Veckan som gick – vecka 20

Jag har lagt in väldigt mycket personligt tyckande i det här veckobrevet, ty detta har i sanning varit en debatternas vecka. För er som enbart intresserar er för veckosammanfattningen, läs förbi mitt personliga tyckande bara!

Thord Daniel Hedengren menar att nytillträdda ansvariga utgivare ska ansvara för artiklar som publicerats på nätet innan de tillträdde. Detta blir en sorts “arvssynd” som ansvariga utgivare måste leva med, menar Hedengren. Exakt vad som gäller vet vi inte ännu.

Det hela aktualiserades av att Daniel Sandström inte vill ta ansvar för publiceringar som hans företrädare på Sydsvenskan gjort. Thomas Mattsson kallar domen för olycklig, och jag håller med honom. Mattsson menar att detta hotar de digitala arkiven med successiv utrensning: “Att rensa i mediesajternas arkiv är faktiskt lika befängt som att börja klippa i gamla tidningslägg”.  I den påföljande debatten poängterade exempelvis Joakim Jardenberg att publicering inte är något som sker varje gång en server http-anropas.

Mitt förslag på lösning: Om ett gammalt publiceringsbeslut anmäls och döms, låt då ansvarig utgivare fatta ett “ligga kvar-eller-ta-bort-beslut” och låt henne eller honom stå till svars för detta beslut och inte det första.

Apropå debatter så drar Sofia Mirjamsdotter sitt resonemang kring Sverigedemokraterna vidare, en vidare utbyggnad av hennes första omdiskuterade postning på ämnet. Textpassagen nedan tycker jag är kärnan i Mirjamsdotters resonemang och samtidigt skiljelinjen mellan henne och dem som argumenterar emot henne:

“Alla håller såklart inte med mig, men jag kompromissar inte när det gäller att yttrandefriheten måste försvaras, vem som än vill utöva den. Många tolkade min postning som att jag tycker att svenska tidningar ska släppa fram anhängare till partiet i kommentarsfält och debattinlägg. Det tycker jag inte. Yttrandefrihet är inte detsamma som rätten att publicera sig överallt, var som helst och när som helst. Varje ansvarig utgivare fattar sina egna publiceringsbeslut. Det jag reagerade mot var den svenska pressens tystnad i fall där sverigedemokrater blivit utsatta för allt från äggkastning till att förlora jobbet på grund av sina åsikter. Samma press som i dagarna ägnar spaltmeter efter spaltmeter åt att diskutera Lars Vilks rätt att yttra sig.”

Min åsikt är att journalistiken måste ställa sig frågan Är det här något som svenska folket borde känna till? och agera utifrån det. Behöver vi veta vilka åsikter som bubblar under ytan så har vi rätt att få veta. Om åsikterna sedan är problematiska rent politiskt så är detta inte något som enskilda mediehus är skickade att vara skiljedomare kring. Journalistikens uppgift är att genomlysa Sverigedemokraternas ideologi, sakpolitik och anhängare. Och dess konsekvenser. Här är medierapporteringens misslyckande ännu så länge monumentalt.

Och om exponering = framgång för Sverigedemokraterna, ja då har problematiken väldigt, väldigt lite med publicistisk att göra.

Kent Persson deklarerar i alla fall att han inte tänker samarbeta med några Sverigedemokrater. I skrivande stund 235 kommentarer och Persson får sannerligen kämpa med olika kommentarsstrategier. Webbkommentarer har ju annars varit på tapeten ett tag nu. Mina tankar efter att plöjt kommentarsväxlingarna för mig osökt till Monty Python (lägg gärna märke till affärsmodellen!):

Lars Vilks då? Jag tycker att Humanistbloggen gör en bra poäng somo kontaterar att häda inte är det samma som att kränka i lagensmening. Via Staffan Bengtsson. Andreas Johansson Heinö diskuterar rätt och fel om Lars Vilks föreläsning.

Värmlands Folkblad kritiserar Nya Wermlandstidningen i HBT-frågor.

Det smarta internet i dumburken? Ja, det är ju knappast en ny idé och det har funnits olika implementeringar. Men nu buzzas det kring Google TV. Via Kristofer Björkman:

Vad kommer detta att innebära för journalistiken? Traditionella tv-nyheter kan komma att behöva bli sökbara på Google både vad gäller indexering och transkriberingar – annars väljer nyhetskonsumenterna andra nyhetskällor. Text- och bildbaserade nyhetsmedier behöver inte transkribera förstås, men kan komma att behöva presentera alla sina nyheter även i webb-tv-format för att nå ut.

Kommer Google TV att slå? Kommer alla annonsintäkter att gå till Google? Det blir spännande att följa utvecklingen.

(SVT och Stampen inleder samarbete, förresten.)

Google Wave, förresten. Nu tillgängligt för alla. Det tog ju tid för Twitter att hitta sitt nischanvändande, så vi får akta oss att räkna ut Wave och Buzz ett tag till, tänker jag. Lite otäckt dock om Google ska agera censor. Det är hur som helst inte särskilt lätt att förutså framtiden (missa inte citaten)!

Håll koll på GeekGirls Crowdsourced Charity Hack!

Anna Troberg är kritisk till de traditionella mediernas hantering av Säpoaffären:

“Det talas då och då om “bloggsörjan”, men det framstår mer och mer som om det är bloggarna som fyller de skor som gammelmedia har för små fötter för: OpassandeHaxMikael NilssonRöda BergetRick Falkvinge.”

Sveriges Radio får kritik av Patrik Fältström. Anette Novak menar att SR hotar åsiktsmångfalden.

Jag sörjer att Värnpliktsnytt läggs ned. Det är säkert rätt beslut, nu när vi inte ska ha någon värnplikt och så, men ändå. Den har nog betytt mycket för många.

Mikael Zackrisson frontar en ny affärstidningssatsning. Jag tycker detta är superbra – vi behöver fler affärsmedier och mer konkurrens mellan dem! De sociala medierna är bättre på att lyfta fram de entreprenörssatsningar som görs, men lite sämre på att granska och ifrågasätta. Som här där Zackrisson diskuterar hur verkligheten kom ikapp Spotify.

Du följer väl förresten Micco Grönholms Twitternytta?

I Stockholm och för vana att arbeta på nätterna? Om du vill hänga tillsammans så finns nu Stockholm Nightowls.

Svenska PR-företagen ställer frågan om medietränare ska kunna få Stora journalistpriset eller om det är ett kok stryk de förtjänar?

Ted Valentin har listat Sveriges hetaste bloggare och skällt lite på Resumé. Tobias Rydergren var dock snabbt på bollen och rättade till, snyggt!

Martina Lind kommenterar Svenska Dagbladets partitest där politiskt aktiva plötsligt upptäcker att de ur ett sakpolitiskt perspektiv “hamnar” i andra partier. Jag vet inte vad slutsatsen ska vara. Lita inte på partitester eller Fundera en gång till över din partitillhörighet?

Lind fortsätter: “Ett intressant efterspel är att Svd dels varit inne och kommenterat på de kritiska bloggarna, och dels svarat på och anpassat sig efter kritiken. Så får tex Tommy Möller stå till svars mot bloggarnas kritik i Svd. Ett bra exempel på hurbloggarna läses av och påverkar traditionella medier. Och ett bra exempel på hur man som tidning kan hantera situationen. Dessutom kan Svd glädja sig över att nu ha valrörelsens antagligen mest länkade partitest.”

Några snabba puckar:

Inte nog med detta?

Läs hela internet, vettja. Men kom för allt i världen i håg att ta hand om varandra. Eller ta jobb i reklambranschen om du känner att du fixar kreativitskraven. Och om du vill bli rik gör du klok i att inta bara hänga med likasinnadeVilken väg väljer du?

Till sist 1: Ett specialomnämnande till Beta Alfa för alla de länktips som jag har så stor nytta av! Ni är förstås fler, och fler omnämnanden kommer. Det är ni som sätter agendan. Länkkärlek FTW!

Till sist 2: Agnereds Närsjukhus kör Dagens outfit.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
(0%) (0%) (0%) (100%)
1 butt