa val…

Port Freedom:

“Det känns som en fånig självklarhet att säga att man inte skall döma andra efter sina egna vanor, men i ruset kring nätets nya möjligheter tycker jag att många hamnar i just den fällan. Att möjligheterna att göra ett eget urval är större än någonsin betyder inte att alla har kapaciteten att göra det. Jag är en aptråkig realist och tror vi har större möjligheter att skapa bra tjänster och affärer om vi försöker se verkligheten och människorna som de är.”

Grattis till Bisonblog som fyller sex! Där har vi en blogg som verkligen varit med i utvecklingen. Vi hoppas på sex år till där Fredrik Wass fortsätter att våga gå mot strömmen där det behövs.

The Brand-Man listar höstens höjdare.

Borgmästare i rymden? Kul Foursquare-grej:

Henriette Weber:

“What’s really important for me to state is that I believe that social media, generally speaking, can do one thing for you only: get you closer to the people who are in your surroundings. What I think is much more important than the media itself is the creativity that is so much needed in our actions, to be able to exist as companies in this space. We need to get with it and start relating to people. We need to throw away those fancy designed tabs on company’s Facebook pages that tells people to go to a website and sign up for a newsletter. It’s not the right place to do that. Social media is for being social with the people around you and not for billboards that tells you to do something else.”

Varför är inte Julian Assange död, förresten?

En Iphone-tjuv togs efter nio minuter. Där ser man. Det firar vi med en låt:


24
Oct 10

Veckan som gick – vecka 42

Natten mot lördag svensk tid släppte Wikileaks sin hittills största samling dokument, denna gång handlingar som avslöjar hittills okänd info om bland annat antalet civila dödsoffer i Irak-kriget. Rapport hade som enda svenska medieföretag (och flera utländska) fått förhandskika på dokumenten och spottade under sen kväll ut text efter text, som också puffades för på Twitter:

Publiceringarna har liksom vid tidigare läckor mötts av kritik, Morgan Olofsson och Eva Landahl på SVT skriver här om sitt beslut att publicera.

Personligen anser jag att det vore grovt tjänstefel att ha tillgång till dylik information utan att använda den, självklart med sedvanlig hänsyn till personer och inte utan källkritisk granskning. Inte minst med tanke på Pentagons försök att stoppa publiceringarna. En av slitvargarna bakom SVT:s publiceringar är Helena Bengtsson, databasredaktör på SVT som också hade en viktig roll för Valpejl.
Fler redaktioner borde ha en riktig databasgrävare, och inte minst använda sig av möjligheten att låta utomstående personer kika på handlingar av olika slag för att finna nyheter.
Det här är ett litet sidospår, men intressant – hade Wikileaks kunnat stoppa terrorattacken den 11 september?

Wikileaks frontfigur Julian Assange fick tidigare i veckan avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd i Sverige. Skälen till avslaget äro höljda i dunkel. Möjligen kan det ha med våldtäktsanklagelserna att göra, en fråga som Assange ogärna talar om och som fick honom att lämna en intervju med CNN. Jag finner det oerhört tråkigt att Assange kommit att personifiera Wikileaks utifrån det faktum att han tycks ha problem med att leva som han lär. Utifrån Wikileaksprincipen borde han inte ha något att invända mot offentliggörandet av våldtäktsanklagelserna, och han borde definitivt inte pressa intervjuare om vem som lämnat uppgifter om tvister inom Wikileaks organisation.
Han ska också i veckan ha gått till attack mot magasinet Wired som enligt Assange inte är att lita på.

Samtidigt som debatten om kriget i Afghanistan är mer intensiv än någonsin i Sverige meddelas att Aftonbladets krigsreporter Johanne Hildebrandt slutar. Beskedet kommer lägligt strax efter att denna artikel av Dilsa Demirbag-Sten som hävdar att Hildebrandt censureras av Aftonbladet, något som Jan Helin dementerar.
Samtidigt konstaterar Expressens Thomas Mattsson att svenska medier överlag är alltför dåliga på att bevaka vad som händer i Afghanistan, och utifrån det känns det ännu märkligare att Hildebrandt slutar. Eller har hon en plan B, kommer hon att skriva för någon annan? Jag hoppas det. Beslutet om att lämna bladet tycks hon ha fattat redan i somras.

Med redan undermålig rapportering är det anmärkningsvärt att de reportrar som finns på plats inte släpps in. Eller om det bara var ett missförstånd

Det är för övrigt intressant att Demirbag-Stens kritik kommer strax efter att Unni Drougge släppt boken Bluffen, som är inne lite på samma sak, och även hon kängar Guillou och hans makt. Förvånande tycker jag att den inte genererat mer debatt i medierna. Aftonbladet har exempelvis inte skrivit en rad om boken. (åtminstone inte vad jag kan finna när jag söker på aftonbladet.se)

Sverigedemokraterna får en egen dag i Almedalen nästa år. Enligt somliga kommer alla att åka hem innan de får komma till tals. Jag är också nyfiken på vad Axel Andén tycker om det utifrån den här texten om journalistikens värdegrund. Läs också denna text på temat.
Om du inte läst Gellert Tamas Lasermannen är det hög tid att göra det. Inte minst nu när vi har [minst] en person lös som skjuter i Malmö. Parallellerna är onekligen svåra att helt bortse ifrån.
Somliga förutsåg detta redan då valresultatet stod klart.
Mattsson om bevakningen av “Lasermannen”. Också i Dagens Media.

En tidning som tar ställning, om inte mot något så för något, är Sydsvenskan med kampanjen “Vi älskar Malmö”.
Läs gärna också Mona Masris krönika relaterad till diskussionen om Malmö just nu.

Och så några kortisar:
Självmordet som direktsändes förra veckan har fortsatt att diskuteras, här har Ludmilla vars dotter tog sitt liv endast 14 år gammal skrivit en text om hur man kan hantera en självmordsbenägen person. Att lägga till allmänbildningen, tycker jag.
Urspårat.se. Sajten för dig som fått nog av alla problem som drabbar SJ-resenärer.
Kanske lite off topic för SSBD, men den här sågningen av Idol är för underbar för att jag ska undanhålla er den.
Det talas en del om Bubblan. Det finns många bubblor. Välkommen in i en annan värld. (Jag gissar åtminstone att det är en annan värld för de flesta av våra läsare.)
Lokaljournalistik när den är som bäst? Eller kanske inte…
Dags att söka stipendier från Publicistklubben.
Lärare kräver att meddelarfriheten ska gälla även för friskolor.
Att använda Facebook för kommunikation under universitetsstudier är något jag varmt rekommenderar. Påminner lite om detta offentliga tentaplugg, som enligt studenterna var till stor hjälp på mer än ett sätt.
Jag är inte alls orolig för att årets studenter ska kugga de här tio punkterna på vad en journalist bör kunna år 2010.
Ungarna använder internet. Men jag trodde nästan att det skulle vara fler.
Bloggläsandet ökar också, men jag vill ifrågasätta statistiken utifrån det faktum att jag tror många läser bloggar utan att vara medvetna om att det är just en blogg de läser. Bloggarna är så integrerade i övriga nätet, på nyhetssajter, länkar via Facebook och Twitter och jag tror att många läsare inte skiljer på en bloggtext eller annan text på nätet. Det finns så många som knappt vet skillnaden mellan en annons och en artikel i tidningen, så hur då skilja på vad som är vad av utbudet på nätet?
Anton Johansson, har galet många järn i elden. Twinglys språkrör startar Headler.se för försäljning av hörlurar.
The Pirate Bay låg nere i femton timmar. (Rättegången i hovrätten avslutades också, dom väntas i november.)
TV4 Nyheterna bemöter kritiken mot granskningen av vården av utrikesminister Anna Lindh.
Det här är otroligt intressant. Sveriges Radio delar med sig av sin framtidsutredning, och just detta om hur auktoriteter försvagas är en av mina hjärtefrågor när jag är ute och talar om förändringar i medielandskapet.
Per-Ola Mjömark börjar som webbredaktör på just Sveriges Radio.
Google Teve - nästa stora grej?
Second Opinion har granskat TT och räknat fel i deras texter. Enligt Jesper Strömbäck går det dock inte att dra några generella slutsatser av undersökningen. Läs mer om undersökningen på Newsmill.
Minns ni GateGate, då Jesper Nilsson ofredades av poliser i tunnelbanan då han fotograferade? Poliserna åtalas nu.
Yttrandefrihetskommitén har presenterat tre modeller för ny yttradefrihetssgrundlag anpassad efter det nya medielandskapet. Lambertz menar att det är osäkert om det går att lagstifta helt teknikoberoende. Jag är rätt less på att ja tyvärr inte hinner vara med på ett möte nu på onsdag för att diskutera modellerna och framtiden, då just yttrandefrihet och tryckfrihet är två frågor som jag brinner för.

I helgen har WordCamp Stockholm pågått på Tekniska muséet. Med början lördag förmiddag och sedan hackande hela natten och avslutning söndag har närmare ett par hundra wordpressnördar träffats och pratat wordpress, och även trasat sönder Jardenberg.se som håller på att få en helt ny form.
Läs gärna Emanuel Karlstens korta text om att förstå den sociala tekniken. Jocke skriver också mer om open source och samarbete.
David Hall bloggar om campet, liksom Nikke Lindqvist.

Några branschnotiser så:
Nya tidningen Feministiskt Perspektiv gör succé redan i starten.
Claes de Faire återvänder till tidningen Resumé, denna gång som redaktionschef.
Metro vänder från förlust till vinst.
Mediakompetens närmar sig en lösning och tror att max tio sägs upp.
Valet hade stor positiv påverkan på medieinvesteringarna.
Ystads Allehandas journalister ger sig inte när det gäller kravet på egen chefredaktör.
Eric Sundström blir ny chefredaktör på Dagens Arena när Nisha Besara går på föräldraledighet.
Gunnar Svensson blir ny chefredaktör på Sydöstran.
Tidskriftsgalan har ägt rum, alla vinnarna finner du här. Själv satt jag i juryn för Årets digitala tidskrift, ett pris som gick till Dagens Media. Emanuel Karlsten bloggar och tycker att det var rättvist. Sen är det alltid kul att i efterhand läsa vad som sagts i förväg om vem som borde vinna.

Om vindsvåningen stod för förra förra veckans metadebatt och oförtjänta uppståndelse så var Kleerups trötthet i morgonsoffan denna veckas mest obegripliga nyhet. Kleerup själv försvarar sig mot anklagelser om drogpåverkan. Det skulle kunna vara så att mina förväntningar på Kleerups agerande i programmet var så uppskruvade att det är därför jag när jag väl såg det reagerade med en axelryckning. Möjligen är jag lite, men väldigt lite, indignerad över beslutet att inte lägga ut klippet på TV4play. Se och döm själva, är denne man för trött/påverkad/flummig för att visas i teve? (Nunstedt skriver det bra – varför i hela världen ber TV4 om ursäkt för Kleerups uppförande? Han var inte otrevlig eller provocerande på minsta lilla vis…)

En stor händelse i Sociala Medie-bubblan var premiären av The Social Network, filmen om Facebook. Jag hade hoppats kunna skriva en egen recension men fick inte till det tidsmässigt och har alltså inte ens sett filmen.

Svenska Dagbladet recenserar, liksom Moviezine, Metro och Kulturbloggen.
Huvudpersonen själv, Zuckerberg, gillar inte filmen, men är tydligen imponerad över hur väl de lyckats med detaljerna.
I samband med filmsläppet skrivs mer än någonsin om Facebook och sociala medier.

Läsvärt om sociala medier i allmänhet och Facebook i synnerhet:
Hur mycket är Facebook egentligen värt?
Du är dina sociala nätverk.
Facebook stämmer spammare.
Trams på Facebook värdefullt.
Stort intresse av varumärken i sociala medier.
Nu forskar vi om sociala medier.
What a Facebook News portal will mean for publishers.
Tacka eliten för Facebook.
Alla finns på Facebook.
Sociala medier viktiga för lokalpolitiker.
Twitter makes me like people I never have met, Facebook makes me hate people I know in real life.
Facebook apps leaking details to advertisers.
Gudrun Sjödén går hem på nätet.
Kina – genom Facebook från husarresten.

I Sverige har vi kanske ingen Zuckerberg – än – men vi har Blondinbella. Förutom att hon är företagsmagnat är hon också populär som privatperson, och över 1500 kommentarer till inlägget där hon berättar att hon brutit upp från pojkvännen säger kanske något om engagemanget i hennes person.

Washington Post säger åt sina journalister att inte gå i polemik med läsare på Twitter. Jag skriver under på vad Roy Greenslade tycker om det hela:

“Journalism is surely about engagement with readers. In this digital age, debate is easier than ever before. To ban journalists from entering into discussion with critics is a denial of freedom for both journalists and citizens.”

The Guardian har också delat ut riktlinjer till sina medarbetare – som jag rekommenderar er att ta del av och möjligen apa efter.

Antalet svenskar på Twitter är en fråga som ständigt kommer upp, och ingen har något riktigt svar. Det finns helt enkelt inget bra sätt att räkna. Att de här siffrorna i Dagens Media är långt ifrån överensstämmande med verkligheten tycks åtminstone alla Twitterkännare i Sverige vara överens om. Hans Kullin reder ut det hela.

Svenska Dagbladet jobbar med redesign. Bland annat tittar man på klickstatistik.
Apropå Svenska Dagbladet – för den som följer Martin Jönsson på Twitter kommer det knappast som en överraskning att han är minst sagt irriterad över TV4:s underlåtenhet att credda SvD när de snor deras egna nyheter.

På onsdag är det dagen då vi uppmanas att bära lila för att säga en självklarhet. Detta kan du göra för att sprida ordet. Här finns tips inför klädvalet. Hänger du inte med i svängarna, förstår du inte varför det kan ha betydelse att just du bär något lila på onsdag? Läs Elin Grelsson. Sen letar du fram en lila scarf eller något och anmäler ditt feltagande på Facebook.

Den här texten kanske inte platsar här. Men jag ber dig att läsa, även om du inte klickat på en enda länk hittills i den här texten. Plötsligt händer det. En stark text om ett möte mellan två personer.

Och så avslutar vi med lite humor. Det här är riktigt riktigt roligt.

Kanske börjar vi bli lite trötta på Undergången och Hitler i bunkern, men denna är nog den hittills roligaste jag sett. Gissar att den har ett extra värde för folk i tidningsbranschen, och kanske allra mest för den som jobbar eller någon gång har jobbat på DN, eller med Gunilla Herlitz:

Och jo. Jag är ju en stolt medlem av Morris Motorcycles. Det började med en tweet och idag erövrades en fantastisk sjätteplats i VM i Albacete.
Allt är möjligt.


Flattr this


17
Oct 10

Veckan som gick – Vecka 41

Ond bråd död, vad sägs om den inledningen av veckans brev?

Vi sörjer nog alla den unge man som dödades i strid under sluttampen av sin FN-tjänstgöring i Afghanistan. Inte så mycket att kommentera vad gäller den initiala medievinkeln – ett stort genomslag måste vara motiverat. Däremot blir det – ur ett medialt perspektiv – intressant blir att följa hur Försvarsmakten kommer att spinna det inträffade:

Det är världens äldsta spinn att säga att krigets förluster motiverar större militära insatser. Det är en märklig logik, om man tänker efter lite. Vi får se hur de officiella kommentarerna går. Troligen något i stil med att “detta får oss inte att avvika från vår linje”.

Den stora mediesnackisen har dock varit självmordet som direktsändes på Flashback. En person hetsades att ta livet av sig framför webbkameran. Sjukt, men jag hoppas att alla är överens om att informationsteknologin inte bär någon skuld i detta. Mobbmentaliteten är lika gammal som mänskligheten själv och bara för att det här blev synligt ska vi inte luras att tro att självmord är ett nytt fenomen. Webben synliggör otäckheterna och tvingar oss att se grundproblematiken i vitögat.

Vi måste komma ihåg att webben också räddar liv. Och att läsa Flashback som just Flashback.

Strongt att Jan Helin tar den här kommentarsväxlingen.

Några som undvek döden var ju de instängda chilenska gruvarbetarna. I slutändan en mediesnackis världen över med en hel del positiva efterföljder för de inblandade. Men vi får ta det försiktigt när vi raljerar över de positiva effekterna, som en webbkommentar ger uttryck för:

“Visst låter det som ett enkelt val att sitta fast i en gruva under några månader om man blev rik på det. Men om förutsättningarna var desamma och man endast lovades en 5% chans att räddas innan man svalt till döds skulle nog de flesta backa ur. Stämningen lär inte heller varit så mysig som det ges sken av. Vi får väl se när de riktiga berättelserna kommer.”

Sofia Mirjamsdotter var med i Uppdrag Granskning och kommenterar här en del av det som klipptes bort.

Mediehusen kämpar med intäkterna i vanlig ordning, men mediekonsumtionen ökar, liksom behovet av att få rätt information i rätt tid – på individnivå. Samtidigt ser vi hur video blir allt viktigare på webben – det är nog knappast en slump att Youtube är världens näst största sökmotor. Ur det perspektivet är det intressant att se att UNT anställer 11 journalister med ambitionen att bli ett lokalt CNN. Värt att hålla ögonen på detta – kommer fler lokaltidningar att satsa på lokal-tv? Och hur kommer webben in?

Jag tycker mig ändå se att många redaktioner har positiva saker att rapportera. Expressen blåser på om sig själva på ett helt mittuppslag, till exempel. Men är allmänintresset stort nog att det motiverar ett helt uppslag? Jag ställer frågan utan ifrågasättande underton – jag kan mycket väl tänka mig att läsarna blir lojalare om de känner att de inte är ensamma om att gilla tidningen.

Apropå: The top 25 US newspapers by website traffic

Ett dygn med nya TV4 Play.

Wikileaks får sina finanser blockerade.

Blågult – en farlig produkt.

Joakim Jardenberg tipsar om att de bästa strategierna för sociala medier kan kokas ned till en one-liner:

“We strive to incorporate online and social media channels into all [our] everyday operations.”

Mikael Pawlo med 20 tankar för entreprenörer.

Vad säljer i bokbranschen? Faktakalendern går bra. Är det ett resultat av att vårt traditionella läsande blir mer bite-sized?

Mona Sahlin kritiserar Per Schlingmanns nya roll som regeringens nye PR-spinndoktor, men Sylvia Nylin ställer sig frågan om hon inte borde fokuserat sig på att behålla varumärket Tomas Bodström. Jag håller med om att Bodström är en god kommunikatör (om än inte världens bästa författare) och en effektiv politiker (till alla oss nätälskande frihetsivrares stora förtret). Wordcrap tycker att Thomas Bodström är löjlig när han gnäller i Aftonbladet.

Som PR-konsult och kommunikationsrådgivare föraktar jag förstås alla försök att förringa och demonisera PR-funktionen. Fasiken, det är väl bara bra ur demokratiskt perspektiv med en regering som satsar på att kommunicera väl?

Opassande-Emma ställer sig frågan om vad de politiska bloggarna egentligen tillför.

En ståuppare kör en show som heter “En negers uppväxt” vilket väcker reaktioner. Jösses, vad vi är politiskt korrekta i Landet Falukorv… Apropå att inte vara politiskt korrekt så har Alex Schulman bestämt sig för att börja blogga igen. Skräll? Knappast, men säkert värt att hålla ett öga på.

Unga journalister mår dåligt.

Quickresponse heter en mediekritiksajt som granskar invandrarfrågor i nyhetsmedierna. En sorts nischad Second Opinion. Behöver Second Opinion skapa nischade satelliter eller rent av tidsbestämda campaign editions av sin sajt för att behålla sin ställning? PON-fällda artiklar lever förresten kvar på nätet, rapporterar Second Opinion.

Kreativitetsforskaren Evelina Wahlqvist har blivit utnämnd till Årets kommunikatör av Marknadsföreningen i Göteborg.

Själv sitter jag just nu på TV4Nyheterna Stockholms lokalredaktion och skriver veckobrevet eftersom jag håller fästmön @JournalistLisah sällskap medan hon förbereder uppföljningen på hennes uppmärksammade scoop om att bromsarna på SL-tågen inte fungerar som de ska. SSBD:aren Per-Ola Mjömark glider förbi och delar det underbara uttrycket “Printosaurus Rex”. Och nej, jag tänker inte avslöja vem vi talade om…

Trams på Facebook är viktigare än i vi tror. Så det så.

5 tips på hur du bäst annonserar i Ipad.

Intressant kommentarsväxling om Loopia mellan Jonathan Sulo och Daniel Norman.

Spännande diskussion om namnpublicering av en fotbollsspelare via Thomas Mattsson.

Joakim Jardenberg ger svar på tal när Dagens Media ställer frågor.

Själv har jag skrivit en bloggpost om 10 saker företagsbloggar kan lära från PR-fenomenet Blondinbella som uppmärksammades av Isabella Löwengrip själv.

Apropå PR-fenomen – vill du bli en rockstar på den sociala webben? Peter Rosdahl har tipsenFör varför inte? Allt fler läser bloggar.

Den bostadsporriga och överraskande DN-artikeln (intressant med nästan lika många blogglänkar som kommentarer) har vi ju alla skrattat åt ett par gånger redan. Nedan en högläsning om Sveriges mest kända vindsvåning:

Stadsmissionen spoofar DN-artikeln Vindsvåning är ett sätt att leva. Smart och effektfullt, hittad via Inte igen.

Eller är det undervattenshus som gäller?

Keanu Reeves har i alla fall sett lite ledsen ut på sistone. Det har många tagit fasta på i en märklig internet meme som fått bra fart:


10
Oct 10

Veckan som gick – vecka 40

Den här veckan har jag först krånglat med ett ickefungerande bredband och senare varit ovanligt analog, varför jag kan ha missat viktiga händelser på nätet – i så fall – tipsa gärna om mer läsning i kommentarerna!

Jag börjar med att gratulera alla vinnareÅrets Dagstidning som gick av stapeln på Berns i torsdags. Vinnarintervju med Svenska Dagbladet som vann helhetspriset finns här. Fler vinnare intervjuas här och här. Den största skrällen var när jag själv meddelade att Nyheter24 vunnit pris i kategorin digitala medier. Genast började utnämningen kritiseras på Twitter, och Medievärlden tyckte att det var på sin plats att intervjua ett par av jurymedlemmarna om valet. Som medlem i juryn kan jag försvara beslutet vilken dag som helst, och motiveringen vi skrev i nomineringarna räcker:

“En hypermodern nyhetssajt som saknar släktskap med allt som ges ut på papper, förstår vilka röster en ung publik vill höra och lyckas med tvåvägskommunikationen. Nyheter24 vinner inga journalistpriser, men har knäckt koden för hur man gör dagstidning för unga.”

Chefredaktören för Nyheter24, Aaron Israelsson, bloggar om vinsten och kommenterar kritiken. Mattias Pehrsson från favorittippade Sydsvenskan bloggade sin besvikelse.
Läs mer om Årets Dagstidning på Medievärldens temasajt.

Samma kväll delades också Svenska Designpriset ut, och även här lyckades Svenska Dagbladet kamma hem vinsten.

Många priser är det. Om ett par veckor delas Tidskriftspriset ut och där är bland andra Axel Andén nominerad till Årets genombrott. Jag håller tummarna. Själv sitter jag i juryn för Årets digitala tidskrift, där de nominerade är Driva-eget.se, Dagensmedia.se och Makthavare.se.

Förutom alla tidningspriser som delas ut har även nobelpristagaren i litteratur avslöjats.
Då jag befann mig på TU:s branschdagar på väg att gå på scen för att tala om lokaljournlistik och sociala medier hängde jag inte riktigt med i hur bevakningen sköttes i medierna, däremot snappade jag upp att DN.se låg nere. Enligt Björn Hedensjö den värsta kraschen han varit med om. Som jag uppfattade det kom inte sajten upp förrän framåt kvällen, och till en början med gamla nyheter då det inte fungerade att uppdatera. Hedensjö ber läsarna om ursäkt. Att Polopoly låg bakom känns inte som någon större överraskning…
Mario Vargas Llosa klättrade för övrigt snabbt upp i toppen på trending topics på Twitter, något som kanske säger en del om vilka som hänger där. Kanske andra än de som kommenterar på Aftonbladet.se…

Inte bara litteraturpriset har avslöjats i veckan, och Svenska Dagbladet var först med att avslöja pristagaren i medicin. Något som väckt ont blod hos några av läsarna. (läs gärna kommentarerna till det här inlägget av Martin Jönsson) Andreas Ekström har en intressant teori om varför. Läs också gärna Martin Jönsson om att berätta sådant som läsarna inte redan vet.

Fredspriset går till yttrandefrihetskämpen Liu Xiaobo.

En av veckans snackisar på Twitter har varit Karin Hübinette, som fick lämna Agenda och Aktuellt då hennes syster Hillevi Engström blev ny minister i regeringen.
Ett beslut som kritiseras på bred front. Kollegan K-G Bergström kallar det för ett straff, statsvetaren Ulf Bjereld jämför med Thomas Bodströms syster Cecilia Bodström som hade höga positioner inom Sveriges Radio samtidigt som hennes bror var minister. Staffan Dopping skriver bra och tar även upp det obestridliga faktum att ju längre en journalist arbetar och verkar i Sverige desto fler bekanta får den bland personer i maktpositioner.
Karin Hübinette själv säger att hon skulle ha fattat samma beslut om hon varit sin chef. Chefen, Eva Landahl, förklarar att det skulle varit ogörligt att ha en ständig ersättare för Hübinette för de gånger hennes syster skulle tänkas medverka i programmet. Något som enligt Dagens Media kommer att ske redan ikväll.
Hennes efterträdare i Agenda blir Marianne Rundström.

En annan snackis har varit just Thomas Bodström, som PO-anmäler Expressen. Själv håller jag nog faktiskt med Jocke Jardenberg som skriver att Bodström framstår som värsta rättshaveristen. Läs hans blogg och döm själva.
Men fenomenet är intressant. Personer som tidigare varit utlämnade till det tidningarna skriver kan ge sin egen version, på gott och ont. Ett annat exempel, i min mening vitt skilt från Bodströms, är Mårten Schultz som här bloggar om en missförstådd debattartikel och utvecklar sitt resonemang.

Emanuel Karlsten har kritiserats för att twittra med hashtagen #spectrial under rättegången mot The Pirate Bay i hovrätten, här förklarar han varför det är en förutsättning för journalistisk bevakning:

“Under rättegången twittrar också jag och Sunde med varandra. En journalist och en dömd twittrar under pågående hovrättsförhandlingar. Konstigt? Nej, snarare en ny förutsättning för journalistisk bevakning.
Sunde påstår på Twitter under förhandlingar att målsägande Henrik Pontén nickar till. Jag tittar upp, ser Pontén vaken, dementerar på Twitter.
Ett rykte sprids på Twitter att Neij uppgav sin IP-adress när hans adress efterfrågades. Neij dementerar i paus. Jag twittrar dementi.
Sunde twittrar ett “jag ser er, tack”. Twitterfråga senare förklarar han att det handlar om Piratpartiets aktivister i lokalen.
Allt hela tiden med taggen #spectrial, vilket jag kommenterade i fredags:
“Är det partiskt att använda en tagg som på ettsätt målar upp en rättegång som ett spektakel? “#spectrial” För migstår det ganska klart: Medier kan inte styra vad som blir den mestanvända taggen på Twitter. Använder 95 procent “#tontfestival” omMelodifestivalen får vi tagga så för att nå ut och in i det samtaletsom pågår kring programmet.
En ny förutsättning, igen.”

IDG ska ge ut en papperstidning om Facebook. Ska bli väldigt intressant att se hur det går. Med tanke på hur stort Facebook är, och vilka möjligheter som finns där för alla från privatpersoner till företag och organisationer tror jag inte att idén är så dum, faktiskt.
Facebook har för övrigt släppt nya funktioner som blivit rätt omtalade i veckan. Det handlar främst om nya möjligheter för Facebook-grupper, både vad gäller sekretess och användningsområden.
Här finns en bra genomgång av de nya grupperna och hur de kan användas. En text som jag tror skulle rönt stort intresse även i en tryckt tidning. Här finner du en rejäl genomgång på engelska.
Det är inte bara Facebookgrupperna som förnyatss, Fredric Kjellberg beskriver tydligt hur man får bättre koll på om obehöriga försöker ta sig in i ens konto.

Den första gruppen jag blev tillagd i var gruppen Bubblan, som samlar folk som hängde på Jaiku. Bland dem Karin Adelsköld, som här berättar vad Bubblan betyder, vilken funktion den har.

Också Twitter förnyar sig. Igår fick jag äntligen “nya Twitter”. Jag har inga direkta anmärkningar, visst är det på många sätt en förbättring, men jag saknar fortfarande en del elementära funktioner, som att kunna se hela trådade konversationer och kommentera/redigera retweets.
Nanok tipsar i Journalisten om Twitterfall som sökverktyg för journalister. Jag har inte testat själv.

Apropå Twitterdet här tycker jag var riktigt smart av Expressen och Emanuel Karlsten. Han har alltså registrerat Twitter-konton till alla ministrar i nya regeringen och uppmanar dem att höra av sig för att få tillgång till sitt konto, gärna med ett löfte om att börja twittra. Enligt uppgift har hittills en minister hört av sig.
Själv har jag uttalat mig i Aftonbladet och upprepat det som tydligen inte kan upprepas alltför många gånger – publicera ingenting på nätet som du inte kan stå för oavsett vem som råkar läsa/titta/lyssna. Jag tycker det är läge att uppmärksamma en gammal text som är lika aktuell idag, och troligen också om fem år. Tio saker som mormor kan lära dig om sociala medier.

Alldeles nyligen avfärdades sociala medier av väldigt många som pladder och trams. Idag är motståndet inte lika hårt, och alltfler ser möjligheterna med nätet. Det här, om Polisen på Facebook, tycker jag är ett intressant exempel. Att sociala medier är väldigt brett och har oräkneliga användningsområden blir tydligt när vi går från polisen till H&M som använder Foursquare för att locka kunder. (Tipstack @mbjork)
I modeindustrin har bloggarna fått en maktposition att räkna med.
Ibland när jag föreläser får jag kritik för att jag är för positiv. Att jag talar för lite om baksidorna och problemen med sociala medier. Kristina Alexandersson skriver väldigt bra om varför hon ogärna pratar om problem:

“Jag vill inte prata om avigsidor för jag ser utmaningar. Tekniken skapar situationer som vi måste möta och hantera. Det är svårt, det är stort. Jag tror inte på att stänga ute eller förbjuda. Jag tror på att möta, pröva, samtala och försöka. Jag tror på dialog, jag tror på att vi måste försöka möta de utmaningar som kommer med tekniken, genom att använda tekniken.

Jag har under stora delar av min lärarkarriär BARA sett hindren och låtit dem begränsa mig. Låtit det som jag trott varit avigsidorna begränsa mig. Det har gjort det lätt att avfärda, lätt att slå ifrån sig teknik. Att inte möta, inte pröva och inte försöka.

Jag vill få lärare, bibliotekarier de som arbetar i skolan att se möjligheter, att pröva, att våga och jag vill visa på de möjligheter som de digitala verktygen ger, för ingen berättade om dem för mig. Visst finns utmaningar, massor och jag har stött på en hel del, jag har gjort fel, jag har misslyckats, och jag berättar gärna om det, men när jag ges tillfället att få berätta om möjligheter så vill jag göra det, och få andra att se dem, för jag tror inte att Du vågar om jag belyser problemen.”

Hans Kullin har plockat ut viktiga siffror från Internetbarometern 2009 som visar att sociala medier är lika stora som traditionella på nätet.

Det här var något av det dummaste jag sett på länge. Att utlysa en Twitter och Facebookfri dag för att uppmärksamma personer med autism. Dumt utifrån att internet och sociala medier kommit att göra många autister mindre handikappade, nätet är ett utmärkt verktyg för just asociala autistiska personer att faktiskt kunna vara och lära sig att vara sociala. Uppmärksamma gärna autism, men det måste finnas bättre sätt att göra det på.

Fokus och Filter ökar stort. Räckvidden har ökat med över 60 procent för båda tidningar sedan ifjol. Jag tror att det är dylika produkter man kommer att kunna ta betalt för i framtiden. Granskande, grävande, fördjupande journalistik, snyggt paketerad och med nya fräscha vinklar och egna nyheter. (Fokus och Filter är för övrigt de enda papperstidningar jag prenumererar på nu för tiden, även om jag oftast läser Fokus på nätet.)
Sju av tio kan visst tänka sig att betala för innehåll på nätet. Det låter ju bra. Frågan är då varför så få i praktiken betalar? Är innehållet för dåligt? Eller är det så att det finns så stort utbud av gratis att det blir onödigt att läsa just de artiklar man måste betala för? Framförallt måste de som vill ta betalt för innehåll tänka några extra varv kring länkekonomin. Att plötsligt klippa av länkkedjan och möjligheterna att dela tror jag är en dålig affär, i längden. Däremot tror jag att det går att dra in pengar på annonsering på nätet, precis som på papper.
Något relaterat: Reklam i sociala medier ska granskas hårdare.

Så några snabbisar:
Kullin tipsar med anledningen av datumet – 101010.
Gapet mellan DN och SvD minskar.
Liksom det mellan Aftonbladet och Expressen.
Ebba von Sydow ska vara med i årets upplaga av På Spåret.
Samma von Sydow får nytt program i SVT.
DN ska redesigna – papperstidningen.
Anna-Karin Hatt är ny IT-minister.
Lena Adelsohn Liljeroth sitter kvar som kulturminister.
Per Schlingmann får rollen som PR-ansvarig för regeringen.
Sverige är världens femte mest kreativa land.
Spotify gör det möjligt att skriva meddelanden.
Ny favorit i min RSS är UD-bloggen. Här ett utmärkt exempel på varför.
En annan favorit är Anders Gustafssons utrikesblogg på Dagen.se. Här om religion och journalistik.
52 sätt att säga nej. Skrämmande, utmanande, uppvaknande?
Missa inte heller Fredrik Strömbergs länksamlingar.
Uppdragsmedia/TT lanserar Publish, med tidning (där jag medverkar) och ny blogg.
I morgon hålls eftervalsdebatt på PK Stockholm, och alla riksdagspartier kommer att vara representerade.
Stampen jobbar med ny affärsmodell.
Unga föredrar kanal 5.
Är alla medier sociala?
Tryckfrihet ställs mot yttrandefrihet.
Studenterna på journalistutbildningen gör teve av tentaplugget, och får hjälp av tittarna.
Sex relevanta tips för dig som vill marknadsföra dig på Youtube.
Dags att nominera till Stora Kulturbloggpriset.
Det här är en intressant text om akademiskt bloggande.

Vill du sponsra SSBD? Läs mer här.

Sist denna vecka kan jag inte låta bli att ge er denna fantastiska artikel från DN. Fredrik Wass kommenterar här. Och Prankmonkey gör en helt annan sorts analys. Också Svenskbladet skriver. Personligen har jag otroligt svårt att hålla mig för skratt. Bara det.


Flattr this


6
Oct 10

Veckan som gick – vecka 39

Ett försenat veckobrev denna vecka; jag ber så hemskt mycket om ursäkt för det. Allas våra liv går nog i vågor och just för tillfället händer mycket nytt på min kant. Så här kommer ett något förkortat veckobrev! /Jerry

Vi börjar med veckans klokaste, Mårten Schultz:

“Upphovsrätten vilar inte på samma moraliska grundvalar som äganderätten. Äganderätten hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna, som yttrandefriheten. Skyddet för sådana rättigheter anses självklart för att ett samhälle ska vara civiliserat. Men upphovsrätten är en annan form av rättighet. Det finns inget egenvärde i att skydda upphovsrätter, till skillnad från mänskliga rättigheter. Dess legitimitet står och faller med dess instrumentella värde: Upphovsrätten förtjänar att försvaras i den utsträckning de främjar de målsättningar som vi vill eller tror att dessa rättigheter kan främja, ökad kreativitet eller samhällsnytta.”

Noterar att Meter söker en cancerpatient till en produktion. Gärna framgångrik kvinna med modellkarriär. Osnyggt. Fast samtidigt, är vi inte alla skyldiga till hur medielogiken fungerar? Ibland när jag ser avarter som de där Tylösandskungarna så brukar jag påminna mig om att vi har det medieutbud vi förtjänar…

Comviqs “mobbningsfilm” fälls. Det här är ytterligare en sådan där grej – visst, filmen är tacky. Men är den “extra” uppmärksamheten verkligen dålig för försäljningen?

Som PR-kille tycker jag att det är en stor nyhet att Per Schlingmann avgår. I vår värld är hans jobb ett av de coolaste. Och jag tror att de flesta oavsett partitillhörighet ger honom MVG för ett väl utfört arbete. Jag ligger lite efter i mina flöden – någon som vet var han tar vägen? Och vem ersätter?

Spännande artikel i The Guardian om lokalmediernas framtid. Nyheter är som bäst när de är nära, tycker jag. Dessutom tror jag att det nya meielandskapet öppnar för “lokalare” annonsintäkter. Skickar en varm tanke till alla kämpande lokaljournalister!

En iransk bloggare får 19 års fängelse.

Noterar att Medierna P1 lägger ut material på Soundcloud, här en intervju om Sverigedemokraterna. Smart, det gör det lättare att dela – och hitta!

Apropå Sverigedemokraterna så har Jonas Hinnfors och Andrea Spehar skrivit en debattartikel som manar till eftertanke.

Kort reflektion från Axel Andén, men vilken underbar rubrik; Falska leenden fungerar inte i sociala medier.

Joakim Jardenberg kommenterar hur innovativa medierna varit under valrörelsen. Snyggt av ovan nämnda Axel Andén att följa upp i kommentarerna.

Kent Asp tycker inte att medierna var partiska i valrörelsen.

Inget världsomvälvande, men en intressant reflektion från Anders Mildner om att som opartiskt medium använda partiska hashtaggar på Twitter.

Martin Palacios tipsar om hur man skriver världens bästa säljmejl.

Hur behandlar SVT sin inhyrda personal? Lina Lindahl samlar länkar bra.

Per Strömbäck menar att nätanarkismen nått vägs ände. Henrik Alexandersson kontrar med att ryktet om piratrörelsens död är överdrivet. Axel Andén (mycket med Axel i mina flöden denna vecka!) skriver tydligt på ämnet. Klart torde ändå vara att piraterna inte direkt har medvind

Chris Anderson om framtiden för video, intressant för alla medieintresserade:

Apropå video så delar Emanuel Karlsten med sig av sina lärdomar från att sända live på webben.

Social filtrering på internet är en trend att hålla koll på. Länge har det varit medier om medier, internet om internet. Men nu börjar vi se fler ämnen, här till exempel en bra sammanställning av Johannes Sundlo om HR (human relations). Det blir en sorts crowd gatekeeping som kan komma att påverka våra bilder av världen rejält.

Mama blir först ut på Ipad.

Michael Jenselius tipsar om tjänster som överlistar nätcensuren.

Simon Vikström en bra utbildande ostning om sociala medier.

Mediashift skriver om hur Aftonbladet jobbar med sin affär på webben.

Självklart använder rekryteraren webben som ett verktyg för att kolla upp potentiella rekryter. Här några enkla tips att tänka på.

Jag har inte hunnit med i svängarna när det gäller Liberlademokraterna. Men det finns en sajt i alla fall. Det kan bli intressant, tror jag. De liberala krafterna har alltid varit en kraft att räkna med på webben. Liberati lägger i alla fall ner och satsar på Liberala nätverket.

TT borde redovisa sina källor, menar Hans Kullin.

Per Torberger tipsar om USA:s sämsta reklamfilmer. Njut!

Gert Frost slår ett slag för vänligheten på Twitter. Vi har väl inte glömt den? Och hur står det till med landsbygden?

Karin Hübinette får gå eftersom hennes syster fick en ministerpost. Vill vi verkligen vandra den här vägen fullt ut? Ska duktiga yrkesmänniskor tvingas bort från sina jobb på det här sättet? ALLA har anknytningar till NÅGOT; har inte webben lärt oss åtminstone detta? Att Karin Hübinette dessutom är en av de bästa på sitt jobb gör det hela bara mer befängt.

Jag menar, journalister röstar ju. Alltså har de en personlig preferens. Men ändå kräver vi av dem att de ska göra ett bra jobb. Sådan är verkligheten. Och tror någon på allvar att hon skulle kunna ge sin syster några fördelar utan att det granskas hårt, hårt, hårt. Här är Facebook-gruppen – jag har gått med.

Intressant om att blogga eller inte blogga.

Vi avslutar med en tanke från Johan Ronnestam. Livet består av små, små saker som vid första anblick kan tyckas meningslösa.

WORDS from Everynone on Vimeo.