Nyfiken på Elisabeth Bäck

När jag läser Elisabeth Bäcks blogg blir jag både glad och nyfiken. Glad för att hon verkar ha insett vikten av relationer till läsare och transparens, och nyfiken såklart på hur hon resonerar kring det och andra saker som har med gammelmedias framtid att göra. Så jag skickade en hög frågor till henne som har varit snäll och svarat på.

Så tillåt mig presentera VLT:s huvudredakör Elisabeth Bäck om bloggar och “nya” medier:

Hur länge har du bloggat?

- Jag började för en månad sedan.

Läser du själv bloggar, i så fall vilka?

- Nej inte mycket. Blir en del läsning av Micke Nestius blogg på city.se, Thomas Matssons på expressens.se och så brukar jag kolla av en av våra egna bloggare, småbarnsmamman och journalisten Karin Jährestens blogg på vlt.se.

Vad säger dina medarbetare, läser de din blogg?

- Ja, de läser. De tycker nog det är bra att snabbt få veta hur jag resonerar i olika frågor. Och så tror jag att de tycker det är roligt att läsa om sig själva.

Tar inte bloggandet mycket tid från annat?

- Ibland kanske, men inte så mycket. Jag tycker faktiskt att det hjälper mig att reda upp tankarna. Det är bara min man som tycker att jag borde blogga mindre. Han är rädd för att jag arbetar för mycket.

Kommentarerna i bloggen, är de inspirerande eller besvärliga?

- Mest inspirerande. Jag är van att få mycket synpunkter från läsarna. Mitt mobilnummer står i tidningen. När kommentarerna blir personliga (och det är tack och lov inte så ofta) så känns det inte riktigt lika bra.

Skulle du rekommendera andra chefredaktörer att blogga?

- Ja, jag tycker att det visar att vi är öppna, vill ha kontakt och är lätta att få tag på.

Vad betyder ordet transparens för dig?

- Öppenhet. Klarhet.

Är transparens viktig för medieföretagen, i så fall varför?

- Om jag i ordet lägger att vi ska vara öppna, mottagliga, bringa klarhet, så är det viktigt för oss.

Hur långt kan man gå när det gäller läsarmedverkan?

- Väldigt långt. Bra att vi har många öron och ögon där ute som hjälper oss att hålla koll på vad som händer. Dessutom har läsarna ofta mycket mer specialkunskap än vad vi själva har. Läsarna kan hjälpa oss, informera oss osv. Det har vi inte använt oss av så mycket än, men det kommer.

Hur påverkar det nya medieklimatet journalistiken?

VLT och framför allt vlt.se blir navet i samhället. En arena för många att tycka, tänka och hjälpa till. Vi kan hjälpa läsare att medverka, vi kan tekniskt visa dem hur de ska göra, vi åker runt och tar på oss rollen att vara hjälparen, så de kan bli delaktiga, diskutera och ta del av allt det som finns i samhället. Men det ställer också krav på oss så att vi kompletterar det läsarna ger oss. Vi får inte tappa i kvalité. Vi ska fortsätta granska osv.

Tror du att papperstidningen har en framtid?

- Ibland gör jag det, ibland inte lika mycket. Just nu tror jag att det på sikt blir mer och mer en tidning för 45+. Men helt klart kommer papperstidningen att vara kvar. Men den behöver kompletteras med andra kanaler.

Du skriver i din blogg att VLT:s medarbetare ska profilera sig och bygga relationer, kan du utveckla det?

- Vi ska vara tillgängliga. Vara ute mycket. Träffa folk. Bry oss. Vara ödmjuka.

Du sitter också i TU:s styrelse, hur går snacket där om bloggar och sociala medier?

- Vi snackar inte så mycket om bloggar. Men vi pratar nya kanaler. Och hur människor använder nya kanaler. Och att vi måste finans där. Det finns projekt inom TU för mobilt, för e-papper osv. Själv sitter jag med i en styrgrupp för TU tillsatta för projektet Unga vuxna, som ska sprida kunskap om medievanor hos yngre, hitta spännande projekt att förmedla vidare om sådant som görs inom mediehusen för att nå unga läsare osv. och där snackar vi om sociala medier.

Sist en fråga utifrån VLT:s ställningstagande i sjukskörskekonflikten som jag skrivit om här. Nämligen frågan om den objektive journalisten, om den finns, om det är möjligt att ställning och ändå vara objektiv?

- Har den objektiva journalisten någonsin funnits? Alla har vi ju en ”ryggsäck” med oss som påverkar hur vi tänder på olika grejer, hur vi samlar in fakta, hur vi värderar och publicerar. Det som är viktigt, och så måste fortsätta att vara, är att vi så långt det överhuvudtaget är möjligt söker objektivheten, försöker beskriva nyheter och företeelser från olika håll, låter olika personer komma tilltals, alltid ge möjlighet till kommentar osv.

– När det gäller sjuksköterskorna så har vi (i detta fall nyhetscheferna och jag) sagt att vi stödjer syrrornas lönekamp. Vi har gett mycket utrymme åt den på nyhetsplats och vi har upplåtit en blogg för dem. Men självfallet är det ju så att vi avser bevaka konflikten opartiskt, låta alla komma till tals och spegla bägge sidors ståndpunkter. Vad som är rimlig lön och och lönen ska vara x eller y kronor – och vad samhällsekonomin tål, det lägger vi oss inte i, det avgör parterna själv. Vi ska självfallet sköta rapporteringen balanserat och ej styras av någondera sida. Journalisten som bevakat sjuksköterskekonflikten ska vara obejktiv så långt det är möjligt. Den enskilde journalisten får INTE ta personlig ställning för eller emot något när han skriver i en nyhetstext.


Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
(0%) (0%) (0%) (0%)
0 buttar