Vad man kan tänka sig är ju att de som vill profitera på nyheter kanske ska ge sig in i distributionen på nätet precis som de gjort affärer på tryckerier och distributionsföretag.

Självklart är det inte så enkelt och långt ifrån mitt enda argument, däremot ett av svaren på frågan om det finns betalningsvilja för innehållet.

(Jag betalar inget extra för att se på teve, förutom tevelicens som jag ser som en slags demokratiavgift, och inte något jag betalar för att få innehåll i teven.
Jag betalar för min mobil och abonnemanget, men drar mig för appar som inte är gratis – betalar jag ska de ha stor nytta för mig. )

Jag har betalat för min tv – det kostar ändå att titta.
Jag har betalat för min mobil – det kostar ändå att använda den.

Men mest av allt: om det är orimligt att både betala för dator och uppkoppling, och för innehåll på nätet – är det inte datortillverkarna, internetoperatörerna med flera vi ska gå på? Argument som att det vore mer demokratiskt att det var gratis, information wants to be free, det är en rättighet att ta del av nätsamhället etcetera är långt mycket mer relevanta i relationen kund-operatörer/datorsäljare, än den mellan innehållsleverantör och kund.

Kul att ni hänvisar till HD två gånger i bloggen. Ett litet tillrättaläggande bara: Det är inte journalistklubben som ställt in sin fest utan Helsingborgs Dagblad som ställt in personalfesten. Journalistklubben skänkte 10 000 kronor och utmanade företaget, som snabbt skänkte 100 000 kronor till jordbävningsoffren i Haiti. Summan var egentligen avsatt för en fest i höst.