Nyfiken på Anders Olofsson

Jag vet mer om vad Anders Olofsson gör på dagarna än var mina egna chefer håller hus. Ändå befinner sig Anders halva landet härifrån, på Sydsvenska Dagbladet.

Men Anders har förstått något som inte alla har. Värdet av transparens och sociala medier, och möjligheten att kommunicera över nätet, med hjälp av mobilen. Tidigare idag sa han så här om Jaiku:

“Det är mitt främsta kommunikationsmedel. Veckobrev med planerade möten skickar jag söndag kväll eller måndag fm. ”

Alltså är jag ständigt uppdaterad om vad Anders gör på jobbet. (För er som inte vet så är Jaiku en form av microblogging, tänk statusmeddelanden på Facebook)

Men det var inte Jaiku jag skulle skriva om. Utan om hur en traditionell tidning rent praktiskt kan arbeta med utveckling i allmänhet, och om Anders Olofsson i synnerhet. Därför att han är en förebild för mediechefer i Sverige idag, och jag önskar det fanns fler som han.

Anders Olofsson är chef för Sydsvenskan Digitala Medier.

Under sig har han i första hand en redaktion, en säljavdelning, IT-utvecklare och projektledare. Därutöver personer som är engagerade i olika redaktionella projekt och mobila tjänster. Jobbet går ut på att driva utveckling och intäkter på i första hand Sydsvenskan.se, men även sajterna dygnetrunt.se, nellad.se och mobil.sydsvenskan.se.

Till sin hjälp har Anders Olofsson Mindpark, och jag undrar över arbetsfördelningen/samarbetet dem emellan.

Det ser bra ut!

Mindpark är ett turboaggregat på vår verksamhet. Vi kan (alla deltagande tidningar) hitta gemensamma behov som vi kan utveckla genom Mindpark, få idéer från Mindpark och bolla tillbaka idéer till dem. Vi ökar omvärldskunskapen och lägger örat närmare myllan av utveckling. Vi kan också gemensamt dryfta vad som är viktigt för många att hitta lösningar på och vad som kan upplevas som viktigt för stunden men som vi faktiskt måste prioritera ner. Bollplank, tankesmedja, testlabb, produktionsenhet i ett.

Inflytandet över varandra handlar enkelt förklarat om att bästa idéen vinner. Det förutsätter förtroende och respekt mellan parterna och det tycker jag vi har.

Just nu jobbar Sydsvenskan en hel del med projektet Redesign som jag nämnt tidigare här i bloggen. Man ska i samarbete med sina läsare bygga en helt ny sajt.
När är det tänkt att redesignprojektet ska sjösättas?

Vi har inte ännu satt något exat datum utan styrgruppen ska avvakta analysafasen för att avgöra exakt hur mycket vi orkar i år förutom att göra om sajten till form, färg, navigation. Jag gissar att en ny sajt är uppe oktober/november.

Jag funderar på det här med att projektet verkar handla mycket om just design, hur tänker man när det gäller innehåll på sajten?

Vi måste tänka mycket design och form men också struktur/navigation eftersom Sydsvenskan.se idag inte är tillräckligt bra på dessa punkter.
Vi måste låta dessa frågor gå före nya funktioner/nytt innehåll om det blir en kollision mellan nya funktioner och designformstrukturnavigation. Vi måste ha form och struktur som vi kan växa i.
Vi måste också bygga om vårt mallverk i grunden eftersom det vi har idag är ett gammalt lapptäcke.
(Just nu bygger vi dessutom upp en helt ny serverpark, byter nätverk
och switchar, ökar linans kapacitet till och från oss och tar under
våren en ny version av publiceringssystemet Escenic i drift.)
Vi måste också skaffa en sök-funktion som är väsentligt bättre än dagens, kanske GSA, kanske något annat.

Analysfasen pågår fortfarande även om den närmar sig sitt slut. Några arketyper av användare börjar mejslas fram och nu vidtar fasen med inriktning och därmed vad vi ska lyfta fram och inte och givetvis också nya tjänster/innehåll vi borde erbjuda.

Vilken typ av internt motstånd får du handskas med?

Inget som jag märkt när det gäller att vi försöker vara öppna kring redesignen. Det kan säkert bli svårare för alla när form och färg och navigation börjar bli konkreta.

Hur ser du på transparens, är det bra eller dåligt?

Generellt sett bra. Finns ju undantag om det är något väldigt affärskänsligt/personkänsligt eller så.

Hur transparent kan en redaktion bli?

Rätt så transparent. Meddelarskyddet får ju inte ens misstänkas vara i riskzonen.
Vi är ju alltid rädda för konkurrensen och gör ibland journalistik mycket med tanke på konkurrenter och för lite på våra läsare/besökare. Vi vill ha “copyrigthen” på våra nyheter men på lite sikt kanske vi genom bland annat transparens mer kan bli motor för att ta det som var en nyhet vidare till ett engagemang där människor dras in och med i processen. Nej, jag har inte planen klar för det, men det vore kul att testa.

Vad är det viktigaste “gammelmedia” måste tänka på för att hänga med i utvecklingen ?

Våga ha självförtroende. Våga släppa sargen. Våga testa.

- Vi har alla tänkbara uttrycksmöjligheter redaktionellt och kommersiellt.
- Vi har stålarna.
- Vi har, faktiskt, en plats i människors hjärtan. Ja, jo,”varumärke”, men det här är något mer än så.
- Vi har en stark marknadsposition.

Utvecklingen rent tekniskt men även när det gäller folks beteenden går i en rasande hastighet, och tidningar är traditionellt ganska långsamma, journalister är konservativa. Finns det några fördelar med det?

Samtal från verkligheten:
Hög chef till en VD:
“Vi är så förbannat trögrörliga!”
VD med snett leende:
“Ja, det är vår affärsidé.”

Finns nog fördelar med att inte alltid vara först också, även om blandningen av snabbhet och eftertanke kan bli större.
Jag tror inte “journalister är konservativa”. Däremot kan vi ibland tendera att överföra vårt kritiska proffsgranskningperspektiv på allting. Och då riskerar vi tappa initiativet i vår egen utveckling. Men sedan har vi åtminstone på Sydsvenskan varit för sena upp ur startblocken på nätet, jag kan inte riktigt leva upp till alla de önskemål som inte minst alla drivna journalister här i huset nu har på nätet.

Vad tror du om journalistyrket om låt säga fem år?

Ännu större krav på berättande, faktakoll, presentation och fortsatt behov och ännu större uppskattning av riktigt bra journalistik, inte minst gräv-projekt, men också andra genrer/områden. Och parallellt
journalistiska roller som hopkopplare av människors perspektiv och kunskaper och sociala behov. Jag tror journalisten tvingats eller uppmuntras att verkligen se mer av människors vardag och behov.

Här på samesamebutdifferent har vi skrivit en del om läsarmedverkan i tidningarna. Finns det några faror/risker med att släppa in läsare och amatörer?

Det finns det säkert. Vi vill ju att det vi presenterar och sätter vårt namn/logo över är något som ger något, bidrar på något sätt. Den förväntan finns också på oss: Att betyda något, stå för något, erbjuda något kvalificerat (bland mycket annan förväntan). Men frågorna är väl åtminstone två:

- Finns det något val? “Jaså, “min” morgontidning struntar i mig och vad jag tycker. OK, då går jag till en annan eller startar min egen tidning eller vad jag vill”.

- Har du en hobby eller ett specialintresse eller specialkunskap? När du läser något i tidningen om just ditt specialområde är det superintressant men givetvis hittar du ibland faktafel eller missuppfattningar eller uteblivna perspektiv eller så lyfter inte artikeln dig till någon ny insikt. Läsarna kanske ibland är amatörer på ett sätt när det gäller det journalistiska hantverket och att inte låta sig dribblas bort i faktainhämtning och intervjuer, men det finns ju mycken kunskap att hämta som webben ger oss fantastiska möjligheter till. Och att faktakolla också genom dels klassiskt journalistiskt arbete och genom att andra läsare granskar.

Vad tycker du personligen är det mest spännande som händer i branschen just nu?

Att de stora tunga hangarfartygen (tidningsföretagen) börjar vända och verkligen på allvar tar till sig nätets möjligheter.
Men den stora utmaningen är dels att säkra intäkterna också på webben, dels att klura ut exakt hur print ser ut och fungerar i framtiden.

Slutligen. Förutom Jaiku som kommunikationsmedel, vilka övriga sociala medier använder Anders Olofsson själv?
Sociala och sociala. Kör ju främst Jaiku hyfsat hårt både för info till min personal och andra, för att få hjälp från nätverket när det behövs och för att både ha kul och få del av andra tillvaro.
Bambusar ibland, lite för lite ännu men lär bli mer. Finns på Linkedin men nyttjar det sporadiskt. Hann inte göra Facebook rättvisa så jag ligger lågt där. Det är väl det hela.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
(0%) (0%) (0%) (0%)
0 buttar