Vissa degar slutar aldrig jäsa

Idag uppmärksammades i Jaikububblan att bloggen Köksveckan lagt ut faksimiler från tidningen Expressen. Frågan om vem som ska fakturera tidningen Dagens Media är absolut relevant, utifrån det debacle som uppstod i februari när Niclas i sin blogg deepedition lade ut en faksimil från tidningen Dagens Media och chefredaktören Rolf van der Brink hotade att fakturera honom 20.000 kronor för användandet av tidningens material. Niclas valde att resonera med några vänner i mediabranschen för att ta reda på fakta innan han slutligen (inom ett dygn) plockade bort faksimilen från sin blogg.

Det visade sig inte vara nog för van der Brink, som raljerade över Niclas och hans beslut att “köpa material” just i bloggen Köksveckan.

(Här kan inflikas att anledningen till att Niclas lade ut faksimilen var att branschtidningen Dagens Media valt att inte låta reportaget om sociala medier finnas tillgängligt på nätet, bara det i sig något att ifrågasätta.)

Det fanns redan då anledning att misstänka att Rolf van der Brink inte riktigt hade tänkt igenom beslutet att fakturera Niclas. Det fanns även anledning att tro att han inte hade stenkoll på hur upphovsrätten egentligen ser ut och fungerar, något han faktiskt borde med tanke på sin position som chefredaktör för en av landets ledande branschtidningar.

Och idag fick jag det bekräftat, när jag tog ett snack med honom om publiceringen av Expressenartiklar i den egna bloggen. Jag började med att fråga vad som skilde Köksveckans publicering av Expressens artiklar från Niclas publicering av reportaget från Dagens Media.

– Den stora skillnaden mellan våra faksimiler och den Niclas hade lagt ut var att hans var fullt läsbar. Vad gäller bilderna från Expressen på Köksveckan så är de inget problem för Expressen, de hörde av sig till oss senast igår om ett annat fall där någon snott deras material om de ville att vi skulle skriva om det, men de har inte sagt något om det vi lagt ut i bloggen.

Men om man vänder på artikeln om Guillo och zoomar in så går den också att läsa?

– Den är inte alls läsbar på samma sätt om den PDF som Niclas lade ut.

Niclas plockade bort filen ganska snart efter att han fått ditt mail, men du hävdade fortfarande att du skulle skicka fakturan?

– Han lät bilden han hade på Flickr ligga kvar, och den kunde man också läsa.

Niclas hade gärna länkat till artikeln och Dagens Medias sajt om den funnits tillgänglig. Det gjorde den inte. Niclas tog ett foto av tidningsuppslaget och lade upp i sin blogg deepedition. Det var en liten bild och oläslig text. Där fanns också en länk till en pdf-fil, som man med vis möda kunde förstora, zooma in och faktiskt läsa texten, om man var särskilt angelägen. (Själv orkade jag inte göra mig den mödan, däremot skaffade jag ett nummer av papperstidningen och tog ett eget foto som ungefär motsvarar kvaliteten på den bild som Niclas lagt upp på sin Flickr)

Är det ingen skillnad på när en privatperson lägger ut saker och när någon gör det i kommersiellt syfte?

– Niclas är inte en privatperson, han tjänar pengar på sitt bloggande genom föreläsningar och annat.

Men kan du säga var gränsen går egentligen, om jag lägger ut ett foto här av den artikel som Niclas länkade till på Flickr, kommer du att fakturera mig då?

– Inte om den inte är läslig.

Men bilderna syns ju? Bilder är upphovsrättsskyddade likaväl som texterna?

– Jag är inte helt säker på vad som gäller här, så insatt är jag inte, men jag tror det är så att om man publicerar en bild och visar tydligt var den kommer ifrån, tillsammans med ett tidningshuvud, så är det ok. Men vi hävdade aldrig bildstöld i fallet med Niclas. (Jodå Brinken, du kanske har glömt att det var argumentet för att fakturera även sedan han plockat bort den “läsliga” pdf:en)

Men du backade ju till slut och skickade inte någon faktura till Niclas, hur kom du fram till det beslutet?

– Det var för att han verkade väldigt bestört över att måsta betala för sig, och vi är ju inte elaka på det sättet.

Är det inte så att medierna måste tänka om när det gäller upphovsrätt nu när saker och ting så lätt sprids på nätet och det blir allt populärare att dela och ge bort gratis?

– Vi är i ett skifte nu och byter från en analog till en digital värld, ingen vet riktigt hur det ska hanteras. Det kan kanske bli så att alla måste lägga ut saker gratis, men den dagen allt blivit digitalt och det inte finns några andra alternativ kanske det blir lättare att motivera folk att betala för digitalt material, sen kanske det går att koda så att man inte kan sno rakt av jag vet inte.

Rolf van der Brink vet alltså inte vad som gäller. Han antar att det är okej att visa bilder ihop med ett tidningshuvud, och vad som anses vara läslig text är enligt honom godtyckligt. Han väljer dessutom att inte fakturera helt enkelt för att inte verka elak, vilket är ett märkligt argument för att inte ta betalt om man nu anser sig ha rätten på sin sida.

Samtidigt har han rätt. Vi är i ett skifte. Ingen vet riktigt hur det ska hanteras. Men en grundförutsättning innan man börjar hota med fakturering borde ändå vara att man sätter sig in i vad som gäller och kan motivera sitt beslut? Och om man inte kan det, eller om man ser att verkligheten inte riktigt fungerar ihop med gamla paragrafer, då är det läge att förändra både tänk och handlande. Dessutom – i den nya verkligheten där ord som transparens och trovärdighet är på modet vinner man mer på att backa och erkänna sina misstag än på att framhärda principer som man inte ens har full koll på.

I mitt inlägg om upphovsrätt i ett större perspektiv funderade jag en del över privatpersoner som tar text men framförallt bilder från nyhetssajter och lägger upp i sina egna bloggar. Jag har inte hört talas om ett enda fall där en privatbloggare tvingats betala för upphovsrättsintrång för ett sådant tilltag. (Hojta gärna ifall ni känner till något)

Jag tror att de flesta medieföretag ser lite mellan fingrarna på just privatpersoner som i ren okunskap använder bilder för att illustrera det de skriver i sina bloggar. När det gäller texter har de flesta bloggare lärt sig att länka till ursprunget istället för att kopiera och klistra in artiklar på den egna sidan.

Däremot är det få etablerade massmedier som stjäl rakt av från varandra. Visst händer det, men då inte utan konsekvenser. En del har insett värdet av att vara generösa med länkning, i vissa fall även till konkurrenter, för att ge sina läsare ett mervärde.

Mitt första tips är att göra material tillgängligt på de egna sajterna så att folk kan länka. Då slipper de fota av artiklar eller på andra konstiga vägar visa dem för vänner och bekanta och då får också sajten mer trafik. Det andra tipset är som jag redan sagt – samla journalister och utgivare kring frågan om hur upphovsrättsintrång ska bemötas, diskutera fram en lösning som på något sätt fungerar i gratisklimatet där alla vill dela med alla. Det kanske är så att visst extra känsligt material ska vara förbehållet papperstidningen eller betalande abbonenter på nätet. Det kanske är så att allt ska släppas fritt. Eller att tjuvar ska jagas. Men det måste finnas vettiga riktlinjer, konsekvens och framförallt en samsyn i branschen.

Eller som min fjortonåring konstaterar: “Det är väl bättre om man kan läsa hela texten, det är bättre reklam för tidningen ju”.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!