Den andra syndikeringsvågen

Syndikering i webbsammanhang, vad är det?

Få har väl kunnat undgå att fundera över vad RSS innebär. Vi ser de små ikonerna överallt och vi uppmanas att “prenumerera”. Vad det innebär är att ett oformaterat textflöde kan läsas i ett externt, oberoende program. Med andra ord hamnar nyheterna i en nyhetsläsare och mediekonsumenten behöver inte längre besöka sajten.

Men i en värld där sidvisningar är viktigt för annonsörer och kringtjänstutvecklare, så är det kanske inte helt självklart för nyhetsmedierna att faktiskt syndikera innehållet bort från den egna sajten, in i nyhetskonsumenternas RSS-läsarprogram.

Det finns anledning att fundera över detta denna vecka.

Kanske får alla de där ikonerna ligga kvar på nyhetsmediernas sajter eftersom RSS ändå inte riktigt slagit igenom hos den breda allmänheten? För orkar vi ens tänka på konsekvenserna av mediesajter med noll besökare – trots extremt välspridda artiklar och krönikor?

Vad vi kanske inte funderar över är vilken betydelse alla dessa små RSS-flöden har för hela den sociala webbens spindelvävsliknande nät. Och det trots att allmänheten ännu inte tagit RSS till sina hjärtan! I själva verket har RSS utvecklats till något av syret i många webbsociala kretslopp.

Vad betyder det här för nyhetsmedierna på webben? Å ena sidan förlorar nyhetsmedierna sidvisningar, å andra sidan skapas en större träffyta och ett större intresse kring specifika artiklar och krönikor, vilket i sig skapar trafik till sajten.

Det går att tänka sig att RSS-läsandet ökar i lagom maklig takt, samtidigt som nyhetsmedierna utvecklar upplevelsen på den egna sajten i samma takt som den ökande syndikeringen bidrar till trafikvolymer som annars skulle ha missats. Vilket skulle kompensera för den minskade direkttrafiken.

Gott så. Men bara under förutsättning att teknikutvecklingen – eller ska vi kalla det för teknikevolutionen? – vore likformig. men det är den ju inte. Likt mutationsdriven evolution så tycks den tekniska utvecklingen ske i kraftiga omvälvningar snarare än långsamt i små, små regelbundna steg.

I dag lanseras Twingly Channels. Idén är oerhört enkel. Istället för att RSS-läsningen sker individuellt, så erbjuds alla, inklusive mediekonsumenter som aldrig tidigare konsumerat nyheter via RSS, att ta del av andras skräddarsydda mediekonsumtion i olika ämnesspecifika kanaler.

Låt mig ge ett exempel:

Säg att du intresserar dig för utrikesnyheter. På Twingly Channels kommer det säkert att finnas en kanal för just utrikesnyheter – om inte annat kan ju du starta en själv! Genom att lägga till RSS-flöden från olika källor; nyhetsmedier, bloggar och skräddarsydda söksträngar, så samlas allt i en enda kanal.

Och inte nog med det, genom att tillsammans med alla andra läsare i kanalen värdera de enskilda nyheterna/postningarna i kanalen så skapas ett flöde filtrerat inte enbart på källa, utan även på läsarbedömd relevans. Nyhetsmedierna har ju redan gjort sin nyhetsvärdering, bloggarna har gjort sina engagemangsprioriteringar och kanalredaktörerna sin filtrering. Twingly Channels tar till vara på alla dessa värden och tillåter kanalens ambassadörer att addera ytterligare ett värde, nämligen socialt genererad relevans.

Om du gillar SSBD och är intresserad av den svenska debatten om framtidens medier och journalistik,
då finns all anledning för dig att genast börja följa den kanal på Twingly Channels som samlar just relevanta blogginlägg och tidningsartiklar i ett flöde. Och för den som funderat på relationen mellan SSBD och Mindpark kan vi nu visa att vi inte på något sätt försöker motarbeta varandra, då vi driver denna kanal i samarbete, med Sofia Mirjamsdotter och Joakim Jardenberg som ansvariga för flödet i mediekanalen.

Hur ska nyhetsmediernas sajter kunna tävla med detta?

Nyhetsmedierna tävlar i praktiken med sitt eget innehåll. Dessa RSS-kanaler har olika kanalredaktörer som tävlar och konkurrerar emot varandra om prenumeranter, vilka ämnen som växer fram avgörs via organisk användargenererad tillväxt och bloggarna, givet den kultur som råder på den sociala webben, kommer snarast att vilja ha sina RSS-flöden distribuerade på så många kanaler som möjligt.

Axiomet är att nyheter, liksom musik, film och idéer, vill vara fria. Låser vi in dem, undanhåller vi dem från den allmänhet vi vill nå, hur ska vi då kunna nå de mål och de visioner vi har?

Twingly Channels lanseras alltså idag. Många early adopters betatestar redan Google Wave, en teknologi som sannolikt kommer att innebära ytterligare syndikeringseffekter. Har landets webbredaktioner funderat över konsekvenserna? Det finns en oerhörd kraft att utvinna för de framåtblickande nyhetsmedier som accepterar och anpassar sig till den nya medielogiken.

Eller kommer den andra vågen att ta de traditionella mediernas webbredaktioner på sängen?

/Jerry Silfwer
Jerry Silfwer är kommunkationsrådgivare på Springtime och skriver om PR och kommunkation på Doktor Spinn. Följ honom gärna på Twitter.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Tags: , , , , , ,