Journalister i bloggosfären

Via Bison hittar jag Karin Rebas krönika i Internetworld.
Hon har även skrivit i sin egen blogg om journalisters syn på bloggar.

Ämnet var uppe för ett par veckor sedan i samband med Lisa Bjurwalds artikel i DN.

Och jag tror att det tål att upprepas. Det finns ingen egentlig motsättning mellan gammelmedia och bloggosfären. Det börjar – precis som Karin Rebas säger – kännas tjatigt att ställa gammelmedia mot bloggosfären.

Det är tjatigt med bloggare som dissar gammelmedia rakt av (även om några av de värsta kritikerna noterar en förändring) och det är tråkigt med journalister som dissar bloggosfären. Även om också gammelmedia börjar vakna.

Och faktiskt så börjar de båda närma sig varandra. I senaste numret av Medievärlden, pappersupplagan, finns flera uppslag om bloggar och bloggosfären. Axel Håkansson har där listat en rad journalister som faktiskt är bloggvänner. Journalister som liksom Bison och jag själv också bloggar, och faktiskt försöker dra nytta av bloggsofären i vår yrkesutövning.

För precis som jag skrev i samband med Bjurwald-debatten, bloggosfären är inte en homogen sammanslutning bestående av politiska extremister som Blogge eller Svensson.

Bloggosfären består av till exempel en rad journalister. Så som Martin Jönsson, Bison, jag själv, Anders Mildner, Emanuel Karlsten, Mats Weman med flera. Och flera av dem bloggar på gammelmedias egna sajter. Så var finns motsättningen? Har journalister ensamrätt på att uttrycka sig?

Den består också av en rad etablerade politiker där kanske Carl Bildt kanske är den främste i Sverige.

I bloggosfären finns också alla människor som kanske inte vill eller kan placeras i fack, som skriver om allt mellan himmel och jord.

Den består av tonåringar som bump, Blondinbella och Gustav.
Och lägg märke till att tonåringar inte heller är en homogen grupp, inte på något som helst vis.

Lika lite som bloggosfären är en homogen grupp.

Jag förstår inte motståndet från kåren, själv har jag sedan jag började jobba som reporter använt mig av sociala medier som arbetsredskap, på olika sätt.
Men hur kan då journalister använda sig av bloggar för att utvecklas?

Genom att själva blogga. Se till att finnas på Knuff och Bloggportalen. Delta i bloggosfären, läs andra bloggar, kommentera i dem och länka. Bygg relationer till andra bloggare.
Två av dem som gör det har vi uppmärksammat här på samesame, nämligen Elisabeth Bäck och Emanuel Karlsten, som båda beskriver att det egna bloggandet gett tips och kontakter de inte annars skulle fått.

Genom att läsa bloggar. Bloggar är en oändlig källa till information. Men de ger också en uppfattning om vad som är viktigt för människor. Vad som rör sig i andras huvuden. Och de mediakritiska bloggarna kan kanske lära tröga journalister ett och annat och hjälpa oss att se med andra ögon på oss själva och vårt arbete.

Eftersom medierna av tradition varit ganska dåliga på att granska varandra ska vi se de läsare som bloggar om oss som välkomna granskare som stimulerar oss att bli bättre på det vi gör.

Prenumerera på taggar i relaterade ämnen. Har man exempelvis medicin som ämnesområde kan man se till att prenumerera på flöden där det skrivs om sjukdomar, läkekonst och liknande. Inte minst kan man genom den typen av research hitta människor med historier som är intressanta att berätta.
(minns ni Tille, pojken med den ovanliga hudsjukdomen? Han upptäcktes av medierna genom sin mammas bloggande)

Kolla Knuff, scanna av bloggosfärens headlines och haka på saker som FRA lite tidigare än som gjordes nu i sommar.

Jag citerar Rebas, och behöver kanske inte understryka att jag håller med henne i minsta detalj:

“Tidningsredaktionerna, å sin sida, bemöter alltför ofta de heta bloggdebatterna med tystnad, i stället för att använda sina resurser till att skaffa nya kunskaper, förklara och fördjupa.
Sådana attityder gynnar ingen. De populära bloggarna borde förstå att de har makt och helt enkelt skippa det oklädsamma lillebrorskomplexet. Och för “gammelmedierna” är det hög tid att skaka av sig beröringsskräcken.”

Vi som skriver den här bloggen, Niclas Strandh och Sofia Mirjamsdotter, kommer mer än gärna till just ditt mediehus/företag och pratar om bloggar och andra sociala medier, vilka möjligheter som finns och hur det fungerar i teori och praktik.
Hör av dig till oss, mer information och våra kontaktuppgifter hittar du här.

Uppdatering: Blogge och Svensson gillar inte att bli kallade extremister. Inte för att det var negativt laddat från min sida, men man kanske ska kalla dem propagandister istället.

Andra som bloggat om Rebas: Beta Alfa, Dabitch, Informatören.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!

Tags: , , ,

(0%) (0%) (0%) (0%)
0 buttar
  • http://tianmi.info/blogge/ Blogge Bloggelito

    Mymmel… ”politisk extremist” var en elak stämpel på en antiauktoritär liberal…

  • http://www.zaramis.nu/blog/ Anders_S

    Blogge och jag? Vad har vi gjort för att förtjäna detta?

  • http://mymlanthereal.wordpress.com Sofia

    @Anders: Ni är två exempel på politiska bloggare som ligger högt på Knuff. Kunde ha valt två andra men nu råkade det bli ni.

  • http://deepedition.com Niclas

    Samtidigt måste väl ändå både Blogge och Anders inse att de ligger i varsin rätt extrem sida. Extremister kanske är fel ord men de är knappast mainstream…

  • http://www.zaramis.nu/blog/2008/08/16/bloggare-ger-bort-sina-asikter-gratis/ Bloggare ger bort sina åsikter gratis | Svensson

    [...] Senaste länkar (Google Bloggsök) PolisenTROJANHACKAD AV PP???VIA CALIFORNIA LOS ANGELES (cia???) stoppa …Vilka äger börsaktierna?Våldsam pacificeringJournalister i bloggosfären [...]

  • http://www.kniivila.net Kalle Kniivilä

    Att blogga kan vara ett bra sätt för en journalist att få utlopp för sådant som av en eller annan anledning inte platsar i tidnignen. Själv bloggar jag en hel del om mitt specialintresse, Ryssland och fd. Sovjet, eftersom jag ändå följer utvecklingen där. Då funkar bloggen ofta som ett slags offentligt anteckningsblock, och i bästa fall får man mothugg så man kan fundera ett varv till.

    På det sättet kan bloggen också vara ett sätt att få kontakt med andra personer som har samma specialintresse. Mitt eget rysslandsbloggande ledde i förlängningen till att jag skapade samlingsbloggen ryskmosaik.net.

    Å andra sidan ska man vara väldigt försiktig och källkritisk när man använder bloggar i journalistiskt arbete. Här är ett skräckexempel:

    http://www.kniivila.net/2008/falskt-om-falska-foton/

  • http://mymlanthereal.wordpress.com Sofia

    @Kalle: Exakt! Det argumentet använder jag när jag försöker övertyga journalister om att börja blogga, och det är ett argument som faktiskt fungerar. Tror att de flesta upplever att man har en massa kunskaper, information som inte riktigt platsar i artiklar, sånt som skvalpar över, men som man ändå vill ha ut på något sätt. Och då är bloggande ett utmärkt sätt. Precis som att det är ett bra sätt att hitta andra med samma intressen. Vad gäller att vara källkritisk så är det väl egentligen ingen skillnad på bloggar jämfört med andra källor. Man bör vara kritisk, och knappast någon seriös journalist använder något som man hittar i en blogg som enda källa utan att kolla vidare…

  • http://jimmyasklund.com/2008/08/23/gammelmedia-vs-bloggosfaren/ Gammelmedia Vs. Bloggosfären. : Jimmy Asklund

    [...] Sofia Mirjamsdotter skriver om journalisters nytta av bloggandet, men samtidigt tycker jag mig där ana en motsättning, ett orättvist förhållande: journalister har tillgång till nya medier, men bloggarna har inte tillgång till de gamla under samma villkor. Men samtidigt är det ett förhållande som sakta men säkert suddas ut i.o.m. att de gamla medierna närmar sig bloggarna mer och mer, vilket Sofia Mirjamsdotter också påpekar. [...]

blog comments powered by Disqus