Konsekvensneutrala normbildare?

I mitt inlägg om Framtidens journalistik radade jag upp en del mantran som används inom kåren. Min ambition är att ta upp dem alla och försöka föra ett resonemang och ifrågasätta dem utifrån olika etiskt, perspektiv.

Ett av dem var konsekvensneutralitet. Journalisten är de fakto inget annat än en budbärare.

Samtidigt har massmedierna ett ansvar. Ett ansvar som allmänheten allt oftare påtalar. Framförallt när det gäller att visa hänsyn till människor i kris, till barn, till offer för olika saker. Och det går inte alltid ihop med neutralitet inför de eventuella konsekvenser ett publiceringsbeslut får för inblandade.

SvTs direktsändning av Englas begravning är ett sant konsekvensneutralt beslut.
Det som händer i bloggosfären visar också med allt större tydlighet att allmänheten faktiskt har åsikter om hur gammelmedia hanterar olika frågor, genom alla otaliga blogginlägg som skrivits om beslutet att sända Englas begravning i teve.

Frågan är då – vem bestämmer när det är okej att inte vara neutral? Att faktiskt tänka på konsekvenserna? Vad är det som gäller? Här glider vi in på de normbildande massmedierna. Länge har medierna haft makt att skapa samhällsnormer och förstärka attityder, genom att vinkla nyheter utifrån det perspektiv som känns mest “rätt”. Men är det medias ansvar att bestämma vad som är rätt eller fel? Vad som är en bra norm och vad som är en dålig? Kan man i dagens informationssamhälle där unga människor i allt högre utsträckning tränas i att bilda egna uppfattningar ens säga att det finns en gemensam moral som bör följas?

Jag har skrivit i min privata blogg om politisk korrekthet i pressen. Och det är här vi måste förstå att samhället ser annorlunda ut idag. För inte alls många år sedan när de flesta var hänvisade till de nyheter och den information som basunerades ut i de stora tidningarna och public service var det enkelt för massmedia att sätta normer, att selektivt bestämma när konsekvensneutralitet var en bra grej och när det inte var det. Men idag funkar inte det längre. Det som inte står i tidningen går att finna någon annanstans. Gammelmedia är inte längre den tredje statsmakten. Och för att behålla sin trovärdighet måste medierna anpassa sig efter medielandskapet, det går inte längre att vara politiskt korrekt och driva smygopinion, det genomskådas och tittarna/läsarna/lyssnarna kommer att tappa intresset och söka sig till andra informationskällor.

Därför vilar nu ett stort ansvar på journalistkåren att ta vara på de möjligheter som allmänhetens granskning ger, och ett ansvar att inte ogenomtänkt förutsätta att en viss norm gäller eller är den rätta. Att helt enkelt skildra samhället som det ser ut och att de gånger de egna värderingarna lyser igenom faktiskt vara ärlig med att det är just de egna värderingarna och ingen faktiskt sanning.

Man bör dessutom fundera över konsekvensneutraliteten i högre utsträckning och bestämma sig för om man ska ha det som mantra, leva efter det fullt ut och försvara den, eller om man faktiskt ska överge den för att den inte passar in i det moraliska ansvar som pressen förväntas ta. (här kommer vin på det som Kristin Heinonen tog upp på What’s Next, nämligen integritet och oberoende, och utifrån det kanske man inte alls ska bry sig om vad folk tycker. Vilket kanske vore osmart om man vill behålla dem.)

Ett alternativ kan ju också vara att fortsätta precis som förut och följa samma osynliga normer och det som anses politiskt korrekt, men i anslutning länka till eller tipsa sina läsare om andra som vinklar annorlunda. Det kan vara en blogg, en annan tidning, en ledare eller krönika, eller varför inte en organisations hemsida.

Om inte gammelmedia ger den servicen kommer konsumenterna att leta sig bort och hitta sin information annorstädes i vilket fall.

För ingen vill väl att det ska bli som lalanda skriver som kommentar på the real mymlan: Jag tänker att de etablerade medierna kommer att likna alltmer ren underhållningsindustri med skvaller och direktsända barnbegravningar t ex, för att behålla några fler läsare/tittare än bara de som går på skiten.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!