Tradition är inte en affärsmodell

“Tradition är inte en affärsmodell” är en av de 17 punkterna i ett nyligen publicerat manifest om journalistiken på internet, gemensamt framtaget av 15 tyska journalister, översatt av frivilliga till 15 språk inom en vecka. Förutom att just den punkten slår huvudet på spiken på varför mediebranschen gråter idag, är manifestet i sig ett utmärkt exempel på hur information på nätet fungerar och hur vi vill använda oss av den. Den otroliga kollaborativa styrkan av nätet varken kan eller ska hämmas.

Som Fredric Karén konstaterade i sitt inledande inlägg, har tåget gått för att ta betalt för nyheter på nätet. Personligen tror jag inte att den avgången någonsin har funnits i tidtabellen. Trots att jag tillhör generation X och under åtta år slet med att bygga upp betaltjänster som Aftonbladet PLUS och Viktklubb, har frågan om jag ska betala för nyheter på nätet alltid varit lika konstig som för tonårssonen till webbveteranen Per-Åke Olsson.

Så nej, jag tror inte på att ta betalt för nyheter. Och ja, det går att ta betalt på nätet idag.

Bo Hedin listar i sitt inlägg för- och nackdelar för en så kallad freemium modell, en del gratis, en del betalt innehåll. För att vara riktigt krass skulle Bo’s lista kunnat sluta efter nackdelarna, fördelarna tillhör så få förunnade att de knappt är relevanta. Att försöka “locka” kunder till att betala är främst en fin tanke på nätet, och det finns en mängd fler och enklare sätt att få reda på mer av ens läsare än via en betalvägg.

Det som ändock slår mig mest är att de flesta som refererar till Aftonladet PLUS och Viktklubb verkar helt missa det viktigaste: Det som vi på Aftonbladet gjorde år 2002 var att innovera. Vi gav oss ut på okända marker för att hitta nya lösningar. Att stänga sajten eller ta betalt för nyheter var aldrig ett alternativ. Många har också glömt att den första versionen PLUS med dejting, mejltjänst med mera inte var en fullträff. Vi gav inte upp utan gjorde om efter sex månader, under sex månader. En ny betalmodell med både nedlagda, sålda och upplåsta tjänster. Att arbeta med produkter som Aftonbladet PLUS och Viktklubb var lite som bergsstigning: utmaningar på utmaningar.

Så visst, Aftonbladet tar betalt för innehåll. Att de också tjänar pengar på dessa tjänster är ett resultat av ett kontinuerligt och envist arbete, varje dag, under sju år. Men som Mikael Zackrisson på VA.se också klokt påpekar finns det en anledning till att intäkterna från innehåll fortfarande inte särredovisas. Framgång kan utåt se ut att komma lätt, speciellt på internet där allt är möjligt och blir både billigare och enklare för var dag. Tro mig, ingen blir stjärna över en natt, och att upprätthålla framgång är ett hårt jobb. Jag brukar också säga att den som inte har lanserat tjänster till befintliga betalande medlemmar har inte levt.

Det är därför lite extra roligt att Charlotta Friborg på DN.se ställer mig frågan “Vad krävs för att få fart på innovationskraften och affärsutvecklingen i medieföretagen?”

Jag efterlyser mera entreprenörsanda inom mediebranschen. Många fascineras av musiktjänsten Spotify idag, men glömmer bort att de backas av investerare och har redan kämpat i 3,5 år. De är gratis endast i England, bland annat för att få upp ett trovärdigt medlemsantal gentemot musikbranschen, annonsörer och finansiärer. Ingen fungerande jämförelse med andra ord för mediebranschen, men väl för entreprenörsskap. Entreprenörsskap kännetecknas ofta av passion och kärlek till sin produkt, övertygelsen om att förändra och erbjuda något unikt. Skiftet som mediebranschen genomgår nu kräver långsiktig dedikation och envishet som Spotify visar, oftast med en pannlampa som enda redskap. Inget för mörkrädda eller för de som ämnar göra punktinsatser i hopp om att sätta en fjäder i hatten.

Jag är därför rätt tveksam på att förändring och innovationskraft i mediebranschen envar kan skapas i enskilda utvecklingsbolag eller affärsutvecklingsenheter. De är för avlägsna från den dagliga verksamheten och ofta hårt fokuserade på att leverera relativt kortsiktiga ekonomiska resultat mot den som står näst i hierarkin. Att hitta nya intäkter ligger tyvärr inte i naturlig korrelation till att skapa en bättre produkt eller tjänst, det som mediebranschen behöver mest just nu. För att åstadkomma det tror jag att alla i organisationen bör stå på samma golv. Tillsammans med sina läsare. Delaktighet föder motivation och förändringsvilja.

Jag sätter därför mina kort på de organisationer som utifrån nyfikenhet närmar sig innovation inifrån, som till exempel New York Times med Open, norska NRK med NRKBeta och Svenska Dagbladet med Pelle Sten’s intervjuserie “Vi bygger Internet”  på Utvecklingsbloggen. Initiativ som Sweden Social Web Camp och 24 Hour Business Camp,  där både Svenska Dagbladet, Blocket och Bonnier R&D deltar aktivt, är bra sätt att ta del av utveckling och innovation.

När Charlotta Friborg i förväg undrade vad jag var beredd att betala för på nätet antecknade jag: “Jag betalar idag för enkelhet, funktionalitet och konkret nytta, för att till exempel enkelt kunna titta på en spelfilm eller för att ha mina bilder tillgängliga för andra.” Det som är viktigt för mig. Ungefär som The Guardian’s digitala chef Emely Bell resonerar kring betalt innehåll: “…där du tillför nytta, bekvämlighet och funktionalitet till läsaren”.

Ord som mediebranschen bör ta till sig då det i regel bara finns tre sätt att tjäna pengar på internet idag (utelämnar ren sökmotormarknadsföring): Tjänster som sparar tid och/eller pengar samt underhållning (spel, sport, nöje). Kan du skapa något som konkret hjälper dina läsare att spara tid och/eller pengar blir du per automatik relevant.

Det borde rimligtvis vara en liten fördel för lokaltidningar vad gäller att skapa engagemang och konkret nytta. Eftersom jag ska lämna över stafettpinnen till Bosse Svensson, vd på Stampens utvecklingsbolag Mkt Media med uppgift att utveckla lokaltidningarnas affär, ska jag vända blicken dit.

Lokalt sök är ett växande affärsområde och det går att tjäna pengar på lokalt innehåll. Två exempel på det är Curbed som tjänar pengar på nischade lokala bloggnätverk inom mat, handel och bostäder, samt Topix, nyhetsaggregator för lokala nyheter som vid sidan av Google gör en egen affär genom att erbjuda communityfunktion till nyheterna. Visst, marknaden i USA är större, men så är även konkurrensen mördande.

När nu drygt hälften av Mkt Medias’ tidningar visar fallande besöksstatistik undrar jag: Vilka behov och problem kan lokaltidningar lösa för sina läsare som de skulle vara beredda att betala för? Vilket lokalt innehåll är du själv beredd att betala för på nätet?
Bosses svar finns att läsa här.

Jag vill avsluta med viktiga ord om innovation och entreprenörsskap (se hela!) av Jeff Bezoz, vd Amazon.com, bokhandlaren som slog teknikvärlden på fingrarna med Amazon Cloud Computing och elektronikjättarna med Amazon Kindle (därmed inte sagt att läsplattan är framtiden). Jeff Bezoz är känd för att fortfarande hänga i publiken på mindre utvecklarkonferenser för att snappa upp nya affärer och lösningar.

/Paula Marttila

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Tags: , , , , , , , ,

(77%) (8%) (8%) (8%)
13 buttar
  • http://www.squace.com Aage

    Touché Paula,

    I den digitala världen där allt som kan digitaliseras, just digitaliseras, går allt digitalt mot gratis. Det fanns aldrig ngt betaltåg och det kommer inte att finnas ngt annat än för dem som – under perioder kan skapa konkurrensfördelar kring “Spara tid” eller “spara pengar” men även dessa lösningar drivs mot gratis. Precis som “underhållning” vilket även Spotify är ett bra exempel på. Men,
    Det finns en bransch till som kommer gå från höga avkastningar till commodity och de är mobiloperatörerna. Omvandlingen är inte lika snabb som för bredbandsbolagen men var så säker – avgången finns i tidtabellen.

  • Mikael i go:teborg

    Det är enfaldigt att tro att medierna skall kunna överleva på betaltjänster på nätet.
    Det kommer alltid att finnas möjlighet till gratisnyheter och blir betaltjänster den genomgående affärsmodellen för nyheter på nätet så kommer de traditionella mediehusen att självdö.
    Martin Jönsson på Svenska Dagbladet tror på att använda sig av läsarna och deras kunskaper genom länkning till bloggar och kommentarfunktion, det lär bli en mer levande journalistik med Crowdsourcing som förebild för journalistiken.
    Men det gäller att släppa taget om ensamrätten till det offentliga ordet och det är uppenbarligen ett stort steg för dagens svenska journalister!

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    @Aage – Tack Aage. Jag håller med om att mycket drivs mot gratis, även att spara tid/pengar. Att något sedan är gratis för läsaren/användaren behöver inte betyda att det inte går att tjäna pengar på det. Det är där det krävs utveckling och nya sätt att tänka.

  • Emanuel

    Det är även enfaldigt att tro att betaltjänster på nätet inte har en målgrupp. Enfaldigt även att tro att det kommer finnas EN modell som alla kommer följa. Det troliga är att fler affärsmodeller tar form och används samtidigt i konkurrens.

    Trots att det sedan länge funnits gratis hotmail, så finns även dyra mailkonton att köpa. Bättre adress, högre stabilitet är sånt som vissa betalar för idag.

    Det kommer alltid finnas människor som är villiga att betala för att få bättre innehåll, bättre urval, smidigare hantering. I konkurens med gratis. Apple är ett bra exempel. Dom tar mycket mer för sina datorer än andra, men dom skapar också mervärde och det är därför det fungerar.

    Skapa mervärde kan man göra med nyheter också. Jag läser ofta Guardian Weekly, i pappersversion, som sparar mig en massa tid. Dom samlar dom viktigaste artiklarna från Le Monde (Fr) Guardian (UK), Observer (UK) och Washington Post (US) under en vecka. Mervärde för mig. Det är klart att det även går att göra på nätet.

    Det stora problemet för mediakonsumenten i framtiden kommer vara att sålla och veta vem man kan lite på. Det kommer folk betala för.

    Samma sak med musik faktiskt. Det släpps mer musik för varje år som går. Idag får radio 100 singlar skickade till sig i veckan. Dom plockar upp en av dom. Utbudet är för stort! I framtiden kanske det kommer släppas 1000 singlar i veckan. INGEN kan lyssna igen allt detta och själv bilda sig en uppfattning vad som är bra eller dåligt. Folk kanske inte kommer vilja betala för musiken, men dom kommer vilja betala för att SLIPPA lyssna på den dåliga och gå direkt på den bra.

  • http://www.squace.com Aage

    Absolut – tjäna pengar på gratis kräver innovation, ska bli kul att se vad Bosse S innoverar till i morgon.

  • http://twitter.com/tjernlund Erik Tjernlund

    Innovation är ordet.

    För mig som jobbar med mjukvaru-utveckling är det väldigt uppenbart att mediabranschens stora problem är att de ännu inte förstått att det de egentligen nu håller på med är just att utveckla datorprogram (PLUS-tjänsterna och Viktklubben är ju också konkret “bara” kod). Eller iallafall exakt samma problem som vi som utvecklar datorkod har.

    Det vi ingenjörer som arbetar med detta vet är att kvalitet bara kommer från hårt hårt arbete och att försöka olika lösningar. Kvalitet kommer från små, inkrementella förändringar som görs utifrån en långsiktig strategi och vision.

    Det är slöjd, hantverk och kreativitet. Möjligen lite lite strössel av stereotypsbilden av ingenjörsmässigt arbete (räknesticka, rutat anteckningsblock etc etc) också, men mycket lite. Allt i ett. Det är _inte_ 24-timmars cykler, snabba puckar och förutsägbarhet.

    NY Times Open-projekt tycker jag är ett mycket bra exempel på detta. Man måste försöka med olika saker. Vad funkar. Vad funkar inte.

    Detta måste mediabolagen förstå om de ska kunna överleva. De måste försöka med saker för att hitta det någon tycker är värt att betala för.

    Om man inte försöker innovera kommer man aldrig hitta vad som gör nytta i någons liv. Innovation kräver kreativitet och kreativitet föds sällan när man stänger in, stänger av eller stänger ute.

  • c

    Med “Tjänster som sparar tid och/eller pengar samt underhållning” har man även tänkt in typ alla tjänster och produkter som finns utanför nätet och som inte är matprodukter, hälsa/sjukvård eller direkt statushöjande.

    förestän tror jag jag fick buzz-word-bingo när jag läste texten.

  • Frida

    Träffsäkert porträtterat i generella termer. Funderar på den lokala köpkraften. Finns den förtutom rent geografiskt (läs Ica och liknande, där direktreklam torde täcka största delen slutkunder) utan koppling den globala utanförvärlden? Om influenser i övrigt inte kommer lokalt sett ifrån. Vill man inte stämma av trender/utbud/produkter/tjänster mot just det icke-lokala? Då bör den lokala betaltjänsten paketeras med global koppling. Och hur skulle en sådan tjänst se ut?

  • http://www.disruptive.nu Christian Rudolf

    “svält är en katalysator för förändring” tyvärr är det så att jag tror att ngn eller ngra av drakarna måste dö. Först då kommer de andra drakarna att fatta och innovationen kommer ta riktigt fart.

    Döden för en drake, kommer också frigöra massiva mängder resurser i form av människor, kreativitet och kunder. Detta kommer gör aatt innovationen ökar dramatiskt. Just nu äter drakara upp dessa resurser, resurser som kan användas till annat.

    En aspekt man sällan ser i denna diskussion är innovation på säljsidan. Google skapade tex en extramt skalbar produkt i form av sina textannoner(tror dock det var yahoo som uppfann den). Där ser man ingen diskussion och den innovation so verkar ske är mer kreativa sätt att trycka annonser i ögat på läsaren

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    Tack Mikael, Emanuel och Erik för bra kommentarer :) Att våga släppa sargen, ta tillvara på kraften och kunskapen hos läsarna och hjälpa dem att filtrera den oerhörda växande mängden innehåll är ett steg på vägen. Medierna lider fortfarande lite av en “teknikrädsla” som hämmar kreativitet och innovation. På flera håll har innehåll hittills varit kungen i huset med andra avdelningar mest som stödfunktioner.

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    @c – Hej C, Bloggstafetten handlade om att ta betalt just på nätet, men medier på nätet konkurrerar likväl om alla saker som läsarna lägger sin tid på utanför nätet. Tjänsten som ger mig som läsare mest mervärde är den jag är mest benägen att välja, och betala för, vare sig den ligger på eller utanför nätet.

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    @Frida – Tack Frida :) Att paketera lokala tjänster utifrån gällande globala trender kan vara ett sätt, så länge de är relevanta för läsarna. Det vet man först efter att ha interagerat med dem.

  • Nyfiken

    Paula, vilka företag har du byggt? Har du levt den sanna entreprenörens liv? Du talar så varmt om det så jag vill gärna höra om du har några direkta och konkreta erfarenheter.

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    @Christian Rudolf – Jag är rädd för det också Christian, döden väcker livslusten. Jag tycker att du lyfter upp en viktig punkt, annonsutveckling. Förvånande lite innoveras utifrån användarupplevelsen, och hur jag som användare vill nås av ett annonsbudskap. Det handlar fortfarande mycket vad som är bäst för annonsören och publicisten, vilket framgick ganska tydligt när några branschjättar nyligen diskuterade kring ämnet: http://www.techcrunch50.com/2009/monday-working-lunch/

  • http://www.disruptive.nu Christian Rudolf

    Rätt kommunikation mot rätt person skapar enorma värden. Produkten är ofta bara en bråkdel av totalupplevelsen, kommunikationen är en mycket större andel!

    Jag tror att det finns mkt kvar att göra på annonssidan för annonsören. Annonserna som är idag passar nog publicisten bäst, inte användaren eller annonsören!

  • http://samesamebutdifferent.se Paula Marttila

    Hej @Nyfiken – Som jag skriver i mitt inlägg var jag med och utvecklade Aftonbladet Nya Medier. Jag har inte byggt upp ett eget företag utan ingår i ArcticStartup.com, ett startupföretag som bevakar och uppmuntrar entreprenörsskap i Norden och Baltikum.

  • Pingback: Din internetverksamhet är mer än din sajt, var är dina annonser? | jonasmelcherson