Upphovsrätten måste diskuteras på allvar

Upphovsrätten är en för mediabranschen ständigt aktuell fråga.
Men fortfarande saknar jag den riktiga diskussionen kring upphovsrättslagen.
Jag har tidigare skrivit om upphovsrätten här och här.

Det säger sig självt att när verkligheten förändras måste man också anpassa lagar och regler efter den. På ett eller annat sätt. Att slopa upphovsrätten är inte någon bra idé. Den fyller en viktig funktion för upphovsrättsinnehavaren, inte minst för att kunna värdera arbete.
Och som Andreas Ekström säger i det här inlägget: Om inte användarna betalar för det de använder, vem ska då göra det?

I den senaste tidens diskussioner om bloggosfären vs gammelmedia talas det ganska lite om nÃ¥gra konkreta skillnader mellan de bÃ¥da medierna. DÃ¥ gammelmedia handlar om pengar – för företagen, men ocksÃ¥ för journalisterna vars rapportering ytterst handlar om mat pÃ¥ bordet – sÃ¥ drivs de flesta bloggare av nÃ¥got annat. Nämligen lust, engagemang, en brinnande iver att nÃ¥ ut med sitt budskap och att synas. Inte för att inte en journalist drivs av engagemang eller vill synas, men en journalist har sÃ¥ väldigt mÃ¥nga fler parametrar att förhÃ¥lla sig till än en fri bloggare. Inte minst olika regelverk och etiska principer som ska garantera en god journalistik och journalistisk integritet.

Men kvalitetsjournalistik kostar.

I de förhandlingar som år ut och år in pågått mellan Tidningsutgivarna och Journalistförbundet har mycket kommit att handla om kontroll över materialet. Och det är väl här det måste tänkas så det knakar, eftersom ingen längre har kontroll.
I samma ögonblick som en text eller en bild publiceras på internet blir den allmän egendom och det är stört när omöjligt att kontrollera hur den används.

Så vem ska kontrollera? Och vilka åtgärder ska vidtas mot den som stjäl en upphovsrättsskyddad text eller bild från en nyhetssajt? Att jaga privatpersoner som lägger upp enstaka bilder i bloggar med en handfull besökare om dagen är lika absurt som att jaga ungdomar som laddar ner musik för eget bruk till sin dator. Det fungerar inte.

I en värld där mer och mer handlar om att dela med sig, om att ta igen på gungorna det man förlorar på karusellerna, vem ska då äga upphovsrätten? Den enskilde fotografen eller reportern? Företaget som publicerar den? Och hur ska upphovsrättsintrång straffas?
Jag förstår rädslan hos många journalister för att deras arbete ska betraktas som inte värt något, eftersom det ändå delas ut gratis och vem som helst kan använda det hur som helst.

Frågan är om inte det argument som använts mot SJF när de slagits för upphovsrätten inte är helt tokigt ändå, nämligen att den som jobbar på Volvo inte får pengar för varje gång Volvon säljs vidare till en ny ägare. Den som skruvar ihop bilen får betalt en gång, sedan rullar Volvon vart den vill.
Under kollektivavtalsrörelsen 2004 var SJF:s slagord: Journalistik, inte industri. Ligger mycket i det. Men det största hotet mot upphovsrätten som den ser ut idag är inte Tidningsutgivarna, utan verkligheten. FrÃ¥gan är faktiskt rimlig – bör man kunna ta betalt för en text eller bild mer än en gÃ¥ng? I sÃ¥ fall hur? Och i vems ficka ska pengarna hamna?

Oavsett vem som tar betalt när en text säljs vidare kan TU lika lite som journalisterna ha kontroll över vad som händer sedan artikeln publicerats på internet. TU kan inte lämna några som helst garantier för att materialet inte ska hamna i orätta händer. Det är fakta.

På Jaiku pågår en oerhört intressant diskussion som kommit att handla om upphovsrätt, men också om rätten att överhuvudtaget fotografera och publicera bilder. Vem äger upphovsrätten till mitt ansikte?
Diskussionen härrör från det här inlägget av Blondinbella, där hon retar Dagens Media för att hon fakurerats för de bilder på sig själv hon lagt ut i sin egen blogg. Påminner om en annan bloggare som också skriver i den här bloggen som hotades med en faktura för att han lagt upp en faksimil från en artikel där han själv medverkade.

När man läser diskussionen på Jaiku inser man att folk har väldigt bestämda åsikter om upphovsrätt. Någon menar exempelvis att en fotograf endast kopierar något som redan skapats och existerar och därför inte bör äga upphovsrätt till sin bild.
Andra menar att man åtminstone bör ha rätt att publicera bilder på sig själv.

Om nu allmänheten i stort tänker ungefär som många Jaikunauter och många dessutom är dåligt insatta i upphovsrätt rent allmänt, hur ska liknande fall hanteras? Vem ska sätta ribban? Gör Dagens Media rätt som utgår från lagstiftningen och fakturerar, eller är det lagstiftningen som inte är anpassad till verkligheten?
Det finns ju en hel del bloggare som gjort det till mer regel än undantag att använda bilder hittade på nätet och publicera i sina bloggar. Bilder som de knappast äger upphovsrätten till, och jag har svårt att tänka mig att de ber om lov.

Men samtidigt som det förekommer så frekvent är det ytterst sällan som någon faktiskt reagerar och skickar en faktura. Varför är det så? Är inte det i sig ett tecken på att lagen är förlegad? Eller handlar det bara om dålig okunskap hos medieföretagen, att de helt enkelt inte har förstått hur deras material används i bloggsofären? Lagen urvattnas hur som helst när det i praktiken fungerar alldeles utmärkt att bryta mot den utan konsekvenser.

Och hur är det med de etiska reglerna? När i princip vem som helst med en mobil kan plåta vem som helst var som helst och lägga upp på nätet som i det här exemplet, hur hantera det? Min tanke är att det ställer högra krav på seriösa medier att faktiskt hålla sig till de etiska reglerna och visa hänsyn till privatpersoner. Fotografera får man, men innan man publicerar bör man tänka sig för.

I Jaikutråden diskuteras paparazzifotografering. Var går gränsen för den egentligen? Vad sägs till exempel om Blogges bilder på vanliga människor som han tagit på Malmös gator?
Borde jag kanske skicka en faktura till Blogge för att han lagt upp en banner med en bild stulen från min blogg i sin meny?

Jag har inga svar på några av de här frågorna. Upphovsrätten är en lag som i min värld länge var lika orubblig som yttrandefriheten.
Så är det inte längre.

Så Morris Packer har väldigt rätt när han i Jaikutråden konstaterar:
“- problemet är denna debatt bara förs här. Vi mÃ¥ste (pÃ¥ nÃ¥got sätt som jag inte riktigt vet hur) fÃ¥ lagstiftare, innehÃ¥lls-/rättighetsägare, kreatörer, revoltörer, politiker, paragrafryttare och smÃ¥aktiga fotografer att börja diskutera dessa frÃ¥gor. Förutsättningslöst, utan att de ryggradsmässigt agerar som de alltid har gjort.”

Hear hear. Till att börja med uppmanar jag SJF och TU att göra det. Lägga ner stridsyxorna, sätta sig ner och helt förutsättningslöst diskutera upphovsrätten utifrÃ¥n att den inte längre är inom nÃ¥gon av parternas kontroll. SÃ¥ om de för branschens fortlevnad och den goda journalistikens skull kunde enas om en gemensam linje vad gäller framtidens upphovsrätt skulle det vara väldigt mycket enklare för bÃ¥da organisationerna att tillsammans lobba för förändringar/förbättringar hos dem som fattar besluten. Som jag skrivit förr – det handlar inte om SJF eller TU – upphovsrättsfrÃ¥gan är sÃ¥ mycket större.

För de förändringar som skett när det gäller möjligheter att publicera sig och sprida material är så revolutionerande att den gamla lagen helt enkelt inte är applicerbar på många av de situationer som uppstår.
Nytt tänk måste till. Det vi sett hos deepedition och Blondinbella vs Dagens media kommer vi att få se mer av i oika former. Liksom Blogges bilder. Och problem av typen som Engla upplevde när bilder på hennes bebis stals från hennes blogg och publicerades på annat håll. Exempel som kan vara bra att ha i åtanke när man talar om upphovsrätten. Och ändå är alla bara enskilda som gör enstaka övertramp. Den nya trenden ska visst vara att ladda upp hela tidningar och magasin på nätet för spridning. En trend som visst nått Sverige. Och den allmänna uppfattningen jag tyckt mig märka är den att brottslingarna har rätt, medan de som hävdar sin upphovsrätt har fel. Frågan är om den uppfattningen grundar sig på logiskt tänk utifrån den nya verkligheten eller på okunskap?

Vem ska underhålla karusellerna om alla slutar gunga?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Tags:

(0%) (0%) (0%) (0%)
0 buttar

13 comments

  1. “Det finns ju en hel del bloggare som gjort det till mer regel än undantag att använda bilder hittade pÃ¥ nätet och publicera i sina bloggar. Bilder som de knappast äger upphovsrätten till, och jag har svÃ¥rt att tänka mig att de ber om lov.”

    - tack för länken men 90% av bilderna jag använder må se jävligt professionella ut men de är faktiskt tagna av amatörer (och proffs) som ger tillåtelse att använda bilderna genom att ge ut sina bilder under CC2.5. Jag vet, det är en chock för många fotojournalister. För man musen över bilden så dyker det upp mer info om vem som tagit bilderna och ibland även info var man kan hitta fler av den sorten.

  2. Aha! Tack för den infon! Fast som sagt – jag har sett bilder i din blogg som jag vet är snodda ocksÃ¥. :)

  3. Jo, visst, jag norpar bilder frÃ¥n tidningarna, det kan jag inte säga att jag inte gör, men det är inte “mer regel än undantag” som du skriver, i alla fall inte i mitt fall och därför tycker jag att jag blivit orättvist behandlad i sammanhanget :)

    Vill du länka till något vars bilder är till 90% snodda så länkar du till Jinge ;-)

  4. Upphovsrättsfrågan har flera delar. Det är ju till exempel skillnad på om en blogg tjänar pengar genom att använda andras material,eller om bloggen mest besöks av närmaste vänkretsen. På sätt och vis är det väl många bloggare som har vissa inkomster med annonser, det även om det är kaffepengar.
    Om traditionella medier urholkas, vad innebär det i förlängningen för ett samhälle? Ska bloggare på sin fritid granska makthavare?

  5. Vem säger att upphovsrätten ska skrotas? Det är ett argument som dyker upp titt som tätt, men jag har aldrig hört en seriös debattör säga att de faktiskt vill skrota upphovsrätten.

    I övrigt så tycker jag att en utgångspunkt i en reformation skulle kunna vara huruvida materialet används kommersiellt eller inte. Om en bild används i ett icke kommersiellt sammanhang så borde det vara ok. Däremot bör man vara hård på att det alltid ska framgå vem som är upphovsman. Där har jag själv slarvat tidigare.

  6. @Josh: Nej ingen säger väl här att den ska skrotas? Däremot råder rätt stor förvirring och i branschen väldigt delade meningar om hur den ska hanteras.

  7. stor förvirring var dagens underdrift.

  8. Nej ingen säger det här, det var bara det att i inledningen av din post slog du fast att slopandet inte är en bra idé, på ett sätt som antydde att detta faktiskt var ett förslag. Vilket jag triggade och spann vidare på. :)

Leave a comment

Tags:
Separate individual tags by commas