Jag tror att SvD.se tillhör de bättre mediesajterna på att lyssna på läsarna och låta deras åsikter komma fram, men det är något vi naturligtvis kan och ska bli bättre på.

Så, jag förstår vad du menar – men jag tycker att det är för få gråskalor i ditt nu korta inlägg. Men jag är säker på att du har mer klokskap att komma med i det, utlovade, längre inlägget.

Återigen, för många handlar det om att just följa riktlinjer – inte att censurera eller moraliskt rensa bland inlägg.

Utan att säga för mycket, så misstänker jag att både Thomas Mattsson och Martin Jönsson får sin beskärda del av läsarkontakt via sina inboxar och telefoner. Jag känner inte Martin men jag är rätt säker på att både han och Thomas respekterar och älskar den kontakt han får med läsarna den vägen och för en fruktbar dialog med dem.

Däremot har du helt rätt att det på sikt kommer att vara kärnverksamhet – men inte så länge som vi sysslar med traditionell sändar-mottagar-journalistik. Att kommentarerna på en blogg som denna är essentiell del av värdet i den totala leveransen står oemotsagt. Men det som händer på Expressen och SvD är i dagsläget något annat. Om det sedan beror på att hela nätjournalistiken är fucked up – det är en annan fråga.

Disclosure: Jag väljer att lite enögt (måhända) se problemet ur ungefär Expressens synvinkel då jag tidigare var chefredaktör och vd för Alltombarn.se – ett bolag som ägs till en tredjedel av Expressen.

Och all kontakt med the crowd är kärnverksamhet för ett medieföretag. Om inte idag, så iaf i morgon.

Krävs det specialistkompetens, ja då MÅSTE den kompetensen finnas i huset.

Jag förstår och hör precis vad klokskallarna Jönsson och Mattsson säger, och jag respekterar den krassa verklighet de har att hantera idag. Men det borde inte motiveras som det gör, utan hellre förtydligas att det är något man är tvungen till just nu, men att man på sikt självklart vill ha in den här hanteringen i huset. Det är en ödesfråga.