Alldeles för ofta uttalas kompakt motstånd mot gammelmedia från bloggar. Och ungefär lika ofta slås det fast i gammelmedia att bloggosfären inte har något att tillföra.
Nu senast var det medieforskaren Annika Bergström som i DN förklarade att bloggosfären mer eller mindre består av ett gäng ryggdunkare.
Men i spåren efter FRA-debatten som rasat i bloggosfären kommer något nytt. Bloggarna mer eller mindre tvingade de traditionella medierna att skriva om den nya lagen inför omröstningen, och jag vill påstå att de också starkt bidrog till en del officiella ställningstaganden som de från SJF och TU, som viserligen kom i sista minuten men kanske inte kommit alls om det inte varit för det upprop som bloggvärlden drog igång.
Vilket i sig är fascinerande då Journalistförbundet och Tidningsutgivarna är Sveriges största organisationer för just gammelmedia. Naturligtvis är de emot en lag som den som nu röstats igenom om signalspaning för att den hotar journalistiken, den hotar meddelarfriheten och källskyddet, men frågan är om deras ståndpunkter basunerats ut lika hårt om det inte varit för det sätt på vilket bloggosfären lyft frågan.
Martin Jönsson har skrivit mycket intressant om detta.
Och kanske att gammelmedia blidkats av att flera av deras egna medarbetare bloggat om det som händer, här vill jag särskilt framhålla Anders Mildner. Det finns inget annat ord än briljant för hur han faktiskt beskriver det det handlar om. Och han gör det på ett sätt som tilltalar både den i förväg insatta intelligentian och de som kanske egentligen inte brydde sig innan han lyckades förklara.
På senare tid har också flera artiklar av den här typen dykt upp. Artiklar som tar det som händer i bloggosfären på allvar.
Och så idag såg jag äntligen ett inlägg från en vanlig bloggare som mig veterligt inte är i gammelmediabranschen, som gav cred till gammelmedia och förklarar att vi behöver varandra.
För det handlar inte om att bloggosfären ska ta över. Den är inte ett hot mot den traditionella journalistikens existens. Precis som Josh skriver på Enligt min humla så har journalister resurser som de vanliga bloggarna inte har. Däremot kan man dra nytta av varandra. Komplettera varandra. Bloggsofären kan väcka frågor, och de traditionella medierna har här världens chans att fånga upp intressanta ämnen, händelser och frågor som engagerar och intresserar folk. Omvänt kan bloggarna komplettera de traditionella medierna med egna kommentarer och mer information och nya fakta. Och läsaren har möjlighet att genom twingly, knuff och andra liknande tjänster få mer information och kunskap i en fråga än någonsin tidigare.
Även om jag är väldigt ledsen över resultatet av riksdagens votering, så är jag mycket glad att hela frågan lyckats skapa det genombrott för bloggosfären som den gjort. Och jag tror att bloggsofären genom sina enskilda entusiaster kommer att hålla frågan vid liv på ett sätt som gammelmedia faktiskt inte skulle orka i den ständiga jakten på sådant som är nytt.
Uppdatering: Också Mattias skriver om att gammelmedia sticker ut hakan.
Läs även andra bloggares åsikter om FRA, bloggsofären, gammelmedia, tredje makten
