Tekniken lyfter journalistiken – sju anledningar att vara optimist

Att sälja medier är inte riktigt samma sak som att sälja jordfräsar. Och tur är väl det. Här är sju anledningar att vara hoppfull för journalistikens framtid.

Häromdagen deltog jag i en mejldebatt med några medieintresserade. Temat var vad som krävs för att lyckas med ett nystartat medium och en av debattörerna var förbryllad över att det inte lossnat för ett par nya medieprojekt på nätet. Enligt honom hade de perfekt utgångsläge utifrån ”positioneringsdiagrammen” och borde teoretiskt sett ha ”en bra cash-business”.

Men att sälja medier är inte riktigt samma sak som att sälja, säg, jordfräsar. Eller flugsmällor. Det krävs något mer, en mediernas x-faktor – vi kan kalla det själ om vi ska vara lite pretentiösa – som får annonsörer, mediekonsumenter och andra kunder att öppna plånböckerna. Vattentäta affärsplaner och perfekta marknadspositioner är ofta nödvändiga men aldrig tillräckliga för att nå hela vägen med medier. Och tur är väl det.

Kvalitetsjournalistik kan nämligen vara den faktor x som krävs för att lyckas – och nu kanske mer än förr. Här ska tilläggas att jag brukar reta mig lite på när folk slänger sig med begrepp som “god journalistik” och “kvalitetsjournalistik”, som om det fanns en enda, riktig definition. Ofta är det upptakten till en ganska pompös och svepande diskussion om framtidsutsikterna för “grävande journalistik”.

Men eftersom jag slänger mig med begreppet själv får jag så klart, helt kort, redovisa min syn på saken: Vad som är god journalistik för en 45-årig bibliotekarie i Stockholm behöver inte vara det för en 11-årig bandyspelare i Sölvesborg. Kvalitetsjournalistik kan vara ett 400 sidors bokreportage om Rwanda av Philip Gourevitch. Eller en 400 tecken lång webbnotis om systrarna Spears. Nyckeln är att avsändaren tar sitt uppdrag – och mottagaren – på allvar.

Från journalisthåll brukar informationsrevolutionen ofta utmålas som ett problem. Men jag vill argumentera för att teknikutvecklingen (som möjliggörare, inte tekniken i sig) på många sätt lyfter journalistiken. Här listar jag sju skäl att hysa gott hopp om kvalitetsjournalistikens (och därmed medieaffärens) framtid. Har jag missat något, eller håller du inte med, säg till i kommentarsfältet. Jag vill jag ta ner abstrakta resonemang på en vardaglig och konkret nivå, ner på redaktionsgolvet, så med en risk för att komma med en del självklarheter – här är listan.

* Checks and balances. Det finns inte längre någon möjlighet att komma undan med faktafel och illa underbyggda påståenden. Det spelar ingen roll vilket ämne du rapporterar om – det finns alltid någon som vet mer om vvs, parlamentariska processer, jaguarer och Hjoggböle än du gör. Har du inte en ödmjuk inställning till det faktumet får du (och din mediekanal) vara beredd att löpa ett välförtjänt digitalt gatlopp.

* Användargenererat lyfter journalistiken. Att släppa in de kunniga personerna som nämns ovan i ditt medium – och dessutom ge dem rejält med plats – är inte ett hot, tvärtom. Det berikar innehållet, kan öka mediets trovärdighet i målgruppen och håller redaktionen på tårna. Huffington Post är ett vanligt exempel på en nättidning som mixar detta med ett traditionellt redaktörsskap. Alla vinner.

*  Sociala webben gör dig till en mycket bättre journalist. Följer du exempelvis de viktiga personerna i ditt bevakningsområde på Twitter? Har du laddat Google Reader med bloggarna du borde läsa? Står du i startgroparna för att diskutera dina favoritämnen i kommande Twingly Channels? Om inte, sätt i gång. Du har alla möjligheter att styra informationsfloden så att den passar dig. För min del går det inte en dag utan att jag den vägen får goda nyhetsuppslag, genom att lyssna och samtala.

* Sociala webben belönar sina älsklingar. Ett gott rykte betalar inte personalkostnaderna på din tidning, men är en god hjälp på vägen. Och kvalitetsjournalistik enligt definitionen ovan tar hand om den biten.

* Låga inträdeströsklar skapar en mångfald av nischmedier. Det finns gott om exempel på kommersiella och publicistiska framgångar som poppat upp när distributionsoligopolet rämnat. Nästan undantagslöst handlar det om engagerade publicister som startar nätmedier om ämnen som de älskar – och däri ligger kvalitetsgarantin framför andra.

* Journalistiskt entreprenörskap blommar och lyfter engagemanget för publicistiken. Om man låter utvecklingen i USA ge en fingervisning om framtiden så kan vi räkna med ett entreprenörskap som omfattar mer än nischmedier. På orter där dagstidningen lagt ner är det inte ovanligt att journalister startar breda nyhetsmedier på nätet, inte sällan i kreativa format. Och visst kan de vara lönsamma.

* Mätbarheten är den goda journalistikens kompis. Nätet är extremt mätbart och en populär missuppfattning är att frestelsen att “lura läsarna till klick” med “billig journalistik” skulle vara en gångbar, kommersiell ledstjärna för webbredaktioner. Men kortsiktiga vinster av att lura läsare till klick (medges, undertecknad är inte heller helt oskyldig på den punkten) får man betala med avtagande lojalitetskurva, långsiktig varumärkesskada och sämre effekt (också mycket mätbart) på annonssidan. Och det syns på sista raden i resultaträkningen – om inte förr så åtminstone senare.

/Björn Hedensjö

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Tags: , , , ,

(87%) (7%) (7%) (0%)
15 buttar
  • http://www.dn.se/blogg/sminkbloggen Malin

    Bra rutet!
    Lokalredaktören i mig kunde inte ha sagt det bättre.
    As simple as that. Det handlar om att vara där.
    Och att älska läsarna (som en gammal chef till mig sa en gång, jag tror inte det var du?).

  • http://samesamebutdifferent.se Bjorn Hedensjo

    @Malin – Tack Malin, kunde tänka mig att vi skulle vara överens :)

  • http://fyranyanser.se/ Anton

    Jättebra artikel! =)

  • Björn

    @Anton – Tack Anton!